Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallmark, som ej kunde vänta sig något förbannande. Så tillkom
första delen af det stora komiska eposet Markalls sömnlösa nätter.
Sondén uppgifver i sina tillägg till Hammarskölds Svenska
vitterheten, att arbetet egentligen tillkommit för att visa, att nya skolans män
verkligen förstodo sig på skämtet, något som en af den gamla poetiska
riktningens förkämpar (Wallmark) en gång förnekat. Det kan ju vara,
att flere af det nyas anhängare ansett, att det nu efter de föregående
årens kritiska och dogmatiska polemik vore på tiden att polyfemtidens
polemiska skämt förnyades i större skala, men däraf hade näppeligen
ett så storartadt poetiskt angrepp mot den gamla skolan blifvit följden,
om ej Wallmarks hudflängande af Atterbom kommit emellan. Nu var
det slut med allt undseende för denne senare; nu borde han på en
gång straffas, så att det svede, för alla nya och gamla forsyndelser.
Att detta varit den verkliga anledningen tiil diktens utgifvande, framgår
tydligen af det af Livijn skrifna företalet samt af Palmblads anmälan i
Svensk Litteraturtidning * *).
Själfva hufvudstommen i första häftet utgöres som bekant af en
gammal satir af Hammarsköld från polyfemstiden, Rimthussiaden (förut
kallad Rimgastiaden), en hjältedikt, öfversatt från tungusiskan, som nu
omarbetades och tillökades af en kommitté, hvilken bildats, då några
vänner händelsevis sammanträffat hos Hammarsköld. Sedermera
samlades denna kommitté på någon af stadens källare, vanligen
Hamburger-börs i Jacobs gränd; mötesplatsen kallades Spelunca, Polyfems grotta *).
Själfva namnet Markall för Wallmark griper ju tillbaka till
Polyfemstiden; ja, redan år 1811 hade man möjligen tänkt sig att utgifva
en stridsskrift under titeln Markalls sömnlösa nätter, ehuru denna nog
hade blifvit något i samma väg som Baggfots papper; den kallas
nämligen i en bokförteckning en poetico-prosaisk berättelse 8).
Idén till titeln synes vara hämtad från uppbyggelselitteraturen; jag
har flerstädes sett Floréns och Floderus sömnlösa nätter omtalade *).
Orolig för sin egen och den älskade själsförvanten Wallmarks
framtid vrider sig den store tungusiske skalden och konstdomaren
Markall, som kommit till Sverige för att sluta sig till Wallmarks fana, på
sitt sömnlösa läger och klagar öfver, att hvarken Allmänna Journalen
eller något af de odödliga snilleverk, hvilkas ära hvilade på dess loford,
kunde med all sin kämfullhet och smak åstadkomma så många klassiskt
tungusiska tankar, att de försloge till ett värdigt tidsfördrif under hans
långa sömnlösa nätter. Kommittén ville därför »i lämpliga portioner
bereda och till den kvidande sömnlöse öfversända en läsning, tjänlig
*) 1820 s. 46.
’) Sondén i Hammarskölds Svenska vitterheten s. 535 o. f. och Fryxell
i Bidrag V, s. 27.
3) Polvfem IH: 11.
*) Kometen 1825—1827, Förlofningen (Aftonstjärnan 183’2) samt
Klockarens dotter i Rosengård (Sylfiden).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
