- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
5

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 1 Kapitlet - 2 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2 Kapitlet.



Magier från öster komma för att tillbedja
Jesus (v. 1–12). Josef flyr till Egypten med
Maria och barnet (v. 13–15). Herodes låter
mörda barn i Betlehem (v. 16–18). Josef
återkommer (v. 19–23).
V. 1-12evangelium trettondedag jul.
13-18högmässotext annandag jul II.
19-23högmässotext söndagen efter jul II.


Men när Jesus hade blivit född
i Betlehem i Judeen, i
konung Herodes’ dagar,[1] se, då
ankommo magier[2] ifrån österland
till Jerusalem,

2. sägande: Var är den födde
judarnas konung?[3] Ty vi hava
sett hans stjärna i dess
uppgång,[4] och vi hava kommit för
att tillbedja honom.[5]

4 Mos. 24:17.

3. Men när konung Herodes
hade hört detta, vart han bestört
och hela Jerusalem med honom,[6]

4. och han församlade alla
folkets överstepräster och
skriftlärare[7] och frågade dem: Var fö-
des Kristus?

5. Men de sade till honom: I
Betlehem i Judeen; ty så är det
skrivet genom profeten:

6. Och du Betlehem, land i
Juda,[8] är ingalunda den minsta


[1] Betlehem låg ungefär 2 timmars väg
söder om Jerusalem på en höjd i
Judeens bergsbygd, i en fruktbar trakt.
Ett annat Betlehem låg i Sebulons stam
(Jos. 19: 15). Herodes var lydkonung
under romarna. Han var beryktad för
sin lastbarhet och gränslösa grymhet.
[2] Magierna, egentligen en folkstam,
bildade bland perserna och mederna en
ansedd prästkast, vilken huvudsakligen
sysselsatte sig med hemlig naturkunskap,
astrologi och medicin. Även bland
babylonierna fanns en sådan orden
(Jer. 39:3, Dan. 2:48). Namnet
magier begagnades sedan i allmänhet om
sådana, som ägnade sig åt dessa
vetenskaper. En mycket gammal sägen,
vilken var bekant redan för Tertullianus
(† 220), förmäler, att de här omnämnda
magierna skola hava varit konungar
(eller av konungslig börd). Ovisst ehuru
icke omöjligt. Se Ps. 68:30, 32, 72:10; Jes. 49:7, 60:3, 10. Huru många
de varit, säges icke. En gammal sägen
är, att de varit tre.
[3] De voro vissa, att han var född,
och frågade endast var. I Jerusalem
måste man väl veta det, tänkte de.
Därav att de frågade efter »judarnas»
konung, synes, att de själva voro
hedningar.
[4] En underbar stjärna, som de sett
uppgå, hade lett dem till den slutsats,
att den av judarna länge väntade
konungen nu vore född. I den gamla tiden
var det en allmän tro, att uppenbarelsen
av nya stjärnor betecknade stora
förändringar och i synnerhet framstående
människors födelse. Judarna trodde
själva enl. 4 Mos. 24:17, att en
underbar stjärna skulle förebåda
Messias’ födelse. Deras väntan efter
Messias var ock på den tiden allmänt
bekant bland hedningarna.
[5] Att tillbedja någon är att betyga
någon sin vördnad och undergivenhet.
Detta skedde hos de gamla därigenom,
att man kastade sig ned med ansiktet
mot jorden (1 Mos. 19:1, 42:6).
[6] Herodes vart rädd, att denne nu
födde konung skulle en gång störta
hans välde; Jerusalems invånare vordo
rädda, att Herodes skulle vidtaga
några nya våldsåtgärder mot folket för
att trygga sin makt.
[7] Han sammankallade samtliga
överstepräster och skriftlärare, som funnos
i Jerusalem, för att få höra allas
mening. Översteprästen var endast en,
men »överstepräster» kallades även
sådana, som hade varit överstepräster,
möjligen ock -- ehuru osäkert --
föreståndarna för de 24 prästklasserna.
Skriftlärarna voro judarnas teologer
och jurister. Det ord, med vilket de
benämnas, betyder egentligen skrivare.
Så kallades framstående överhetspersoner,
vad vi skulle benämna statssekreterare
(Apg. 19:35). Sedan betyder
det en skriftlärare och begagnas i Nya
testamentet mest om judarnas skriftlärare.
Dock säges det även om kristna
skriftlärare (Matt. 13:52). De
judiska skriftlärarnas göromål var att
avskriva, föreläsa och utlägga Mose lag.
De stodo hos folket i stort anseende men
uppträdde överallt såsom Kristi och
hans läras fiender. En del av dem voro
medlemmar av stora rådet i Jerusalem.
[8] Land i Juda, ej blott stad i Juda,
emedan här menas staden med dess område.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free