Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
Karsten: Nord. ord.
dag, dagas’, ä. da. (Kalkar) dage = dages (’om solen,
mor-genroden’): fht. tagen id., fvn. Mma (afr) ’skumre, bliv
tus-merke’ : Mmy n., kalda (afr) ’bli kall’ (kaldr) : fht. chattên
id., fvn. sumra (afr)y opers. ’bli sommar’: mht. sumeren (fht
*sumarên) id. (Lexer, Mhd. wbch), fvn. vetra (afr) ’bli vinter’
: mht. winteren (fht. *wintarên) id.; fvn. skima (må) ’klarne1
: skim n. ’lysning’. Genom sin betydelsefunktion ansluta sig
sagda bildningar närmast till de västgerm. denom. £-ver ben;
liksom fallet är i anglosaksiskan (jfr dagian ’dawn, become
day’, cealdian ’become cold’ etc.) och delvis i fornhögty., ha
de nämda nord. verben (utom skima) öfvergått till
ö-konju-gationen.
Enligt en äldre etymologi af H. Paasonen i tidskr.
"Suomi" (1897, s. 29) ägde ofvan behandlade ord, rankaisen,
rangon, finskt ursprung. Jämförelsen med mordvinska
raggodoms ’Überschwemmen, an-, aufschwellen’ är från
betydelsens sida föga tilltalande. De anknutna finsk-lappska orden
åter äro åtminstone delvis af germansk härkomst. Så är helt
säkert fallet med fi. ranka (-o) ’baumstamm’, selkå-r.
’rÜck-grat’, ranki ’blattstiél’ (se Saxen, Sv. landsm. XI. 3, s. 206),
möjligen äfven med lappska ragge ’res magna et longa
(ar-bor, vir)’, raggeSj -as ’arctus, rigidus’ jämte afledningar
(rag-gok ’elatus, superbiens’ etc), i fråga om hvilka man på grund
af både form och betydelse kan tänka på samband med nord.
adj. sträng- (ang. ljudöfverg. ng :> gg i lapskan se Thomsen,
Einfl. s. 40; beträff. betydelsenyansen ’arctus, rigidus’ kan
t. ex. fsv. stranger ¾tyf, hård’ jämföras).
De nya jämförelser mellan nordgermanskt och finskt
ordmaterial, som företagits i denna på tillfälliga iakttagelser
grundade undersökning, utgå främst från de i hvarje
sär-skildt fall rådande formella och begreppsliga likheterna.
Dessa ha nämligen synts mig alltför utpräglade för att
här-flyta ur ren tillfällighet och således redan i och för sig be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
