Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Syner...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SYRIEN. 477
uman talar om» Syrien i motsats till Pa-
lestina: alltså det mellan Medelhafvet
och Syriska öknen liggande landet från
ungefär Tyrus upp till viken vid Issus,
ett område af omkr. 35 mils längd och
50 à 20 mils bredd. Södra delen be-
står af Libanons och Antilibanons bergs-
kedjor upp till floden Nahr el Kebir.
Sedan följa de s. k. Nosairiebergen, och
längst norrut åtskilliga förgreningar af
Tavrusberget. På dan härliga högslät-
ten mellan Libanonkedjorna, den s. k.
Bekâ, fordom kallad Coelesyrien, eller
det urhålkade Syrien, upprinna floder,
som flyta åt olilca håll, Litani allan Le-
ontes söderut, som faller ut i hafvet n.
om Tyrus, Barada, som går ner åt Da-
maskus, och Orontes eller el-Asi, som
flyter med väldiga böljor genom hela
det norra Syrien, tills den nedanför
Antiokia utfaller i Medelhafvet.
Det eb. Aram, som enligt några be-
tyder högland, i motsats till de vid ku-
sten boende kananeernas lågland, var
också ett namn med skiftande bety-
delse. I G. T. betecknar det länderna
ö. och n.o. om Palestina, 2 K. 24: 2,
och enskilda delar af dem.
1) Aram är alltså ett namn för det
land, hvarifrån den ebreiska stammen
gick ut. Mesopotamien, landet mellan
Evfrat och Tigris, heter Aram-Naha-
raim, de två strömmamnas Aram, 1 M.
24: 10, och vidare Padan-Aram, d ä.
Arams slätt, såsom i 1 M. 25: 20; 28:
2 f.; 31: 18; eller också endast Aram,
sasom i 4 M. 23: 7, eller blott Padan,
slätten, såsom i 1 M. 48: 7. Laban »af
Syrien», d. ä. af Mesopotamien, heter
alltså i eb. »Laban, arameeen», 1 M.
31: 20.
Af Aram i inskränktare mening, på
denna sidan Evfrat, omnämner G. T.
flera särskilda riken eller områden.
2) Aram-Zoba van ett arameiskt rike
no. om Damaskus, Ps. 60: 2, som gång
efter annan låg i fejd med Israel. Saul
måste föra krig mot konungarne i Zoba,
1 S. 14: 47, men David var den som
först på allvar tog itu med båda Zoba
och andra syniska stammar. Han tuk-
tade dem skarpt och tog ett stort antal
fångar ibland dam, 2 S. 8: 3 f. De
reste sig åter och hjalpte ammoniterna
mot David, hvilket kostade dem nya
nederlag, 10: 6 f.; 1 Kr. 19: 6 f.
3) Aram-Damaskus, det »Dan»askan-
ska Synen» ellen trakten kring Dan»a-
sko», lcmmfvades af David vid ungefär
sam»»msma tidl som Zoba, 2 5. 8: 5 f.
4) Aram-Maaka, vid foten af Her-
n»on, försökte också hjalpa an»m»»onitemna
man tuktade», 2 5. mo: 6 f.; 5 Kr. 59:
6; jfr Maaka ~.
5) Aram-Bet-Rehob, kufvadas också
af David, 2 5. mo: 6 f.
6) Hamat, att område vid floden
Orom»tes norr om Libanon, sa Hamat.
7) Hamat-Zoba, som intogs och be-
fästa» af Salomo, 2 Kr. 8: 3, van kanske
en dal af riket Hamat som förut lydt
under Zoba, jfr 2 5. 8: 9 f.
Utom dessa nämnas i G. T. åtskil-
liga andra områden som bruka räknas
till Synen allan Aram, såsom Havran,
Gesur och Tok.
Da syniske allan amameiske konun-
gamna lågo sålunda i ständiga fajder
mot Israel; undan Saul och David vono
Zobakomsungarna de väldigaste ibland
dem och gingo i spetsen; sedarm»»era
togo Damaskusfunstamna befälet, m Kl.
55: sS f. Då da assyniske hänamne
sopada fram öfvam Synen och Palestina,
gick det med da syniska småfurstanna
som med Israels och Judas konungar.
Smånikena gingo upp i verlclsväldena.
Synen vardt också an del af det kal-
deiska varldsniket, öfvengiclc sedan jems»te
Fanician och Judaan till den persiska
m»»onarkien, och det synas att hela detta
landområda var inordnadt under es» ge-
mensam styrelse såson» en provins på
denna sidan Evfrat, Esm. 5: 3; 6: m3;
Na. 2: 7; 3: 7. Efter pansarnikats fall
kom»» Synen undan Alexander den store,
och då efter hans död generalerna skif-
tada hans väldiga rike, kom Synen slut-
ligen efter blodiga fejdan genom slaget
vid Jpsus 305 f. Kl. i händerna på Sa-
lavkus Nikator, som också hanskade
öfver Mesopotamian och Babylonien,
och sålunda uppstod det för en tid ej
obetydliga riket det Selevkidiska Synen
m»»edl Antiokia vid Orom»tes till hufvud-
stad. Det selavkidiska ragementets pe-
niod brulcan man räkna från år 312 f. Kl.,
då Selevkus intog Babylon. Han rege-
rade såson» Synen» konung till år 280
ud» följdes af au Antiokus, som sedan
åter följdes af an Salavkus, och så vi-
dame en tid långt. Detta syniska välde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
