Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord A - Ararat...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 ASEKA -ASSIJa.
efter mötet med hofmannen, Ap. 8: 39
(40). Staden är nu en usel by, kallad
.Esds~d. Asdodiska nämnes i Ne. 53: 24
som en felisteisk munart.
Aseka, stad i Judas lågland, åt Gat
till, Jos. 15: 35; nära Soko, s 5. 57:
5; iniogs af Nebukadnezar, Je. 34: 7,
men befolkades sedermera af judar,
Ne. 55: 30.
Asenat, dotter af Potifera, presten
On, Josefs hustru och moder till Manasse
och Efraim, 5 M. 45: 45, 50; 46: 20.
Aser. 1. Jakobs åttonde son, den
andra han födde med Silpa, M. 30: 13.
2. Asers stam, som efter honom fick
smamn, 4 M. 5: 53; Up. 7: 6, hade sitt
område vid hafskusten, norrut ifrån Kar-
mel, gränsande i söder till Isaskar och
Manasse, i öster till Sebulon och Naftali,
Jos. 59~ 24 f.; 57: io f. Landet var
rikt och bördigt - #Från Aser kommer
fett och olja», s M. 49 20; 5 M. 33: 24
- men kananeerne fördrefvos icke der-
utur, Do. 5: 35. Aseriter omnämnas med
heder i Davids och Hiskias historia,
Kr. 52: 36; 2 Kr. 3o: ss. Af Asers
stam var profetissan Hanna, Lu. 2: 36.
3. En stad vid Manasses södra gräns,
Jos. 57: 7.
Asiarker, i Sv. »de öfverste i Asien>,
Ap. s9: 35, årliga embetsmän, som af
städerna i det prokonsulariska Asien
valdes att förestå och bekosta de of-
fentliga skådespelen.
Asien. Detta ord betecknar oftast
romerska provinsen: » det prokonsula-
riska Asien», som omfattade vestra de-
len af Mindre Asien, med Efesus till
hufvudstad, Ap. 6: 9; 59: 10; 20: 4;
Pe. 5: 5; Up. 5: 4; s Klor. 56: 59;
2 Kor. 1: 8. Såsom dess landskap
nämnas Frygien, Mysien, Karien och
Lydiesm. Men i Ap. 2: 9 och 56: 6,
der Asien nämnes jemte Frygien, är
det ett namn för Karien, Lydien och
Mysien.
Asima, en gudomlighet, som dyr-
kades af folket från Hamat, som nedsatt
sig i Samarien, 2 Kl. 57: 30.
Aska, tecken till sorg och bedröf-
velse, Job 2: 8; Est. 4: 3 Jon. 3: 6;
Ps. 502: mo. Askan efter den röda kon,
4 M. 59, renade den som kommit vid
lik, grafvar o. d., Eb. 9~ 53, hvaremot
den som rörde vid askan blef oren och
måste bada sig, 4 M. 59: 9 f.
Askalon 1. Askelon, en af feliste-
ernas fem hufvudstäder, Jos. 53: 3; 1 5.
6: 57; Do. 54~ 19, nära den syriska
kärleksgudinnan Detketos helgedom, se
Dagon. Staden reste sig till betydligt
anseende i senare tider och var under
korstågen en vigtig plats, men är nu en-
ligt profetian längesedan försvunnen,
Sa. 9: 5. Ruinerna, vid stranden ett
par mil n. om Gasa, heta ännu Askalån.
Askenas, en Gomers son, Jafets
sonson, s M. 50: 3. 1 Je. 55: 27 före-
komner ordet såsom namn på ett rike,
jemte Minni och Ararat, alltså väl ett
armeniskt landskap. Somlige mena, att
Askenas är den germaniska stammen
(»Asaslägten» Mel.), och jemföra dermed
namnen Askanius i Frygien och Skan-
dinavien i Europa.
Asmavet, Esr. 2: 24; Ne. 52: 29,
eller Bet-Asmavet, 7~ 28, en stad eller
by nära Jerusalem.
Asna, två städer 1 Judas lågland,
Jos. 55: 33, 43.
Asnappar, se Osnappar.
Asor, en af Jesu förfäder, Mat. 5: 54.
Aspenas, Nebukadnezars förste hof-
man, som hade att taga vara på Daniel
och hans medbröder och blef dem gun-
stig och god, Da. 1: 3 f.
Assos, sjöstad i Troas, midt emot
ön Lesbos; heter nu Beiram. Här steg
Paulus ombord till Mitylene. Ap. 20: 53.
Assur, det eb. namnet på Assyriens
land och folk, i Sv. stundom bibehållet
oförändradt: Assur, stundom återgifvet
n]ed Assyrien eller assyrier.
1. 1 s M. 50: 22 nämnes Assur som
en af Sems söner, och af v. ss, som
öfversättes på olika sätt, antingen så att
Assur gick ut från Sinear och byggde
Nineve, eller att Nimrod gick ut till As-
sur och byggde Nineve, lära vi att den
assyriska odlingen utgick från Babylo-
nien. Båda dessa utsagor bekräftas af
de assyriska monumenten, hvilka visa
oss assyriska konungabilder med semni-
tiska anletadrag, och assyriska inskrifter,
affattade på en dialekt som i mycket
liknar ebreiskan, hvaremot sjelfva skrif-
tecknen äro en förenklad form af de
babyloniska; hvarjemte den religiösa
åskådningen hos assyrier och babylonier
det väsentliga är en och samma.
2. Assyrien var ursprungligen ett
inskränktare område vid östra stranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
