Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bauchpfaffe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-»_„
-schnitt. -pfaffe, m -n -n präst sora lever i
. svalg och dryckenskap. -pilze, pl bot.
Gasteromycetes buksvampar. preSSO, fl -n fysiol,
bukpress, -pulsåder [a:], f -n bukpulsåder,
-redekunst, f -e† buktalarkonst, buktaleri.
bauchred|en, -ete intr utöva buktalarkons-
. ten. ra, se Bauchredekunst.
Bauchüredner m ~s - buktalare, -rednerei, f
-era buktaleri. b-rednerisch, a buktalande,
-rednerkunst, se -redekunst. -region, /*-en anat.
bukregion, -reif, m -[e]s -e ⚙ tunnb. tunnband
kring buken på en tunna, -riemen, m -s - buk|gjord,
-rem. -ring, m -[e]s -e anat. bukring, -ründe [y],
f-n ark. utsvällning å en kolonn, -säge, f -11 ⚙
buk-, stock-, tvär|såg. -sauger, m zool. a)
Cyclopterus lurnpus sjurygg, stenbit; 6) Echeneis
sugfisk. -Schild, m -[e]s -e[?’] zool. hos sköldpaddor
buksköld, -schmerz, m -es -en, se -grimmen o.
-weh. -schnitt, m -[e]s -e kir. buk|snitt,
-öppning. -schwangerschaft, f -era läk.
utomkveds-havandeskap. -Schwimmer, m, se
Wasserwanze. -seising, f -e[n) buksejsing. b-seitig,
a ventral. -Speichel, m -s - fysiol, bukspott.
-speicheldrüse, f -n anat. bukspottkörtel.
-Stecher, m -s - kir. hålnål, trokar. -stich,
m -[e]s -e kir. bukstick. -stropp, m -[e]s
-s »i. bukstropp, -stück, n -[e]s -e 1. del
av buken, %y hare m. m. ryggstycke. 2. «t*
bottenstock, -talje, f -n ⚓ buktalja. -tanz,
m -es -e† magdans. -tier, n -[e]s -e zool.
blötdjur. -ung, f -era bukighet, buktighet,
ku-pighet. -voll, m bukfylla, -wand, f -e† anat.
bukvägg. -Wassersucht [o], f iäk. bukvattusot.
b-wassersüchtig [y], a läk. behäftad med
bukvattusot. -weger, m, -wegering f se
-den-nungen. -weh, n -[e]s -e magplågor, ont i
magen, -weißflosser, pl xool. Physostomi
blåsmunnar. -wind, m -[e]s -e väder från magen,
-windsucht, f O läk. trumsjuka. -wirbel [i], m
-S - anat. ländkota. -wolle, f -n hand. bukull.
-wränge, f -n, se -stück 2. -wunde, f -n
buksår. -wurm [u], m -[e]s -er† intestinal-,
in-älvs|mask -zange, f -n ⚙ degeltång, -zirkel,
m -s - krumcirkel, -zwang, >e Stuhlzwang.
Baude, f -n (dim. Bäudel) dial. säterhydda.
Bau‖denkmal, ra -[e]s -er† O. -e
byggnadsminnesmärke, märklig byggnad.
-deputation, f -en byggnadsnämnd. -eifer, m -s
byggnadsiver, lust el. håg att bygga, b-eifrig,
a hågad att bygga, -eisen, n -s
byggnads-smide.
bau|en, -te ge-t I. tr 1. bygga, äv. uppföra, t. ex.
Häuser. Klaviere, Luftschlösser, Maschinen,
Orgeln, Straßen m, Störche m ihr Nest auf
Dächer el. Dächern. E-n Altur m uppresa ett
altare; e-e Eisenbahn m äv. anlägga en
järnväg; sein Haus auf Sand m bildl. bygga på
lösan sand; jRom ist nicht in einem Tage
gebaut ordspr. Rom byggdes icke på en dag. 2. om
levande v&sen organisera, äv. bygga, t. ex. Ydie
Natur -t jedes Geschöpf seinem Zwecke gemäß,
kräftig, schlank, schön el. gut gebaut. 3. bildl.
bygga, grunda, stödja, t. ex. sein Urteil auj
etw. Du kannst auf ihn, aufsein Wort
Häuser m du kan fullt och fast lita på
honom, på hans ord. 4. iantbr. odla, äv. uppodla,
t. ex. den Acker, Getreide m. Honig m hålla
bin, idka biskötsel; Seide m bedriva
silkesodling. 5. sport, sätta in. 6. gruvt.
bearbeta, t. ex. ein Bergwerk, e-e Lagerstätte m.
Kohle, Silber m bryta kol, silver; auf
Silber m söka efter en silverfyndighet. 7. ‡
a) bebo. Das Elend m leva i landsflykt,
bildl. leva i nöd och elände; b) besöka, t. ex.
den Markt, die Messe m. 8. studentspr. Wo
hast du den Anzug m lassen? var har du
låtit sy din kostym? sein Examen m taga
sin examen. II. refl. Sich m byggas, odlas
m. m., jfr bauen I. III. intr [Æ] bygga. An etw.
~ bygga på ngt, t. ex. an e-m Hause, an dem
Glück ihrer Zukunft m. Auf e-n, etw. m bildl.
bygga, förlita sig el. räkna på ngn, ngt. B~,
n -s , se 2. Bau 1.
Bauentwurf m -[e]s -e† byggnadsplan.
1. Bauer, m -s - byggare, odlare, bearbetare,
särsk. i sms., t. ex. Orgel-, Schiffsm; jfr bauen.
2. Bauer, m -s o. -n -n (dim. Bäuer\chen -lein)
1. bonde, lantman, jordbrukare,
hemmansägare, fö rak th bond|tölp, -lurk, -kanin, -basse,
t. ex. icas der m nicht kennt, frißt er nicht,
wenn der m nicht muß, rührt er weder Hand
noch Fuß. Kleiner m små|bonde, -brukare;
so fragt man <i>die mn aus <small>ordst.</i></small> så dum är
jag icke att jag svarar därpå; »v bleibt m
ordspr. skicka en so till Kom, och hon är en
so när hon kommer igen; was versteht der m
vom Gurkensalat! ordst. vad förstår en bonde
sig på gurksallat! ja, m, das ist ganz was
anders ung. när jag super, är det rätt; wenn’s
Pferd gestohlen ist, bessert der m den Stall
ordspr. det är för sent att lägga locket på
brunnen, när barnet har drunknat. 2. a)
i kort. knekt; b) i schack bonde. 3. klumpig
häst, bondhäst. 4. zool. fl) Conus cinereus en
art kägelsnäcka; b) Lycaena argus argusfjäril,
allmän blåvinge. 5. häktbalk.
3. Bauer, m (ra) -s - bur, fågel-, höns|bur.
Bauer-, i sms., se Bauern- o. Bauers-,
Baui|erde [e:], fl -n växtmylla, humus, -erei,
f 1. byggande, bygge. 2. jord-, åker|bruk.
bauerhaft, se bäu[e]risch.
Bäu[e]rin, f -nen bond|hustru, -kvinna, förakti.
-lolla.
bäu[e]risch, a bondaktig, bondsk, lantlig,
förklenande ohyfsad, tölpig, drumlig. mes
Benehmen, me Manieren bondfasoner; mes
Werk ark. rustik; mes Wesen bondaktighet;
schüchtern bondblyg. B~e(s), ra adj. böjn.
bondaktighet, bondskhet, tölpaktighet,
drumlighet.
Bauerjan m -s -e F bond|lurk, -knöl.
Bauerlaubnis [’er], f -se byggnadslov.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
