Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. De övervägande mytiska konungarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sägen. Det är också sannolikt, att flera andra i
den fornnordiska diktningen bevarade berättelser
om broderdråp, särskilt mytsagan om, hur Balder
dräpes av sin broder, den blinde Had (eller Hod),
äro att föra till samma rot. Naturligtvis är det
möjligt, att någon religiös ceremoni stått i
samband med en myt av liknande innehåll. Men
det synes mig ingalunda vara bevisat (av Schück),
att den ponerade ceremonien skulle vara just den,
som ännu långt in i nyare tid levde kvar som
folklek i kampen mellan »majgreven» och
»vintergreven», eller att de gudomligheter, som genom
ceremonien hedrades, från början varit de samma,
som av grekerna kallades »dioskurerna», Kastor
och Polydeukes (Pollux).
Näst efter Alv och Yngve skall, enligt Snorre,
Alvs son Hugleik ha regerat i Uppsala. I
Tjodolvs (och Ares) släkttavla saknas denne
konung; det är nämligen (också enligt Snorre)
icke Hugleik, utan Yngves son Jorund, som
blir stamfader för de följande konungarna. Det
vill synas, som hade Snorre med orätt insatt
Hugleik i raden av Uppsalakonungarna, där, som
vi sett, hans namn ej passar, eftersom det börjar
med H. Hugleik omtalas av Saxo som konung
i Irland(!). I Beovulfskvädet omtalas en konung
H., som gott kan vara samme man, men denne
härskar icke över svearna, utan över »geaterna». Det
sistnämnda folket intager ett viktigt rum i
Beovulfsdiktens sägen-innehåll: huvudpersonen Beovulf
tillhör detta folk, och om geaternas öden, särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
