- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
671

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Erlenbaum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stränder (kantad med alar), -baum, m -[e]s
~e† al[träd, -buske], -blattkäfer, m zool. Blauer
m Agelastica alni blå allövbagge. -blattsauger,
se -sauger. -bruch, m -[e]s -e† alkärr. -busch,
m -es -e† 1. albuske. 2. o. -dickicht, n -[e]s,
se -gebüsch. -fink[e], m, se -zeisig. -gebiisch,
-gehölz, n -es -e koii. [snår av] albuskar,
al-dunge, dunge av albuskar, -grund, m -[e]s
poet. albevuxen dalsänka, -holz, n -es 1.
al|-trä, -ved. 2. se -gehölz. -kohle, f -n alträkol.
-könig, se Erlkönig, -rinde, f albark.
-riissel-käfer, m zool. Cryptorrhyncus lapathi alvivel.
-sau-ger, m zool. Psyiia aini albladloppa. -spänner,
m zool. Eugonia ainiaria alflikmätare. -spinner, m
zool. Lophopteryx cameiina ekflikvinge. -springer,
m zool. Orchestes aini en art bladminerare[vivel].
-teich, m -[e]s -e damm med albevuxna
stränder el. kantad med alar. -wald, m -[e]s -erf
älskog, -wäldchen, n-s - aldunge. -weiher,
rn, se -teich. -zeisig, rn zool. Fringilla (Acanthis)
spinns grönsiska.
erlern‖bar, a möjlig att lära sig. -en, OD tr
inlära, lära sig, inhämta, t. ex. e-e Kunst,
Sprachen E-en, n, se E-ung. -enswert, a värd
att lära sig. E-ung, f [in]lärande,
inhämtande.
erlesen, qd tr 1. utvälja, utsöka. Die msten
Speisen de utsöktaste rätter. 2. [[mindre]] förvärva
genom läsning, t. ex. me Weisheit. E^heit, f
utsökthet, utsökt kvalitet,
erleucht‖en, qd I. tr upplysa äv. bildl., eklärera,
illuminera, t. ex. e-e Stadt festlich m. Geistig
m upplysa; -et upplyst; die E-eten subst, de
upplysta, de invigda. II. intr [h] % framgå
klart och tydligt, t. ex. die Wahrheit seiner
Behauptungen -ete daraus. E~, se E-ung.
E-er, m en som upplyser et. inviger ngn i ngt.
E-ung, f upplysning äv. bildl., eklärering,
illu-mination.
Erleuchtungsl|kreis, m -es -e lysfält, t. ex. ^v e-s
Leuchtturms, -kunst, f ekläreringskonst.
-we-sen, n belysningsväsen.
Erlicht [’strliqt], n -[e]s -e, se Erlengehölz.
erlieg|en, qd I. intr [s] duka under ror,
be-% segras, övervinnas av, t. ex. dem Feind m.
E-r Last m digna under en börda; der
Versuchung m falla för frestelsen; seinen
Wunden m duka under för (el. dö av) sina sår. 2.
sty. kvarligga, t. ex. auf der Post m mehrere
Briefe. 3. gruvt. Die Grube -t gruvan ligger
nere. II. refl. Sich m lantbr. ligga i träda.
Erling [’sir], m -s -e, se Elritze.
erlist‖e‖n, -te -t GO tr skaffa sig med småknep
(F tricks), -en, *ete -et qd tr skaffa sig med
list el. knep, lista el. lura el. narra sig till.
E-ung, f -en tillnarrande.
Erlkönig m -[e]s. Der m älvakungen,
er‖loben, OD tr skaffa sig genom lovtal, t. ex.
sich (dat.) die Gunst jds m. -logen, pp o. a
uppdiktad, påhittad, falsk, osann. E-lös, m -es -e
försäljningssumma, influtet belopp, äv. [net-
to]vinst. -lösbar, a som kan åter-, in|köpas,
inlösas el. äv. frälsas, -loschen, a slocknad;
matt; jfr -löschen.
erlösch‖en, OD (vani. st., se löschen) I. intr [s] 1.
om eld slockna, släckas, äv. gå ut; om färger m.m.
mattas, blek|na, -as, utplånas, försvinna;
bildl. äv. dö [bort el. ut]. Erloschene Augen
slocknade ögon; Leidenschaften m mit den
Jahren lidelser svalna el. slockna med åren;
dein Ruhm wird nie m ditt rykte skall aldrig
slockna el. dö ; sein Stamm ist erloschen hans
ätt är utslocknad el. utdöd el. utgången; der
Tag erlischt dagen svinner el. sjunker; der
Vulkan ist erloschen vulkanen är slocknad.
2. upphöra, ta slut; upphöra att gälla, träda
ur kraft. Die Firma wird m firman kommer
att upphöra; das Gesetz ist erloschen lagen
har upphört att gälla, har trätt ur kraft;
die Pacht erlischt morgen arrendetiden
utgår i morgon. II. tr so auslöschen 1. E~,
n -s , E-ung, f -en 1. slocknande, bleknande,
utplånande, bortdöende m. m., jfr -en. 2.
upphörande, utlöpande av frist m. m.
erlosen, OD tr få [som vinst] på lott[er].
erlös‖en, OD tr 1. [för]lösa, frälsa, återlösa,
förlossa, befria, -e uns von dem Übel {Bösen) bibl.
fräls oss ifrån onfto; das mde Wort det
förlösande ordet; der Tod hat ihn -1 döden har
förlossat honom; ein solches Lachen hat
etwas Emdes ett sådant skratt har ngt
befriande med sig. 2. sty. %. Geld m få in (skaffa
sig, &v. lösgöra) pengar genom försäljning o. dyl.;
das durch den Verkauf -te Geld de pengar
som influtit genom försäljningen. 3. [[mindre]] Ein
Pfand m, se auslösen 2. 4. se entbinden 3.
E-en, w, se E-ung. E-er, m befriare, frälsare,
förlossare i sht om Kristus. E-erin, f -nen
be-frierska, förlosserska. E-er[orden, m -s
grekiska Frälsarorden. E-ung, f -en befrielse,
förlossning, frälsning, återlösning.
Erlösungsllkraft, f -e† frälsande (frälsningens)
kraft, -stunde, f -n befrielsens,
förlossningens, frälsningens stund el. timme, -werk,
ii -[e]s -e i sht reiig. frälsning[sverk].
er‖luchsen, se -listen, -lugen, dial., se -blicken.
-lügen, OD tr 1. ljuga ihop, hitta på, dikta
[ihop el. npp]. Das ist erlogen det är lögn
(inte sant), jfr erlogen. 2. ljuga sig till, ljuga
ihop, skaffa sig med lögn[er]. -lugs]en [oks],
-te -t OD, se -listen.
erlust‖ier|en, -te -t -Ig|en, -te -t qd tr O. refl
sich m roa (sig), förlusta (sig). Sich m äv. ha
roligt. E-igung, f -en nöje, lustighet,
rolighet, förlustelse,
ermächtig‖en, -te -t qd I. tr 1. E-n m
befull-mäktiga, bemyndiga ngn, ge ngn fullmakt.
-t äv. autoriserad. 2. [[mindre]] Etw. m förskaffa el.
bemäktiga sig ngt. II. refl. Sich m 1.
bemäktiga sig, e-r (gen.) Sache ngt. 2. schweiz.
förklara sig [vara] beredd el. villig. 3. drista
sig, djärvas, våga. E~, «, se E-ung. E-er,
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free