- Project Runeberg -  Barnets århundrade II /
110

(1912) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Själamorden i skolorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vatten, en droppe av detta i ett andra glas och så allt
vidare intill — som jag tror — femtionde glaset.

Och efter skolan kommer ofta en fortsatt
studietid, där enda skillnaden i »metod» är att mixturen
nu mätes med soppslev!

När de unga slippa från detta kosthåll, har den
andliga matlusten och matsmältningsförmågan hos
somliga blivit så ödelagd, att de för alltid sakna
förmåga att mottaga verklig näring; andra åter rädda
sig från alla dessa overkligheter in på verklighetens
område genom att kasta böckerna och ägna sig åt
någon det praktiska livets uppgift. I båda fallen äro
studieåren i det närmaste förspillda. Hos dem, som
gå vidare, har kunskapen vanligen stannat kvar på
bekostnad av det personliga: tillägnelsen,
reflexionsförmågan, iakttagelsen, fantasien. Har någon lyckats
bevara allt detta, då har det vanligen skett på
bekostnad av kunskapens grundlighet. En ringare
intelligens eller en ringare arbetskraft eller en ringare
tillägnelseförmåga, än naturen ämnat dem att äga —
detta är vanligen resultatet av skolans tio—tolv år,
med tillägg av seminariets eller studentkursens tre
eller fyra. Och det ligger en lång erfarenhet i en
fransk kvickhet: — Ni säger att ni aldrig gått i skola
— och är dock så förstockat dum?!

De fall, då skolstudier icke göra skada utan
tvärtom delvis gagna, äro de, då icke en regelbunden
skoltid utan långa vilotider eller tider med enskild
undervisning eller ingen undervisning alls, utan blott
självstudium ligger bakom eleven. Snart sagt varje
mer framstående kvinnlig personlighet under de sista
femtio åren har varit en avtodidakt eller en
oregelbundet undervisad flicka, som därför i sina
kunskaper kanske haft stora luckor, men dess mer friskhet och
fullhet i sin fortsatta kunskapstillägnelse och i sitt
sätt att bruka det tillägnade.[1]


[1] För att blott ge ett enda men stort exempel, må
påminnas om, att Sonja Kovalewsky ansåg som sin lycka,
att hon aldrig blivit inpressad i en skolas »myckna
mångahanda», utan att hon som barn fick lära mycket av somligt,
föga eller intet av annat; att hon tidigt fick ägna sig åt
sitt huvudämne, matematiken; varken läste till eller avlade
någon examen och sålunda för sin vetenskap bevarade en
obruten, personlig kraft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:09:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnets2/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free