- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugotredje Bandet. Ny följd. Nittonde Bandet. 1907 /
28

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

Swenning: O r dbildningsfr&gor.

’under Yærdenstræet (Yggdrasels Krone)’; Yigfússon åter och
senare med honom Bugge ’under den Hasselstang (hasla f.),
som danner Jordens Grænse’, dvs. ’inden Jordens Grænse’.
Skulle möjligen Gíslasons öfversättning, som ju är mycket
lättare att förstå än den andra — ’under jordens hasselstång’
är ett besynnerligt uttryck — och som stämmer mera med
Rökstenens ’under jordängdens hasselträd’, kunna försvaras
genom antagandet, att hgslu vore en arkaistisk instr. till hasl
m. ’Hasseltræ’?

Runinskrifter äro i allmänhet så otillförlitliga och så
osäkra, icke blott i fråga om tolkning, utan mången gång
också i fråga om läsning, att jag ej vågar mera än som ett
kuriosum i frågan anföra ett bland andra anträffadt astalatu
’Æstalandu(?)’ (Brate Run verser s. 121: ’Æstalandum’).

II. Actøektiven på -/før och adverben på -liga (-la) i

isl. och fno.

Bidrag tiU kännedomen om deras bildningshistoria.

I Ark. XXI s. 108 ff. har Kock visat, att ett af de
sätt, på hvilka adj. på -uligr i isl.-fno. bildats, har varit
följande. Till adjektivstammar på -ug fogades suffixet -ligr..
I relativt oakcentuerad stafvelse bortföll därefter g mellan u
och lj hvarigenom -ugligr blef till -uligr. Af t. ex. nauðugr
’nødtvungen, nødig’ bildades nauðugligr, som ljudlagsenligt
öfvergick till nauðuligr. Genom association med adj. på -ugr
bibehölls eller snarare återinfördes ofta g. Så t. ex. ofta
nau&ugligr i st. f. det ljudlagsenliga nau&uligr. Jfr. munug<$
o. d. i st. f. ljudlagsenligt och i äldre tid vanligare munúcf.

Ett annat sätt, på hvilket adj. på -uligr uppkommit,
finner Kock i adj.-bildningar med suffixet -ligr af adj. på -ull.
Så har t. ex. heimuligr ’hjemlet’ bildats af heimull ’som det
tilkommer en at have, besidde, bruge som sig tilhørende’.
-ulligr har ljudlagsenligt blifvit -uligr, i det att /-ljudet för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1907/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free