Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 25 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Matteus. Kap.
25:28-32.
nare beteckna änglarna. Se anm. till
kap. 22: 13.
29. Ty åt var och en, som
har*, skall givas, och han skall
få över nog; men den som icke
har, från honom skall tagas även
det, som han har.
Matt. 13: 12. Mark. 4: 25. Luk.«: 18.
* Liknelsens mening är alltså:
Handlen efter min bortgång troget med
de gåvor, som I haven fått. När jag
kommer igen, skall den, som troget
använt sina gåvor, få stor lön i mitt rike;
men den som bevisat otrohet, så att han
med sina gåvor ingenting vunnit åt
mig, han skall icke allenast gå miste
om lön, utan han skall även förlora
själva de ursprungliga gåvorna och
bortkastas.
30. Och dem onyttige trälen
kasten ut i mörkret där utanför.*
Där** skall gråten och tändernas
gnisslan vara.
* Se anm. till Matt. 8: 12. Jämf. för
övrigt kap. 13: 42, 50; 22: 13. 24: 51.
*? d. v. s. utanför riket. Man bör
märka, att Herren talar dessa ord med
avseende på sådana, som varit hans
trälar, d. v. s. sådana som bekant
honom såsom sin herre samt av honom
mottagit andliga gåvor att förvalta,
men varit otrogna och lata. Jämför
kap. 7: 23.
31. Men* när Människans son
kommit i sin härlighet** och alla
änglart med honom, då skall han
sätta sig på sin härlighets tron,
Sak. 14:5. Matt. 16:27. 1 Tess.
4: 16. 2 Tess. 1: 7. Jud. v. 14.
* Herren fortsätter här skildringen
av den dom, som han skall hålla, när
han kommer igen för att upprätta sitt
rike. Han gör det utan bild.
** d. v. s. sitt konungsliga majestät,
sedan han av Fadern mottagit riket. Se
Luk 19: 15. Därför kallas han i v. 34,
40 konungen. När han kom första
gången, kom han i en tjänares skepelse
(Fil. 2:7).
f Änglarna hava under den
närvarande tidsåldern varit utsända till
tjänst för deras skull, som varit
bestämda att ärva frälsningen i Messias5
rike. Jämför Hebr. 1:14, Ps. 34:8,
91: 11. Nu när denna tidsålder är
fulländad, är ock deras verk avslutat, och
de samlas alla omkring den i härlighet
återkommande Frälsarens tron.
32. och inför honom skola
församlas* alla folk**, och han
skall skilja demt från varandra,
såsom herden skiljer fåren ifrån
killingarna.
Rom. 14: 10. 2 Kor. 5: 10. Hes. 34:
17, 20.
* till det ställe, där han stiger ned.
Se kap. 24: 31.
** som då finnas på jorden. Tänk:
alla änglar och alla nationer
- vilken
samling, vilken syn!
- Somliga
bibeltolkare hava ansett, att Herren här
med »alla folk» menar endast de
ickekristna folken. De hava grundat
denna uppfattning därpå, att det grekiska
ord, som här står i grundtexten, ofta
i det Nya testamentet användes för att
beteckna hednafolken. Enligt denna
uppfattning skulle Herren alltså här
framställa, huru han vid sin återkomst
skall döma hednafolken efter deras
förhållande till de troende (jämför v.
40). De, som gjort väl mot de troende,
skola få gå med in i riket; de andra
skola däremot bortkastas.
Att emellertid denna uppfattning
icke är riktig, synes av följande
omständigheter: l:o) Då Herren kallar
dem, som han ställer på sin högra
sida, rättfärdiga och säger, att riket är
åt dem berett från världens
begynnelse, så kan detta icke syfta på andra
än troende kristna. Det Nya
testamentet vet nämligen icke av någon
rättfärdighet inför Gud eller någon
frälsning utom genom tron på Kristus. 2: o)
Då Herren framställer dessa
rättfärdigas gärningar såsom en
kärleksbevisning mot honom (v. 35, 36, 40), så
visar detta, att han talar om troende
kristna. Ty utan tron på honom är
en sådan kärlek otänkbar.
- Vad
slutligen 3:o) angår själva orden i
grundtexten, så förbjuda de den nämnda
uppfattningen i stället för att
understödja den. Det ord i grundspråket
(e^vrj), som här är översatt med »folk»,
betecknar i det Nya testamentet först
och främst folk, nationer i allmänhet
(se t. ex. kap. 21:43, 24:7 o. s. v.).
Sedan användes det ofta för att
beteckna hednafolken i motsats mot
judafolket (se t. ex. kap. 4:15, 12:21
o. s. v.). Detta är även förhållandet i
1 Kor. 5:1, 12: 2, 1 Tess. 4: 5, 1 Petr.
2: 12. Men det användes aldrig för
att beteckna icke-kristna folk i motsats
mot kristna.
Tvärt emot ovan nämnda
uppfattning hava andra bibel tolkare ansett,
[–-]
{+—+} 136
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
