Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vilken sjudande bitterhet och hämndlust, vilken
hundiskt krypande inställsamhet framkallar ej
kroppsagan! Den gör den fege mer feg, den trotsige mer
trotsig, den hårde mer hård. Den stärker de två
känslor, som äro roten till nästan allt ont i världen,
hat och fruktan. Så länge stryk kallas uppfostran,
skola dessa båda känslor alltjämt behärska
människorna.[1]
Trots är en av de vanligaste anledningarna till
aga. Men vad som kallas trots är i de flesta fall
endast fruktan eller oförmåga. Barnet t. ex. upprepar
en felsägning, hotas med stryk och — upprepar den
ånyo, just av fruktan att icke säga rätt. Man slår
det och det svarar nu rätt. Uppfostraren triumferar:
trilskheten är övervunnen! Men vad har skett? En
ytterligare fruktan har lett till en våldsam
tankeansträngning, en ögonblicklig kraftstegring. Dagen
efter skall barnet troligen säga om felet. I fall av
verkligt trots hos barn, vet jag exempel på att agan
fyllt dem med mordlust mot sig själva eller den,
som slagit dem. Däremot vet jag andra fall där
modern, endast genom att tyst och lugnt hålla det
trotsiga barnet fast på sitt knä, förmått det att själv
arbeta sig till stillhet och behärskning.
Huru många osanna bekännelser har icke stryk
eller ångesten för stryk frampressat; hur mycken käck
dådlust, företagsamhet, fantasilek och upptäckarehåg
har icke samma ångest kvävt! Även där stryk ej
framkallar lögn, hindrar det alltid den fulla
uppriktigheten, det omedelbara modet att visa sig som man
är. Så länge ordet stryk över huvud nämnes i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>