- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
182

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

Karsten: NonL ord.

nase läoft’ (jfr mit. snodd ’hängender nasenschleim’), mit.
(Lfibben, Handwbch) snuve (hyaraf sy. snufvá) ’schleimfluss
der nase9 och ’katarrh, schnupfen’ (jfr mit snuven 9die nase
reinigen’), nno. snotj nit. snut, ndl. snöt, feng. snöt =
nasenschleim (jfr isl. snyta, no. och sy. snyta ’rensa näsan1): mhty.
snuz ’catarrhus, verschleimung, nasenverschleimung’ (Schade,
Altd. wbch). F. o. kunde fi. nuha äfven tankas ha
uppkommit genom ellips af någon sammansättning, 88. nsy. diaL
snår-krima, snår-Mlling ’snufva* (Rietz, s. 646).

8. Fi. raura, rauru : fvn. raurr, reyrr, sv. rör ’röse\

Fi. raura ’grus, grof sand, småsten, klapper’ återför jag
på urnord. *rauBOr, hvaraf fvn. r0yrr (och raur, se Fr.a) m.
’stenros, stendynge’, fev. (Schlyter, Söderw.) rèr n. 1) ’rör,
stenrör, stenröse’, 2) ’råmärke’ (jfr smss. ringrdr n. ’ett rör
af 1 sten i midten och 4 däromkring’, stênrir), nsv. (Rietz,
s. 553) rör n. 1) ’samling af klappersten’, 2) ’bronsfolkets
forngrafvar’. Jämsides med fi. raura går emellertid i samma
betydelse formen rauru. Denna senare synes mig kunna
förklaras blott ur en nordisk neutral a-stam, och en sådan
är i själfva värket belagd såväl i fornsvenskan som i nsv.
dialekter (se ofvan). Häraf företräder fi. rauru enligt min
tanke en urnord. nom. 1. ack. plur.; det är således ett lånord
af samma typ som fi. joulu = jul (eg. neutr. pL) och det
ännu äldre fi. jukko = sv. ok (got. juk), om hvilka man jämföre
Thomsen, Einfluss s. 91. För detta antagande finner jag ett
stöd i fvn. hr0ysar f. plur., hvilket användes i samma
betydelse som singularformen hreyse ’stenros’ (se Fr.2), ett
språkbruk som i fråga om kollektiver icke är ovanligt (jfr t. ex.
de hos Jansen, Gesammtindex zu Kluges et. wbch, s. 259
sammanställda fallen).

Det fi. lånordet har upptagits efter ljudutvecklingen z
> ii, men före Ä-omljudets tid eller i hvarje händelse före
utvecklingen au :> gu > 0 (öu).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free