Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Ostergren: Kasus v&ksl. i fsv. 43
av lånord), ’til ~ hwlskap til plictilse’ SD 5.210 (örs. fr. si. av
1400-talet), ’the scolu spekias widh akallan natnpn ihesu
christi’ Bil 426, ’kom bradhlikit liudh aff himnomin swa som
änxlikx mykin8 vädhär ällä ande (vilket icke med
Söder-wall behöver ändras till vädhärs ällä anda) KL 133, ’thera
hofwodh ~ stötis aff vädhar stormom’ Bir 3.116 (trol. icke
sammansättning), ’the som wilia haffua aff nakors högx trä fruct
T
the warda~’ Lg 3.13, ’vndir thäs trä rotom’ Lg 91, ’är
mant-zins wäxter olikaster widh trä wäxt, thy at röter äre träem
for mwn’ MB 1.83, som icke kan fattas som sammansättning,
ock där Cod. B., som har ’widh trea\ visar, att trä här
kan-sje hälst bör fattas som pluralis; i vilket fall som hälst är
den emällertid lika med nominativen. Vidare har jag träffat
’i lamb liknilse’ (som ej behöver anses som kompositum) Lg
3.394, ’aff them stadhenom iericho hwilkin jak liknade
sta-dhenom tässins closter’ Bir 4.81, ’til hans ärofulla modhers
closter fulkompnilse j watzstenom’ ib. 4.93. Om closter jäller
för övrigt samma anmärkning som om breff. Slutligen ’grep
til halz frambre stamnin annat skipii’ Bil 251, ett eksempel,
som kansje bäst ses i samband med utvecklingen av
efter-stäld jenitiv, vilken ju så småningom i allmänhet viker för
preposisjonsuttryck, men stundom för nominativliknande form.
En plural jenitiv, som liknar nominativen, träffas även BSH
1.166 (1376) ’til alla thessa fornempda stykke fulbyrdh ok
vitnilsse’.
Vid maskulina blir jen. sg. jenom dissimilasjon lik
övriga kasus i ord, som sluta på -st (detta jäller naturligtvis
även neutra, men de torde vara sällsynta) — jfr. Noreen:
Aschw. Gr. § 322.1 ock vad där siteras —; likaså i svaga
maskulina jenom utjämning. Äljes äro eksempel sällsynta.
I Västmannalagen anträffas, enligt Siljestrand a. arb. I. 40,
’halfs öre wært’, ’til by hwars’, ’þæs by\ ’annars by\ samt
Cod. C. likaledes ’til by hwars’; från Biärköarätten anför
Zetterberg, a. arb. 52, 71, ’sins eghins garp9 ock det n&got
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
