Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Brate, Anmälan av ”Svenska studier, tillägnade Gustaf Cederschiöld”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 Brate: Anmälan.
påståendet, att vilken plural som helst vid tillfälle kan ha dual
innebörd, dels uppvisar ett stort antal dualitetskollektiv, antingen
singulärer, såsom dubbelstjärna, diftong, brudpar, eller plurala, så-
som brödrafolken, makame, duellanterna och oftast ögonen, hand-
skarne, kontrahenterna, kamrarna. C. R ebbe ”Bidrag till frågan
om passivbildningarnas användning och betydelse i nusvenskan”
söker belysa det inbördes förhållandet mellan s-form och bliva-
omskrivning vid ”terminativa” verb, d. v. s. sådana som beteckna
en förändring, t. ex. somna, bygga, förtära, och linner, att endast
s-formen användes, då tanken icke riktas på någon agent och vid
tillkännagivanden om vad som skall ske med fastställd tidsbestäm-
melse och följd, endast éfóm-omskrivning användes, då man vill
beteckna en handlings slutliga fullbordan, i motsats vartill s-formen
väljes för att beteckna inträdande eller fortgående handling, och
såväl s-form som 6Zw;a-omskrivning, då agentens verksamhet tyd-
ligt framträder för medvetandet, varvid talspråket föredrager bliva-
omskrivning. K. J. Sam uelsson ”Några sammansättningar med
-lös och -fri” redogör dels för betydelseskillnaden, dels för sam-
mansättningsfogens olika gestaltning i dessa ord.
Små samlingar av nysvenskt språkraaterial utgöra A. N oreen
”Ett knippe folketymologier” och L. F r. L äffler ”öknamn i en
västgötafamilj på 1860- och 1870-talen”, vilken senare uppsats
inskärper hos namnforskare att iakttaga försiktighet vid tydningen
av öknamn, som ofta är omöjlig utan kännedom om namnets upp-
komsthistoria. Till 1600-talet sträcker sig innehållet tillbaka i
E. H ellqu ist ”En grupp svenska dryckestermer”, som meddelar
och diskuterar en rikhaltig samling av beteckningar för supar
o. d., vilka av samma skäl som öknamnen ofta trotsa försök till
tydning.
Frön till framtidens svenska innehåller kanske W . Ced er-
sch iöld ”Något om språkliga nybildningar, gjorda av skolpojkar”.
Från erfarenheter i skolan utgår även N. Beckm an ”Prak-
tisk skolregel och vetenskaplig teori”, som efter att hava nödgats
erkänna, att den av straffhot åtföljda gramraatiska regeln är ett
dock nästan oundgängligt ont, fordrar den vetenskapliga regelns för-
enkling i praktiskt syfte och av den vetenskapliga kritiken, att
den icke på skolregeln lägger eu måttstock, efter vilken denna
icke kan mätas. Detta yrkande stödjes genom förtydligande
exempel från många områden, varvid förf. råkat ut för missödet
att låta historien om planeten Neptunus’ upptäckt genom iaktta-
gandet av oregelbundenheter i Uranus* lopp i stället gälla upp-
täckten av Uranus. Dessutom innehåller uppsatsen ett försvar
mot Hylén av ”subjektsregeln” och ”symmetriregeln” i Beckmans
Svensk språklära.
Språkhistorien tillhör naturligtvis ett flertal uppsatser. B.
H essel man ”Två svenska växtnamn” sammanställer vn. mura
Potentilla anserina med t. Möhre, Mohrrübe, sv. morot och anför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
