- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
191

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aufschreiber ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


el. F krita. 2. skriva slut på, t. ex. das Papier
A-er, m antecknare. A-ung, f -en
uppskrivning, anteckning,
auf‖schreien, I. intr [h] skrika till, ge till ett
anskri. II. tr väcka med skrik, -schreiten, intr
[s] gå på, t. ex. tapfer m.
aufschricken, - tr& släcka el. fira på en tross, ett t&g.
Aufschrift, f -en på-, in-, utan|skritt, adress,
titel, etikett; överskrift pl ett kapitel, -zettel,
m på apotek etikett.
aufschrot|Jen, tr 1. ⚙ nedskrota, av|skära,
-hugga, -skrota. 2. mala till gröpe,
grov-mala, t. ex. Getreide m. 3. snick. vidga med
fyrkantshuggjärn. 4. vältra el. rulla upp
fölen stege m. m. A-er, m ’s - Verktyg varmed
fyrkantiga hål göras större, fyrkantshuggjärn.
Aufschub m -[e]s -e† uppskov, anstånd, respit.
/v bringt Gefahr det är fara i dröjsmål,
-s|befehi, m -[e]s -e befallning om uppskov
el. anstånd, -s|brief, m -[e]s -e jur., -schreiben,
n hand. brev el. skrivelse, vari anstånd
beviljas. -s|urteii, n -[e]s -e jur. uppskovsdom.
auf‖schultern, tr taga på axlarna. E-m etw. <v>,
se -bürden, -schuppen, -schüppen, >e
-schaufeln. -schüren, se anschüren.
Aufschürer m 1. en som rör om i el. sköter
elden. 2. bildl. mordbrännare. 3. bildl. brand-,
oro[stiftare, rabulist; jfr Anschürer.
auf|schürfen, se -schärfen 2.
Aufschurz m -es. Knoten mit rx>
överhandsknop.
Aufschürzband, n -[e]s -er† uppehållsband,
klännings-, släp|uppebållare.
aufschürzen, I. tr O. reß sich fästa upp,
skörta upp (sig). II. tr 1. Se auflösen 1. 2.
»i* Die Segel m beslå seglen.
Aufschürzller m, se -band. -ung, f -en 1.
upp|-fästning, -fästning, -skörtande. 2.
upplösande. 3. beslående av segel.
Auf|schuß, m -schusses -schüsse, se -wuchs.
aufschüsseln, tr duka fram el. upp; jfr
auftischen.
Aufschutt m -[e]s fyllnings jord, grus; jfr
aufschütten.
aufschüttlleln, tr skaka upp el. om; jfr
aufrütteln. -en, tr 1. hälla, ösa el. fylla på. Die
Chaussee ist frisch aufgeschüttet landsvägen
är nygrusad. 2. skotta el. kasta upp. 3. hopa,
samla ihop, magasinera. A-er, m -s - O en
som skottar upp, öser el. slår på (t. ex. säden i
kvarn), -em, tr skaka upp; komina ngn att
skaka el. darra av förskräckelse. A-ung, f
-erø 1. på|fyllning, -ösning, -skottning; ma-’
gasinering. 2. bank, fördämning, uppkastad
jord- el. grus|hög.
auf‖schützen, tr 1. draga upp dammluckor,
släppa på vatten vid en kram. 2. dämma upp,
t. ex. das Wasser m; hålla dammluckorna
stängda, -schwabbern, tr ⚓ svabla, skura,
rengöra med svabb (svabel). -schwaien, intr
[h] svaja, t. ex. das Schiff schwait auf [vor
dem Anker], -schwanken, intr [h] vackla upp,
resa sig vacklande, -schwänzen, tr 1. fästa
upp svansen. Ein Pferd m binda upp
svansen på en häst. 2. hand. trissa Upp priser.
3. F kök. E-n Hecht ~ anrätta krum- el.
krom|gädda. -schwärmen, intr [s] svärma upp.
-schwärzen, I. tr svärta el. göra svart igen. II.
refl. Sich ~ smyga sig in, F smita in.
-schwätzen, se anschwatzen. -schweben, intfr[s] sväva
uppåt el. upp i luften. Auf- und abschweben
sväva upp och ned. -schwefein, tr svavla
upp, t. ex. gelb geioordene Hüte -schweifen,
tr 1. se -schwänzen 1. 2. ⚙ repsi. Das Tau m
kapa tåget, -schweißen, tr hopsvetsa, löda
ihop. -schweigen, tr frossa upp, frossa slut på.
aufschwellen, I. iwfr[s],«® anschwellen 1.1. Der
Flu fl schwillt auf floden stiger. IL tr komma
att svälla. Der Wind schioillt die Segel auf
vinden fyller seglen. Aufschwellung, f, se
Anschwellung.
Aufschwemmüe, f landningsplats för flottvirke,
a-en, tr 1. se anflößen, anschwemmen. 2.
uppslamma, t. ex. aufgeschwemmtes Land.
Aufgeschwemmte Bodenschichten geoi.
diluvial-jord; vom Regen aufgeschwemmte Wege av
regnet uppblötta vägar, -er, m -s - flottkarl
som drager upp flottvirke,
aufschwimmen, intr [h O. s] 1. simma el. flyta
ovanpå. 2. simma uppför (mot) strömmen,
auf|schwingen, I. tr svänga, svinga, vifta med,
t. ex. den Hut m. II. refl. Sich m 1. svinga
sig upp, t. ex. sich vom Arbeiter zum Chef
sich zu wirklicher Beredsamkeit 2. jakt.,
se -bäumen. Aufschwingung, f, se Au fschwung.
auf‖schwitzen, tr kök. steka el. värma upp.
-schwören, tr. E-n Eid ~ svära en ed, gå
ed på.
Aufschwung m -[e]s -e† 1. uppsvingande; bildl.
uppsving, lyftning, högre flykt. ~ nehmen
gå framåt; im m begriffen sein blomstra.
2. gymn. a) överkast; 6) E-n neuen m nehmen
ta ny sats. a~s|fähig, a kapabel el. i stånd
att svinga el. komma sig upp.
aufsegeln, intr [h o. s] 1. segla uppför en flod.
2. segla el. stöta på [grund],
aufsehen, intr [h] 1. se <i><small>el.</i></small> blicka upp[åt], t. ex.
sie sah zu ihm auf icie zu e-m Helden. 2. se
upp, vara påpasslig; ha uppsikt över.
m-der Beamter uppsyningsman; jfr Aufseher.
A~, n -s uppseende. ~ erwecken väcka
uppseende, -erregend, a uppseendeväckande.
Aufseher m -s - upp-, till|syningsman,
inspek|-tör, -tor, förman, i skola kustos, ordningsman,
-amt, n -[e]s -erf, -schaft, fl -stelle, f -n
inspektörs-, uppsyningsmans|plats, -syssla,
auf‖sein, intr [s] 1. vara uppe. 2. stå öppen,
t. ex. die Tür ist auf. -seisen, tr sejsa.
-senden, tr sända upp. -sengen, tr % bränna,
bränna upp. bränna slut på.
Aufsetzband, n -[e]s -e ⚙ låssmed gångjärn och
dörrhake.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free