- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
471

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Stock...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svAGERAK»-ENsKAv.-svNAGoGoSd. 471

»#akta svin van för an jude dem» förakt-
ligaste syssla, Lo. 55: 55.
Vildsvinet, vingårdamnas fiandle, Ps.
80: 54, hvarvid Ziom»s fi~ndar förliknas,
än det vanliga Sus serofa, som»» ofta
träffas i Palestina» skogssnår, isynner-
het i Jordandalan och på berget Tabor.
Svågeräktenskap, se sid. 450.
Svärd, se Krig.
Sykar, den stad nära Jakobs brunn,
hvanifmån den samanitiska qvinnan kom
att hamta vatten, Jh. 4: 5 f. Några
mena att Sykar var an mindre bekant
stad, samma ort som nu hatar Askar,
Is timamas väg från brunnen österut;
andre mena att Sykan är att sän»ra ut-
tal af Sikem eller ock ett elakt öknaron
för denna samaritiska stad, och att det
skulle betyda supstad allan lögnstad.
Synagogor. Det gr. ordet syna-
goge betecknar ursprungligen en för-
samling af n»anniskor - så användes
det om en samm»»ankomst af kristna
J nk. 2~ 2 - och sedan dan byggnad
dar församlingen han sin lokal; i denna
mening föralcomn»ar det ofta i N. T.
om da byggnaden allan hus dan judarna
komm»»o tillsammam» till gudstjanst. 1
lagen finnas ingen föreskrift om svun-
gogor allan synagoggudstjanst; icke hal-
ler finner m»an några bestämda spår
till denna innättning föra den babylo-
niska fångenskapen. Det än sannolikt
från fångenskapen» tiden och isynner-
het från Esras rafomn»atoniska varksan»-
hat som synagogan räknar sin upprin-
nelse. Då follcat var skingradt i främ-
m»»anda hednaland, i saknad af dams
enande kraft son» gamansan» tam»»pel-
tjanst hade »käm»lct deras nationela oc’»
religiösa lif, dref den» sannolikt bahof-
vet af samm»»anslutnim»g till att i sam»»-
mankomster l»är och dar - d. ä. sy-
nagogon - erinra sig Herrens verk
fordon» tid och annopa honom om hjalp
och förlossning. Och då efter åter-
kom»»sten från Babel sådana män som»
Esra och Nehamia samlade folket till
att höra Herrans ord och manade till
flitig forskning daruti, så vamdt syna-
gogan att naturligt uttryck för det nya
lif som valenada upp hos det för af~
gudatjanstan så tuktade folket, så att
J alcob, Herrans broder, kunde med skäl
säga på mötet i Jerusalem, att »Mose
lsan af ålder i alla städar dem som
pradilca honom i synagogonna», Ap. 15:
25. Den judiska traditionen flyttar sy-
nagogim»rättningan långt tillbaka, ända
till sprofatskolonna» (se sid. 378), ja
ända till patniankennas tider, med lång-
sökta tolkningar af sådana ställen som
NI. 25: 27; Do. 5: 9; Es. 5: 53.
Den äldsta historiska antydning om nå-
got som liknade de senare synagogomna
finnas i 2 Kl. 4: 23, dan den fråga su-
namitiskan får af sin man gifven vid
handen, att de fromnn»e i Israel plägade
samlas hos profetenna på nymånader
och sabbaten. En annan dylik antyd-
ning finnas i Ps. 74: 8, den psalm»isten
klagan öfver att fienden uppbnänt alla
Guds försan»lingshus i landet, hvarmed
sannolikt syfta» på bönahus hän och
den i landet. Enligt några är denna
psalm författad vid Jerusalems förstö-
ring genom kaldaerne ån 588 f. Kl. och
är i så fall ett vittnesbörd om att re-
dan före den tiden funnos sådana böne-
hus. Andre anse dock denna psalm
höra till tiden efter fångenskapen. En
tredje antydning finnas kanske i Ps.
507: 32.
På Kristi tid funnos emellertid så-
dana synagogon öfvenallt i Palestina,
t. ax. i Nazarat, Lo. 4: m6; Kapemnaum,
7: 5, o. s. v. 1 Jerusalem funnos flera,
för judar af olika skolor och från olika
länder, Ap. 6: 9, enligt Talmud om-
kring 400 (uppgifterna vaxla mellan-
394 och 480). Äfven utom Palestina
fans det synagogor i da flesta st~dar
der judar bodde, t. ex. i Antiokia
Pisidien, Ap. m3: 54; Tessalonika, 57:
Barea, v. mo; Aten, v. 57; Konint,
58: 4 Efasus, v. 59; 59: 8; stundom
flera, såson» i Salam»»is, 53: 5, och Da-
m»maskus, 9: 2. Em»ligt Taln»tsd m»»åste det
fim»m»as an synagoga öfvarallt, den mo
judar voro boende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free