Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord Q-R - Romare...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROS..-RR. 397
Ros, Hög. ~: 2 etc., i eb. samma
ord som för lilja i v. i. Se Li/ja.
Rosen var ej känd hos de gamla israe-
literna eller egyptierna.
Ros (Roseb), ett nordiskt folk som
nämnes jemte Mesek och Tubal i Ile.
38: 2, 3; 39: (eb. för herre).
Rosor, Rosenspann, se Psalmerna.
Rosenfärg, se Skarlakan.
Ruben, d. ä. sen en son. 1. Ja-
kobs förstfödde son med Len, M. 29:
32; visade mera ömhet för Josef än de
andre hröderna, 37: 21 f.; jfr 42: 22,
37; förgick sig mot Bilha och miste
sin förstfödslorätt, M. 35: 22; 49: 3 f.;
x Kr. 5: 1.
2. Rubens stam, 4 M. i: 5, Up.
7: 5, som var rik på hjordar och valde
sitt område ö. om Döda hafvet mellan
Arnon och Gads stam, mera afsides från
de öfriga stammarna, 4 M. 32: 32, 37
f.; Jos. 13: 15 f., deltog blott ringa
det öfriga Israels angelägenheter, till-
hakahållen af herdelifvets behag, hvil-
ket klandras i Deboras sång, Do, 5:
x6. Af 1 Kr. 5: 8 f., 19 f. synes att
rubeniterne gjorde ströftåg österut långt
in i Syriska öknen, så att det egentliga
stamområdet mindre väl tillgodosågs.
Jfr 5 M. 33: 6. Moal)iterne voro far-
lige gran.nar; att döma af Es. i5; i6
hade de det mesta af Rubens land inne
på Esnias tid. Rubens stam var bland
de första som hortfördes i fångenskapen,
2 K. 10: 33; 15: 29; 1 Kr. 5: 26.
Rubin, se Ädelstenar.
Rufus, en kristen i Rom, till hvil-
ken Paulus helsar. Hans moder har
troligen visat Paulus särdeles ömhet,
ty h5n helsar äfven till henne med de
orden: »hans moder och min», Ro. 16:
13. Det är möjligt att denne Rufus
är dens. som den Rufus, som enligt
Mar. 15: 21 var son till Simon af
Cyrene.
Ruma, se Aruina.
Russin, S. 25: x8; 30: ia; 2 S.
16: 1; i Kr. i~ 40, egentligen: rus-
sinkakor.
Rut, en moabitisk qvinna, äktades
af Mahlon, som med sin hroder Kiljon
följt sina föräldrar Elimelek och Noomi
på deras utvandring från Betlehem till
Moab för hungersnöden under domare-
tiden, Rut i: i, omkring soo år före
David, ~: 17 f. Då efter tio år Noomi,
som under tiden hegrafvit sin man och
sina två söner, återvände till Juda, följde
henne Rut sägande: ditt folk är mitt
folk, och din Gud är min Gud, 1: i6,
ty hon vände sig still Israels Gud för
att söka skydd under hans vingar», 2:
12. Då Rut sedan gick ut att plocka
ax efter skördemännen, förde henne för-
synens ledning till den rike I3oas’ åker.
Hennes blygsamma sätt och tillgifven.
het för sin svärmoder fäste hans upp-
märksamhet och vann hans hjerta. Så-
som aflägsen slägting till hennes svär-
fader Elimelek, tog Boas henne till
hustru och födde med henne Isai, Da-
vids fader. Så blef moabitiskan Rut
stammoder till Kristus, 4:10 f.; Mat. 1:5.
Ruts bok, hvars fyra kapitel med-
dela den genom ljuflig enfald och skön
afrundning intagande berättelsen om
Rut, kan betraktas såsom en fortsätt-
ning af Domarehoken och inledning
till Davids historia, hvarföre den ock
öfversättningarne fått sin plats framför
Samuelsböckerna, ehuru den i ehr. hi-
beln står bland de poetiska böckerna.
Den är sannolikt författad under Davids
regering. Jfr Rut ~: 7, 17.
Ruta eller vinrula (Ruta graveo-
lens), en aromatisk växt af bitter smak,
som fordom hegagnades som läkemedel,
nämnes bland de örter hvaraf fariseerne
gåfvo tionde, Lu. II: 42.
Rå, Råbock. Det så öfversatta
ordet Zeki betecknar sannolikt den
Palestina allmänt förekommande gazel-
len, Antilope dorcas, för sin lätta be-
hagliga byggnad och sina vackra ögon
af skalderna besjungen och en omtyckt
\#\ /
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
