- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XV. 1946 /
136

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Gunhild Bergh: Brev från Italien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUNHILD BERGH

ningar med fransk eller tysk mellanhand,
översätter man nu direkt och gör det ofta mycket
väl. Berömvärd är i synnerhet en i somras
utgiven översättning av Hjalmar Bergmans
"Markurells i Wadköping", utförd av den unga
studentskan Ada Terziani, som förvånande väl
fångat originalets underfundiga stil. I dagarna
utkommer en av samma skickliga hand gjord
översättning av "Kejsarn av Portugallien".
Värdet av dessa tolkningar förhöjes av de goda
inledningarna, skrivna av respektive skalden
Paolo Emilio Gadda och essayisten
Bonaventura Tecchi, den senare sedan gammalt kännare
och beundrare av Selma Lagerlöfs
författarskap.

Svenska skalder, framför allt Gullberg och
Lagerkvist, ha fått en hängiven tolkare i Augusto
Guidi. Denne, som tidigare specialiserat sig på
modern engelsk litteratur, har på initiativ av
den svenske Rom-ministern Joen Lagerberg
sammanställt och översatt en antologi över
svensk lyrik 1888—1942. Heidenstam, Fröding,
Levertin, Karlfeldt, Bo Bergman, Österling,
prins Wilhelm, Dan Andersson, Bertil
Malmberg, Selander, Lagerkvist, Blomberg, Frans G.
Bengtsson, Karin Boye, Ekelöf och Gullberg
äro representerade i denna bok, som väckt
berättigat intresse inom Italiens litterära värld.
Guidi är för närvarande sysselsatt med en ny
svensk lyrikantologi, denna gång inskränkt till
Heidenstam, Fröding, Karlfeldt, Gullberg och
Lagerkvist.

De allierades ankomst följdes också av en
stigande mängd "avslöjanden" av fascismens
missgärningar, den valhänta krigföringen och
den tyska brutaliteten, pius dagböcker från
fängelser, deportationsöar och gömställen i
fårstall, källare och kloster.

En typisk titel för "avslöjanden" av det
nyssnämnda slaget är: "Hur vi fördes fram mot
katastrofen". Så heter en ovanligt
väldokumenterad redogörelse för fascismens sista år,
skriven av pseudonymen F. Giolli, i själva

verket identisk med Ugo d’Andrea, en av
fascist-pressens bästa pennor, som tidigare skrivit
en av föremålet mycket uppskattad
Mussolini-biografi. Hans senaste bok har tydligen
tillkommit för att skaffa författaren dels en utan
tvivel välbehövlig inkomst, dels ett ännu
behövligare politiskt alibi; den är givetvis, som titeln
antyder, klart antifascistisk. Liknande skäl
diktera i högre eller lägre grad många andra
blott-lägganden av spelet bakom kulisserna. Under
den träffande titeln "Början till slutet" har
f. d. italienske ministern i Aten givit en mycket
intressant framställning av händelserna kring
det italiensk-grekiska krigsutbrottet och därvid
framför allt tecknat ett gott porträtt av
Mussolinis blandning av envishet och vankelmod. De
förvirrande och för Italien omätligt ödesdigra
intrigerna i samband med landets
vapenstillestånd beskrivas av Badoglios och Roattas
underhandlare, generalerna Castellano och Zanussi,
i arbeten, som väckt än större bitterhet och
vrede än general Carbonis försök att förklara
rådvillheten efter det sagda stillestånd trätt
i kraft. Ett som dokument mycket värdefullt
bidrag till denna "alibilitteratur" är
journalisten-dramaturgen Paolo Montellis
omfångsrika volym "Roma 1943", fortsatt om
man så vill av Vittorio Gorresio med "Ett
år av frihet", publicerad 1945. Ett annat,
betydligt enklare arbete är redan känt för
svensk publik: "Kaputt" av Curzio Malaparta
(pseudonym för Kurt Erich Suckert).

Den även i sin friserade form intressantaste
av detta otal italienska dagböcker, nämligen
Cianos, föreligger ännu ej i bokform.
Fascis-terna ha varit ivrigast att publicera sina
anteckningar i dagboksform, men även antifascister
ha prövat samma bekännelsemetod. En fin och
stark bok är nuvarande understatssekreteraren
Giovanni Persicos "En fånges anteckningar",
minnesblad från fängelseperioder under
fascistisk tid. Till julen 1944 utgavs ett digert band
dramatiska upplevelser från den tyska ockupa-

136

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1946/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free