Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 Olson: Förlust av w.
även Noreen Aisl. gram.3 § 473 anm. och alternativt Aschw.
gram. § 526, anm. 5 gör — identifiera med i®l. strýkua. —
Förutsättningen åter för P:s räsonnemang om de övriga ord-
paren, suzkia : sykua och vikia :ykua, är den, att dessa ord
uteslutande gå tillbaka på stammar med labialiserad guttural.
Detta är emellertid säkerligen icke händelsen; tvärtom ge
besläktade ord vid handen, att även former me«d icke labia-
liserad guttural måste ha funnits, och intet hindrar oss då
att antaga dessa som växelformer till de labialliserade även
vid verben i fråga. Jfr Persson Wurzelerw. 192 f., Indog.
wortforsch. 85, 343, Zupitza Die germ. gutt. 94, Falk o.
Torp Et. wb. *).
Urnord. *akwisï- ”
yxa? skulle enligt Pipping regelrätt
utvecklas så, att i vissa kasus andra stavelsens i skulle syn-
koperas, varvid även förlust av w skulle inträda, i andra
däremot stå kvar och därvid bevara w-et. S<om represen-
tant fór de förra formerna betraktar P. det fnor. <
æ
x (< *akisï-
< *(xkwisi)‘
) de senare (*akwis- > *ækwis- :> *økwis-) äro ej
direkt belagda, men föreligga med analogisk synkope i den
vanliga formen fvn. och östnord. øx (ack. øxi osv.). P:s
ljudlag skulle således här bevisas av det fnor. <ex. Då emel-
lertid allmänt och säkert med rätta antages, att jämte *akwisï-
också en form med avljudande suffix %
dkus% funnits, kan
det till grund för fnor. æx liggande *akisl naturligt förklaras
som en kontaminationsbildning mellan de bägge ursprungliga
stamformerna, och antagandet av ljudlagsenligt w-bortfall
är således ingalunda nödvändigt.
Själv har P. naturligtvis observerat, att former sådana
som isl. myrkr, fsv. myrker subst. n. och adj., isl. myrkva,
*) Huru labialiseringen i dessa ordstammar uppkommit, är i själva
verket en ganska dunkel fråga. Mest tilltalande törefaller att med Zupitza
och Falk o. Torp a. st. antaga s. k. w-presens. Jfr emellertid häremot
Brugmann Grundriss2 II. 3: 271 (§ 190 anm.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
