- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
346

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

346

Grimberg: Ack. m. inf. 312-

Ackusativ med infinitiv har tydligen framgått ur
enklare konstruktioner med ackusativobjekt till se:

ögl Kr ind. 21: Um æn man se annan at osipum = i
färd med otillåtna gärningar. — Kr 21: Liknande.

Ännu närmare ackusativ med infinitiv kommer en
förbindelse mellan objekt och objektivt predikativ:

MELL Kp 3 pr: æ huar man se flærp saldœ ællæ
köpta — Ek 3780: at man aldregh saa drotningena swa
gladha.

Det är påfallande, att ej ackusativ med infinitiv inträdt
i sådana exempel som följande:

Vgl I R 5: § 1: iak sa at pu rant en firi enom ok
hafpi spyut a baki — R 5: § 2: lak sa at mapær sarp pik
— R 5: § 3: lak sa at pu atti pin triliæ. vip ko. æUar
mœræ (II R 8) — R 5: § 4: Iac sa at pv atti moporpina
(II R 8) — R 5: § 5: lak sa at pu reet a quiggrindu
lös-haræp (II R 9) — R 8 pr: at idk sa at pu drapt fæ hans
ok vete hanum fearfölœngh — Vgl II R 8: lak sa at maper
hafpi viliæ sin mep faar.

I alla exemplen är det fråga om en omedelbar
varse-blifning. Nysvenskt skriftspråk väljer i sådana fall
ackusativ med infinitiv. Talspråket skulle nog, åtminstone i en del
af exemplen, ännu hellre begagna en bisats inledd af ’när’
eller ’hur’.

J.l-sats förekommer efter se äfven i Upl, MELL, KS
och Ek, i de båda senare ganska ofta.

I exemplen ur lagarne är det alltid fråga om
omedelbar var8eblifning. I KS betyder däremot se oftast ’veta af
erfarenhet’, t. ex.:

36: 2: Nu sem vi væl7 at al renfærpogh diur... œlska
... sin maka.

När al-sats förekommer i Ek, är äfvenledes betydelsen
af se i allmänhet prägnant : ’inse, förstå, veta, vilja’:

183: wy seem attu åst en äldre man — 1055: hon saa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free