- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
539

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drücken ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ie d-fertig o. d-fehlerfrei, -röhr, » -[e]s -e
⚙ tryck-, P& pump äv. stig|rör. -sache, f -n
tryckalster, post. trycksak, blankett, sn band.
tryckta vävnader, -schad|e[n], m -ens -en
▼eter. tryckskada, -schieferung, f -en geoi.
skiffrighet förorsakad av tryck, -schlauch,
m -[e]s -e† ⚙ tryckslang, -schraube, f -n
⚙ tryck-, kläm|skruv. -Schreiber, m
registreringsapparat. -schritt, f -en 1. tryck[alster],
tryckt skrift. 2. ⚙ tryckstil, -schwärze, f
-» trycksvärta. -Schwund, m -[e]s läk. usur.
-seite, f -n trycksida,
drucks‖en, druck[se]st -te ge-t intr [h] F vara
villrådig el. obeslutsam, tveka, draga sig.
D-er, m -s - obeslutsam människa. D-erei, f
en villrådighet, tvekan.
Druckllsilbe, f -n ton. tryckstavelse, -sinn, m
-[e]s fysiol. trycksinne. -Spannung, f -en
tryckspänning, -spritze, f -n ⚙ brandväsen
tryckspruta.
Drückstahl m -[e]s -e[f] O biecksi. tryckstål.
Druckllstange, f -n, se -hebel. -Stempel, m O i
pump kolv. -stock, m -[e]s -e†typ. klisché.
-tafel, f -n 1.typ. digel. 2. biljard
trycktaf-fel. -telegraph, m -en -en O trycktelegraf,
-topf, m -[e]s -e† ⚙ tryck|behållare, -blåsa,
-trommel, f -n ⚙ trycktrumma, -turbine, f
-n ⚙ tryckturbin, -ventil, « -s -e ø
tryckventil. -verband, m -[e]s -e† läk.
tryckförband. -verbot, n -[e]s -e tryckningsförbud,
-verfahren, n -s O tryckningsmetod, -verlust,
m -es-e fys. tryckförlust, -verminderungsventil,
n -s -e, se -regulator. -Verweigerung, f, se
-verbot. -wage, f -n, se Aerometer. -walze, f -n
1. ⚙ pressvals, i sht boktr, tryckvals. 2. lantbr.
vält. -waren, pl band. tryckta tyger, -wasser,
n -s -[/■] O tryckvatten, d-weise, adv genom
tryckning, pressning el. klämning, -werk, n
-[e]» -e 1. ⚙ tryck|verk, -maskin, -pump.
2. se -schrift 1. -Windkessel, m O tryckklocka,
pl pnmp vindkittel. -zange, se Federzange.
Druckzange, f -n ⚙ plåtböjnings tång.
Druck‖zeug, n -[e]s -e tryckt tyg. -zwang, m
-[e]s tryckningstvång, -zylinder, m O typ.
tryckcylinder.
Drud m -en -en, -e, f -n 1. troll, rå, mara. 2.
troll|karl, -packa, häxmästare, häxa. 3. se
Druide, -en[baum, m -[e]s -e† träd under
vilket trollpackor träffas, -en[busch, m -es
-ef, se Donnerbesen. -en[eiche, f -n, se
-en[-baum. -en[tuß, m -es -e† alf-, älv|kors,
pen-tagram. -en|kraut, fi bot. Lycopodium clavatum
mattlummer. -en|kreuz, n -es -e, se -en\fuß.
-en|mehl, n -[e]s, se Bärlappsamen, -en[nacht,
f -e† valborgsmässonatt. -en|stück, n -[e]s -e
siakt. ett köttparti under oxens öga.
-en[stun-de, f -n spöktimme. -en|wind, m -[e]s -e
virvelvind. -en|zopf, m -[e]s -e† martova.
Druidlie m -n -n druid, -en[altar [’ta:r], m -s
-eT arkeol. druid|altare, -sten, dolmen.
-enl-denkmal, n -[e]s -er† o. -e, se -en[altar o. -en[-
tempel. -en|dienst, m -es druid|kult, -ism.
-en|kreis, m -es -e, se -en[tempel. -en]lehre, f
drnidism. -en|stein, m -[e]s -e, se -en[altar.
-en|tempel, m, se -en]altar. -en[tum, n -[e]s, se
-en[dienst o. -en[lehre. -in, f -nen kvinnlig
druid, d-isch, a druidisk, druid-,
drum, adv F, se darum.
Drumme, f -n ⚙ trä|ränna, -trumma.
Drümpel, se Drempel.
Drumsäge [uj, f -n ⚙ stock-, kap|såg.
Drum und Dran, n det som hänger ihop medel,
hör till saken,
drunt‖en, -er, adv F, se darunt[en, -er.
Drusch [u], m -es lantbr. 1. trösk[ning]. 2. det
tröskade, tröskresultat.
Drüsch [y:], m -es -e 1. %, se Brachacker. 2. F
störtskur.
Drüschen [’dry:s], se Drüse.
Driischling, se Champignon.
1. Druse, f -n 1. min. drus, körtel. 2. reter.
kvarka. 3. se Drüse. 4. föråidr. böld. 5. sn pl.
vindrägg; bottensats.
2. Druse, m -n -n folk druser.
Drüse, f -n (dim. Drüs[chen, -lein) 1. anat
körtel, bot. glandel. 2. sn pi. mk., se
-n\krank-heit, veter., se 1. Druse 2.
Drusllel m -s F dåsighet, sömnaktighet. d-elig,
a F dåsig, sömnaktig, drusel|n, -te ge-t intr
[h] F dåsa, halvsova. drusen, -te ge-t intr
[h] 1. veter. ha kvarka. 2. bli dräggig.
Drüsen‖anschwellung, f -en läk.
körtel|ansvällning, -svullnad, d-artig, a körtelartad. -beule,
f se -geschioulst. -bläschen, n anat. follikel.
d-blätt[e]rig, a bot. med glandelbärande blad.
Drusenbranntwein m -[e]s-e jästbrännvin.
Drüsen‖darre, f läk. pedatrofi. -entzündung, f
en lfik. adenit, inflammation i
lymfkörtlarna.
drusenförmig, a min. drus|formig, -ig.
drüsen‖förmig, a körtelformig. D-geschwulst,
f -e† körtelsvulst, läk. adenom.
-geschwül-stig, a läk. adenomatös. D-götterbaum, m bot.
Aiianthus gianduiosa gudaträd. D-liaar, n -[e]s -e
bot. glandel-, körtel|hår. -krank, a läk.
skrofulos. D-krankheit, f, D leiden, n läk. skrofler,
skrofulos.
Drusenloch, n -[e]s -er† min. drushål.
Drüsenmagen m -s - *ooi. körtelmage.
Drusenöl, n -[e]s -t olja gjord av vindrägg,
huile de marc.
Drüsenpest, f iäk. böldpest.
Drusenraum m -[e]s -e† min. drusrum.
Drüsenschleim m -[e]s, se Augenbuiter.
Drusensciiwarz, n -[es] frankfurtersvart.
drüsen‖tragend, a bot. glandelbärande. D-ver*
härtung, f -en läk. körtelförhårdning; skirr.
drusicht, drüsicht, se drusig, drüsig.
drusig, a 1. min. drusig. 2. veter. behäftad med
el. lidande av kvarka,
drüsig, a 1. läk. skrofulos. 2. körtelartad.
drusisch, a drusisk.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free