Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: Nekrolog. 295
vara dylgju r *). Särskilt tillhörde det en skald av facket att kunna
’binda dnlit nofn manna’ a) (BJ), i sht att ’hylia . . Nöfn sijn,
at Menn ei skilje þau, nema med nockurre i-grondan og Epter
leitne’ (JO 149). Här kunde isländaren och renässanspoeten mötas
i samma känsla av skråets höga värdighet. — Exem pel på sådana
’dulin npfn’ ha meddelats t. ex. av W orm 183 f., Liljegren 47, 48
n. 6, Þorkelsson D igtn. på Isl. 320. Läsningen försvårades stun-
dom därigenom att samma kenning kunde uppträda för olika runor.
Så t. ex. träffas hos JO glçm m unga eär grunnunga grund inte bara
om P“
, utan också om
Lund 1912. (Forts.)
Hjalmar Lindroth.
J. A. Aurén.
Den 7 okt. 1911 avled J. A. Aurén, som, ehuru han blott
innehade den anspråkslösa levnadsställningen av kollega vid Söder-
köpings treklassiga läroverk, dock gjort en så betydande insats i
svensk språkforskning, att ett tacksamt minnesord med fullt skäl
m å ägnas den hädangångnes gärning.
Aurén föddes den 4 febr. 1843 i Kristbergs sn. av Östergöt-
lands län, son av trädgårdsmästaren A. P. Andersson och Maria
Lovisa Dalqvist, var lärjunge i Linköpings läroverk 1855— 62, av-
lade studentexam en i Uppsala 1862, men denna var ock hans enda
examen vid akademien, ty redan på nyåret 1863 anställdes han
som e. o. lärare i Linköping och tjänstgjorde som sådan där hela
år 1863 men sedan från höstterm inen 1864 i Norrköping, likvisst
med ett avbrott nov. och dec. 1866 och hela år 1867, tills han med
1883 tillträdde sin befattning i Söderköping, vartill han utnämnts
25 nov. 1882, vilket år han ock hade ingått äktenskap med H edv.
Erika Söderström. 1870— 77 var han lärare i svenska språket vid
Norrköpings tekniska skola, och i Söderköping var han m ycket
anlitad för ofta m aktpåliggande kommunala uppdrag.
Då A urén ytterst obetydligt, blott 1 t(2 termin, fått åtnjuta
akademisk undervisning, är det alltså genom självstudier, som han
förvärvat sin språkvetenskapliga bildning. Så m ycket mer för-
tjänstfull framträder den klarsynthet, varmed han förmår uppträda
m ot sin sam tids språkliga fördomar i B idrag till Svenska Språkets
L ju dlära, Linköping 1869, vilket arbete säkerligen haft stort infly-
tande på uppfattningen bland språkmän och vidare kretsar, i det
,) Om termen se redan Brynjolfsson anf. arb. 186 noten, Liljegren 46.
*) För det semologiska sambandet mellan dylgja och dul- jfr Lindroth
i Stud. i Nord. Filol. III. 6, 8. Detta ex. hade där varit särdeles belysande.
1 U I T FÖR NORDISK nLOLOOI X X II, NT FÖUD XXT. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
