- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
148

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148 Hjelmqviat: Ospar o. ospard.
ning att närmare gå in på i denna undersökning, forekom-
mer i vissa nysvenska ord, som uteslutande användas i ne-
kande satser (jfr t. ex. icke (intet) ogalen —icke galen, som
är vanligt i ä. nysv. och i dialekter, se t. ex. Kling, Spec-
tator Y 1 b (1735), Den Svenska Mercurius 1: 407 (1756)?
Almqvist, Herrarne på Ekolsund 1: 83 (1847) o. s. v.; o-go
(ogod) = för god, som blott förekommer i nekande talesätt,
se Rietz 208 (från Västerbotten), Sidenbladh, Allmogemålet
i n. Ångermanl. 63; kanske äfven Bergslagsmålets int osen =
icke trög; jfr dock Kallstenius i Landsm. XXI. 1: 149). Men
då, som torde vara uppenbart, de fraser, där ospard (o. s. v.)
motsvarar sparad, äro helt olikartade med de nu exempelvis
anförda uttrycken, kan jag icke tro, att det förstärkande o-
spelat någen roll vid dessa frasers uppkomst. Särskildt bör
observeras, att ogalen, ogo o. s. v. (i motsats till ospard) ej
tyckas förekomma, utan att fristående negation står vid sidan.
Att en öfverflödig negation kommit att användas vid
ospar, ospard(her) — eller att sistnämnda ord nyttjas i st. f.
sparad —, är, såsom redan antydts, framför allt att förklara
såsom beroende på verbet spara1
s negativa betydelse.
Lexikograferna bruka i sina tolkningar af detta verb
framhålla, att det betecknar ”en underlåtenhet, ett tillbaka- •
hållande”, alltså någonting negativt. Fsv. spara betyder enl.
Söderwall bl. a. ”icke låta komma till användning”; isl.
spara enl. Fritzner2 bl. a. ”tilbageholde noget saa at det
ikke kommer til Anvendelse” o. s. v.
Då spar 1. spardQier) *) får prefixet o-, som nekar den
af spara betecknade handlingen 1. — rättare — underlåten-
heten att handla, kommer det följaktligen att beteckna något
positivt: det som är ospardt användes, den handling, hvars
inhiberande verbet spara anger, äger rum. Men då ospard’s
form är negativ, har man — på grund af en just vid be-
*) I motsats till ospar, ospardher mycket sparsamt belagda i fsv. (att
döma af Söderwalls ordbok).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free