- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nittonde Bandet. Ny följd. Femtonde bandet. 1903 /
329

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mikkola^ Slaviska l&n.

329

stafvelsens o i gamla slaviska lån substituerats genom a i
germanska språk.

Hvad vidare palta "trasigt klädesplagg" beträffar, så är
det att sammanställa med den vendiska formen till urslav.
*polttno (fbulg. platino, ry. polotnó o. s. v.) "lärft", hvaraf
det uppkommit öfver formen *pa1tna. På annat håll har
samma slaviska ord gifvit fin. palttina "lärft". I svenskan
har ordet, som det ofta brukar gå med lånord, fått en
pejorativ betydelse.

Väl att märka är att den slaviska ljudförbindelse, som är
fortsättning till urslavisk ljudförbindelse: vokal (o, é) + likvida
framfor kons. (typen fo¾), framträder här som talt, alldeles
som i finskans äldre slaviska lånord. Som bekant har
pola-biskan och kassubiskan (slovinziskan), hvilka väl uppvisa
former med tärt, icke sådana med talt. Men att äfven former
med talt förekommit på östersjövendiskans område, framgår
enligt min tanke bl. a. af sådana ortnamn som Pasewalk.

Till ord af typen talt hör äfven namnet Balt. Senast
hafva Falk och Torp i sin etymologiska ordbok skrifvit om
detta ord: "Ordet maa hænge sammen med det gamle navn
paa 0stersJ0en mare balticum, som först förekommer hos Adam
af Bremen ill aarh.; saml. Baltia hos Plinius om den
ostpreussiske kyst, eng. the Baltic "0stersjoen", sen mht.
helte-mere "Ostersjoen", nht. Belt undertiden om 0stersjoen. Til
grund ligger maaske lit. Haltas "sump" = oslav. blat(i\ Att
Balt sammanhänger med mare balticum och mht. belte-mere
är otvifvelaktigt, men däremot tror jag icke att Plinius’
Baltia hör hit. Det är äfven djärft att ponera ett litauiskt
*balta$ "kärr", emedan ett sådant ord i den betydelsen icke
förekommer i något baltiskt språk. Däremot känner
litauiskan ett troligen med urslav. *bolto (fbulg. blato, ry. bolóto)
besläktadt bala "Bruch, eine sumpfige öfter mit Gehölz
bewachsene Strecke" (Kurschat), hvilket synes förekomma äfven
på fornpreussiskt område i sjö- och flodnamnet Balaw, Balov,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1903/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free