- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
61

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Celander: J>á i fornisL o. fornno.

61

(Hkr. 9780 — gildir <: gialda, i kenningen "g. handar vafs"), hildr
: "skilpir" Ottar sv. (Hkr. 225a9 — plur. av skigldr), tendrat:
"venpi" Eysteinn Asgr. (Wis. s. 98; 814 — dat. sg. av mask. vgndr),
grund: "hrunpin" 5i6dolfr huinv. (Wis. s. 10,15, — part. av
hrin-da\ sprund: "hrunpit" Kodolfr Amason (Hkr. 592a), hundfornan :
"sprunpi" Eilifr Gudr. (Wis. s. 32, 148 — sprund, n. = kvinna
samma ord som i föregående citat av K. skrives sprund) "kunpr"
: grundar Arn6rr Jarl., Einarr Skål. och Sturla (Wis. s. 45, 11 a —
ib. s. 58, 442 — Konungas. s. 44414 — kundr m., ättling — got.
kunds).

Med avseende på ett par rimords behandling är saken inte
alldeles så självklar. Så i fråga om ordet hglär "självägande man",
som av K. anföres i 12 rim mot ursprungligt Id (allt ifrån Einarr
Skálaglam; "hplpa : halda") — alltid under formen "hglpr" 1). Att
av detta ord förekommer en form hölär (med ä efter kort stavelse
på l), är erkänt och visas såväl av handskriftsformer som också av
(åvan anförda) rim med lä: lä. Emellertid har man också ansett
sig böra räkna — vilket Kahle tydligen icke gör — med en form
hauldr, med diftong och d. Att ordet haft en form med d före den
yngsta övergången av ä > d (efter l, n i kort stavelse), visas också
otvetydigt av upprepade skrivningar med d i handskr. av
Plácitus-dr., Cod. Upsal. av Snorra-Edda m. fl. äldre isl. handskrifter.
Under alla förhållanden behöva vi alltså icke med Kahle räkna dessa
rim hialdr: "holpar" etc. till rim på lä: Id, där ä följer efter kort
stavelse. — Mera ovisst är, om detta d, som sålunda är styrkt
genom både handskriftsformer och rim, tillhör en ursprunglig
förbindelse Id (<: lä före synkopen) eller om d här uppkommit av ä efter
l, n i lång stavelse på samma sätt som i eldr (<c *eildr <. *ailiäaR).
Att en diftongisk form hauldr funnits bevisas visserligen icke av
de nämnda skrivningarne haulQ)dr i Plácitus-dr. och Cod. Upsal.
av Snorra-Edda, ty i dessa handskrifter kan även w-omjudet av a
betecknas med au, œ. Däremot lära liknande skrivningar i vissa
fno. laghandskrifter (se Hertzbergs Glossar) icke kunna tolkas
annat än såsom återgivande diftongen au. (Så t. ex. enligt
meddelande av fil. lic. Sam Jansson i handskr. Holm. 28 qto, där det
skrives hauläzmenn, haulämanz i överensstämmelse med det
konstanta skrivsättet augun, kaupa o. d. contra logh, hona, ollum) 2).
Enligt den förklaring av denna egendomliga dubbelform hauldr
~~ hglär, som givits av K. F. Johansson (Beiträge zur
grie-chischen Sprachkunde s. 135 not 1), och som accepteras av Noreen
Aisl. Gr.3 § 166,3, skulle den återgå på en germansk växling
(med ieur. anor) mellan former med och utan mellanvokal (en ur-

f) Därtill komma 4 rim av "hyipr" mot eldr, felldi, som nedan skola
anföras. I en vars (av Biarni Kolbemsson, Wis. s. 71, 33g) har K. läst
rimmet "Sigvaldi : hpiPum". Står: kplduml

2) Gislasons betvivlande af formen hauldr, Arbeger 1866, s. 264, kan
sålunda tillbakavisas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free