- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
359

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Om människans förut-tillvaro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1359
OM MANNISKANS FORL-T-TILLvARO.
hvarken påstå, att vårt jordelif är en dröm, eller att männi-
skans fenomenvärld är en spegelbild af den sanna verkligheten:
men låta vi icke förty jämförelserna gälla i den punkt, som
jag här med dem velat belysa, och likna vi den i drömmen
sedda dalen eller det i spegeln sedda vägstycket vid vårt
jordelif, så låter det visserligen rättfärdiga sig, att Cajus, medan
han drömmer, föreställer sig den drömda dalen (vårt jordelif)
som liggande emellan tvenne för honom okända landskap på
ena och på andra sidan om bergen (pre-existensen och post-
existensen), eller att Cajus, medan han ser i spegeln, föreställer
sig, att det sedda vägstycket (vårt jordelif) skulle, ifall icke
spegelramarna hindrade det, fortsättas, nämligen som spegel-
bild, så väl åt ena sidan (pre-existensen) som åt den andra
(post-existensen). Detta vore af Cajus fullt logiskt. På samma
sätt är det, så länge man står på eller ställer sig på föreställ-
ningens ståndpunkt och betraktar, för att tala med Paulus,
världen som i ett dunkelt glas, fullkomligt berättigadt att fråga,
hvad Kristus, eller hvilken annan som helst, vardt efter detta
jordelifvet och hvad han var före detsamma, fullkomligt berät-
tigadt att tala om ett okändt lif efter detta och om något slags
obekant tillvarelseform före detta. Visserligen inträffar det, att
när man sålunda utdrager tidslinien åt båda sidor, man stöter
på motsägelser, men det gör äfven den »exakta» vetenskapen
- naturvetenskapen, med sin s. k. objektiva tid och sitt s. k.
objektiva rum. - Men däremot vore det af Cajus alldeles obe-
rättigadt, om han, fullt vaken, pålade någon annan den absurda
uppgiften att på någon karta utpeka, mellan hvilka »verkliga»
berg hans drömsyn befinner sig, eller visa, med hvilka medel
man från någon »verklig» väg skall kunna spatsera in på hans
spegelbild af ett vägstycke. Lika litet som sj)e§/elbilden af en
väg, föreställd som fortsatt huru långt som helst, någonsin
sammanträffar med den »reala» världens vägar, lika litet kan
tidslinien, föreställd som fortsatt huru långt som helst, träffa
in på någon punkt med evigheten. Dr synpunkten af den filo-
sofi, som jag hyllar, är hr biskop Beckmans fråga, om männi-
skans ande existerat före hennes kropp och i ett visst tidsmo-
ment förenat sig med honom, af ungefär samma art som om
någon frågade, om den framför spegeln stående verklige Cajus
först existerade som ande bakom det af spegelramen skymda
optiska fältet och därefter förenade sig med den i spegeln sedda
kroppen af Cajus. På denna filosofis ståndpunkt är kroppen
icke någonting, som existerar utanför människans ande, och
som denne skulle kunna ikläda och afkläda sig, utan kroppen
år ett fenomen, jämte alla andra fenomen, i och för männi-
skan själf.
Hvad nu åter nya testamentet vidkommer, så har det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:02:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blok/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free