Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättskänsla, dess fasansfulla fantasifoster, dess vanvettiga
blygsel, dess otillfredsställda glädje- eller frihets- eller
ömhetstörst. I saknad av denna minnesgodhet begå
de vuxna ständigt brottet att på nytt för den nya
generationen förstöra barndomen, den enda tid i livet
under vilken uppfostraren verkligen kan vara en
lyckoskapande försyn. Det naturvidriga liksom det
osköna i barns onödiga lidanden är i mitt medvetande
så starkt närvarande, att det vållar mig en fysisk
vedervilja att röra den människas hand, som jag vet slår
sina barn och jag har legat vaken av grämelse, om jag
på gatan hört ett barn hotas med stryk!
Slavens, icke den fria människans dygder
framkallas av slagen. Redan Walther von der Vogelweide
visste att wer zu Ehren kommen mag, dem
ist ein Wort mer als ein Schlag. Stryket
överlämnar den svagare, den värnlöse, i den starkares
hand och ännu aldrig har ett barn i sitt hjärta trott,
vad det med sina läppar bejakat, när uppfostraren
sökt förvissa det att han slår av kärlek, slår
emedan han måste! Barnet är en alltför
skarpsinnig varelse att ej veta: att intet sådant »måste»
finnes, att kärleken kunde yttrat sig på ett annat
och bättre sätt.
Bristande självtukt, bristande intelligens, bristande
tålamod, bristande värdighet — se där de fyra
hörnstenar, som alltjämt uppbära stryksystemet. Och jag
menar nu ej det sätt att slå, som brukas av de uslingar,
vilka varje år i hemmen men isynnerhet i skolorna
prygla ihjäl barn eller prygla dem fördärvade. Jag
menar ej heller de ofarligare slag, som utdelas av
obehärskade lärare och föräldrar, vilka sålunda hämnas
att de blivit retade eller tröttade eller skrämda: slag,
som helt enkelt äro en utlösning av en nervspänning,
ett föraktligt bevis på bristande självkultur och
självtukt. Än mindre menar jag de grymheter, som begås
av könsligt perversa odjur, vilkas råa lustar genom
rätten att aga erhållit en eggelse och tillika ett medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
