Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Skabb... - Skor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450 äKok. -sKoIdPION.
12 är öfversatt med amma (Sv.) och
Es. 49: 23 mael skaffare, egantl. fo-
strare. Af 2 1<. mo: m, 5, 6 (om »för-
myndarne» för konung Almab» söner)
synes att dessa fostrare hade gossarna»
ledning om hand äfven i ynglingaåren,
alltså voro deras uppfostrara. Sådana
voro ock de lärda slafvar, åt hvillca för-
näme greker och romare anförtrodde
sina gossar» handledning. Da hade att
undervisa sina herrars söner, följa dem
både inne och ute, ledsaga dam t411
skolan, om de sådan besökte, och att
allt ansvara för deras uppförande.
En sådan slaf var alltså ett slags skol-
mästare, och hans namn, paidagogos,
d. ä. gossen» ledare (hvaraf vårt: pe-
dagog), är det som i Sv. är återgifvet
med tuktomästare i m Kor. ~: 15 och
Ga. 3~ 24 f.
- Om profetskolorna, se sid. 378.
Skor. Om» abraernas sloodon se sid.
244. Här att par ord oro några hit-
hörande bildliga talesätt. Att hafva
fötterna skodda betydde att vara rasfär-
dig; så »bulle israelitarne äta påskalam-
mat, 2 NI. 12: mm; och så förmanar
Paulus de kristne att hafva fötterna
skodda med beredvillighet till (eller: af)
friden» evangalium, Ef. 6: m5. Kristus
bjöd sina lärjungar att gå ut med föt-
terna skodda, Mar. 6: 9; men förbju-
der det i Mat, mo: mo; Ln. 10: 4, hvil-
ket man förklarar såsom» afseende sko-
don i förråd; men jemför Ln. 22: 35.
Att trampa med foten på an fianele
eller an mark betecknade fullständig
seger och besittning; daraf talesättat att
lägga något under ens fötter, Ps. 8: 7;
Kor. 15: 25. Så lofvade Herren Is-
rael genom» Mosa, att hvarja ställe de-
ras fotsula beträdde skulle höra dem
till, 5 NI. mm: 24; Jo». 1: 3. Så sjun-
ger psalmistan i Ps. flo: mo, att han vill
kasta sin sko öfver Edom, låta sin seg-
rande fot trampa ned det i stoftet.
Af dessa ställen framgår oclc bety-
delsen af skoafdragningen, Rut 4: 7,
an gammal sedvänja i Israel till be-
kräftelse af bytan, aftal o. d. I)å Rsmts
närmaste skyldeman eller »lägting ej
ville lösa Noomi» åker och dermued äf-
van förpligta sig att äkta Rut, så af-
stod han sin rätt åt Boas, den aflägs-
nare slägtiugen, och för att belcräfta
denna sin afsägelsa afdrog han »in sko
inför vittnena, och sålunda kunde i hans
ställe Boas bcöpa både Noomis egendom
och hennes sonhustrsm Rut. Skoafdrag-
ningan var alltså an symbolisk hand-
ung hvarmad man tillkännagaf att man
afstod sin rättighet till förmån för an
annan - en sedvänja som har funnits
äfven hos andra folk såsom» hos india-
nerna och hos de gam»la germanerna.
Samma betydelse hade också den
cerem~ni som lagan föresloraf i 5 NI.
25: 7 f. Oro bröder bodde tillsamman,
och en af dam dog barnlös, skulle han»
anka ej gifta om» sig utom slägten, utan
hennes svåger »bulle äkta hanna, och
den förstfödde sonen skulle upptaga
den döda brodrans namn. Vägrade nu
brodren att äkta sin svägerska, och han
inför de äldste stod fast i sin vägran,
sa nodgade honom icke lagen dertill,
men enkan Imada rättighet att med sär-
skilda ceremonier för alltid afkläda ho-
nom den rättighet han ej ville bruka.
Hon skulle draga af honom hans sko,
spotta honom i synen och säga: Gånge
så dan man som ej vill fortplanta sin
broders hus, och hans namn skulle se-
dan hata i Israel: den barfotes hus.
Ett sådant svågeräktenskap eller le-
viratsäktenskap (af det lat. ordet levir,
svåger), 5 NI. 25: 5 f., var gammal sed
hos åtskilliga andra folk, indier, perser,
afganar, druser, negrerna på Guldku-
»ten ro. fl.
Skorpion. Till plågorna i de varma
länderna, Afrika, Indien, Persien m. fl.,
höra äfvan skorpionamna, af hvilka man
Palestina funnit 8 olibca arter. Den
farligaste af dans är den svarta klipp-
sloorpionen, Scorpio ofer, som är fin-
gartjock, 5-6 tum lång, till utseendet
lilcnanela en flodloräfta, med hårdt pan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
