Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsomkostnaderna i Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigsskeppen och Clyde’s förtroendemän att köpa sitt nya,
väldiga mudderverk i New York. Det har också satt den
amerikanske fabrikanten af åkerbruksredskap i stånd att
nå den engelska marknaden och stenbrottsägare att skicka
granit från Maine till Aberdeen.
Nästa rubrik i arbetarefamiljens utgiftsstat, är »bränsle».
I allmänhet sagdt, är detta mycket billigare i Förenta staterna
än i Storbritannien. Om vi jämföra New York och London, så erhåller
New York antracitkol lika billigt som London bituminöst kol. Det
förra ger minst dubbelt så mycket värme och säges lämna tre gånger
så mycket. I de tätast befolkade delarna af Förenta staterna
öfverskrider priset på kol icke två dollars pr ton. I de stora västra Pennsylvania- och Ohiodistrikten är det icke mer än en och en half. Amerikanaren förbrukar mera kol under vintern, dels på grund af det
kallare klimatet och dels för den rymligare bostaden. Sakkunniga ha
funnit att procenten af amerikanarens eller engelsmannens inkomst,
som går till bränsle, ställer sig lika – d. v. s. sex procent.
I England tillskrifver man tullen de antagna högre lefnadsomkostnaderna
i Förenta staterna. En liten undersökning skall snart visa att denna
uppfattning är en smula ogrundad. De förnämsta, högt taxerade artiklarna
i Mc-Kinley-billen äro fem: 1) extra fint siden från Frankrike; 2) fina
ylle- och linnevaror från Storbritannien; 3) extra fina linnevaror från
Tyskland och Frankrike; 4) dyrbara viner från Frankrike; och 5) Havannatobak och cigarrer. Tullen på alla dessa saker är mycket stor. Yllevarorna 60
procent af värdet, siden ännu högre, champagne 32 sh. pr dussin etc., etc. Sådan är vår »demokratiska» budget. Det finns icke en arbetare i Amerika,
som använder någon af dessa artiklar. Det betraktas som god politik att
högt beskatta de rikas lyxartiklar och i stället ha te, kaffe och råsocker tullfria. Det är icke troligt, att denna politik skall förändras eller ens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
