Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brechwalze ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ipecacuanha, kräkrot, -walze, f -n ⚙
vals-kross. -wasser, n -s - 1. se -trank. 2. se
Wellenbrecher. -wein, m -[e]s -e farm. [-kräk[salt]-vin.-] {+kräk[salt]-
vin.+} -Weinstein, m -[e]s -e farm. kräk|vinsten,
-salt. -würz, f bot. Veratrum album vit nySTOt.
-Wurzel, f, se -veilchen. -zeug, n -[e]s -e ⚙
verktyg att bryta upp lås m. m., dyrk,
bräck-järn.
Bredfock m. m„ se Breitfock m. m.
Bredouille [bre-’dulja], f i trick-traok bredouille.
In der m sein bildl. vava i trångmål, i knipa
el. i klämma.
bregeln, se brägeln.
Bregen m -s - nty. 1. i sht kök. hjärna. 2. P
skalle, b^dumm, a, se verrückt, -kasten, m -s
-hjärnskål. b^klüterig, P, b^krank, a, se
verrückt. -semmel, f -n kök. vetebrödsskiva med
kalvhjärna, -wurst, f -e† kök. cervelatkorv.
Bregenz [’bre:], n npr geogr. Bregenz.
Brei m -[e]s -e 1. gröt, välling, i sht barn-,
skorp|välling, särsk. farm. mos, kök. puré, bildl.
lös mat. Dünner m vattvälling; weicher m
läk. pulpa; ~ aus Obst frukt[marmelad, -mos;
Kerl von m svag el. opålitlig stackare, F
gelé; e-n m anrühren bildl. koka ihop en
soppa; e-n m aufwärmen bildl. draga fram
gamla historier i ljuset, göra uppkok på
gamla historier; der m wird nie so heiß
gegessen, wie er gekocht wird ordspr. det
avlöper ofta nog bättre än man tror; e-n
heißen m im Maule haben bildl. a) tala
otydligt, sluddrigt el. grötigt, F ha gröt i
munnen; b) icke vilja tala rent ut, icke vilja
riktigt ut med språket; e-n langen m von
etw. machen, se breittreten; du hast den m
gekocht, iß ihn [auch] auf ordspr. som man
kokar, får man supa; e-m den m ums Maul
schmieren bildl. genom förespeglingar el.
fagra löften söka vinna ngn; [zu] viele
Köche verderben el. versalzen den m ordspr.
ju flera kockar, dess sämre soppa; den m
verschütten bildl. fördärva el. skämma bort
saken; wie die Katze um den [heißen] m
[herum]gehn eh schleichen ordst. gå som
katten kring het gröt; e-n zu m drücken el.
schlagen bildl. slå ngn fördärvad, F göra mos
av ngn; das Fleisch ist ganz zu m gekocht
köttet är alldeles sönderkokt. 2. grötig, seg,
klibbig el. tjockflytande massa, modd, ävja.
-apfel, m -s -† sapotillfrukt. -apfelbaum, m
bot. a ch ras sapota sapotillträd. b^artig [’a:], a
grötig, mosig, -artigkeit, f grötighet,
mo-sighet. -geschwulst, f -e† läk. aterom,
flen-hus. b^geschwulstartig [’a:J, a ateromatös.
b^haft, se bmartig. -ba[h]n, se Broyhan.
beherzig, a vekhjärtad. bricht, b~ig, se
bmar-tig. -kürbis, m bot. sectium eduie chocho,
cayote. -löffel, m -s - grötsked, -maul, n
. -[e]s -er† P sludHrare.
Brein m sty., se Buchweizen o. Hirse.
Breillnapf m -[e]s -e† gröt-, välling|skål. -pfan-
ne, f -n grötpanna, -pumpe, f -n ⚙ siam-,
dy|pump. schüssel, f -n grötfat.
Breisgau, npr geogr. Das (der) m Breisgan.
Breislauch, se Schnittlauch.
Breistreuling m bot. xetbaiium (Fuiigo) trollsmör.
brelt, (komp. -er -est) a i aiim, bred, ar. vid,
rymlig, vidsträckt, bildl. vidlyftig, t. ex. me
Aussprache, Darstellung, die men Schichten des
Volkes, das Zeug ist eh liegt ein[en] Meter
m. E-n men Bug haben ⚓ vara bred i
bogen; acht Mann m åtta man i bredd;
die me Öffentlichkeit den stora
allmänheten; mes Segel ⚓ råsegel; die weit[en]
und men Spuren spåren som sträcka sig
vida; die weit[e] und me Welt den stora
vida världen; mer Wind ⚓ låringsvind;
keinen Finger m icke en tumsbredd; ~
drücken, se -drücken; m machen a) göra
bred; b) bildl., se -machen] m reden tala
vidlyftigt och mångordigt, orera; m säen
lantbr. bredså; schlagen, se -schlagen;
die ’ Sache ist so mt wie [sze] lang [is£]
bildl. det kommer på ett ut, det är hugget
som stucket; ~ im Reden sein vara
mångordig; ~ treten a) trampa ut, t. ex. die
Schuhe; b) bildl., se -treten; groß und m
daliegen ligga i öppen dag; lang und m
utförligt, vidlyftigt, in extenso; ein langes
und mes plaudern prata el. orera vitt och
brett; darüber ließe sich ein langes und mes
sagen därom vore åtskilligt att säga; weit
und m vitt och brett; sich des men über etw.
auslassen, etw. des mesten schildern utbreda
sig vitt och brett över ngt, tala vitt och
brett om ngt; des mer[e]n darlegen
utförligt el. vidlyftigt framställa; ins Bme gehen
bildh gå på bredden, breda ut sig. B^axt, f
-ef, se Bmbeil. -basig, a med bred bas. me
Schiene jämv. bredfotskena. Bmbeil, n -[e]s
-e ⚙ timmermansbila. -beinig, a bredbent,
-blätt[e]rig, a bredbladig. B^bleiche, f -n
⚙ väv. bredblekning, -briistig, a bredbröstad,
bred över bröstet, -busig, a högbarmad.
-drucken, tr till-, ut|platta. Bedrücken, n -s
till-, ut[plattning. B~e, f -n 1. äv. bildl. o.
mål. bredd, om kläder m. m. vidd, bildl. äv
vidlyf-tighet, ibi. ytlighet, gruvt. mäktighet, på värja
flata, flatsida, ⚓ av flagg el. segel höjd. m des
Gleises jämv. spårvidd; in die m el. der
m nach på bredden; in die m gehen bli
bredare el. vidare, vidga sig, lägga ut på
bredden; zehn Meter in der m haben vara
tio meter bred, hålla tio meter i bredd, ha
en bredd av tio meter; der Mund zog sich
in die m munnen drog sig upp. 2. geogr., astr.
bredd, latitud. ~ e-s Gestirns astronomisk
bredd. 3. av tyg våd. 4. vidsträckt fält,
åkervidd. 5. lantbr. ct) lager (av lin el. bampa utbrett
till torkning). Auf der m liegen vara utbrett
till torkning; b) lie|slag, -svep. B^egrad, se
Bmengrad. B^el, m -s -, se Bmbeil.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [/i] haben.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
