Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Griechelei ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
språket’grek, heilenist. 3. bekännare av
gre-ki8k-katolska läran. 4. F falskspelare, -lei,
f -en grekomani.
griechel|n, griech[e]le -te ge-t intr [å] spela
grek, efterhärma grekiska seder.
Griechen‖freund, m -[e]s -e grekvän,
g-freund-lich, a grekvänlig, -land, n npr geogr.
Grekland. -mütze, f -n grekisk mössa, -tum, n
-[e]s O grekiskt väsen, hellenism. -viertel [i],
n -s - i Konstantinopel grekkvarter, -volk, n -[e]s
-erf Greklands folk, grekiskt folk, greker.
Griechin, f -nen grekinna.
griechisch, a grekisk. ~ machen grecisera.
G~, n oböji. Das Gne grekiska [språket],
-katholisch, a grekisk-katolsk, -lateinisch, a
grekisk-latinsk, -römisch, a grekisk-romersk.
Griefe, dial., se Griebe.
grieflach|en, -te ge-t intr [h] dial. grina, flina.
Griegellihahn, -huhn, se Birk[hahn -huhn.
Griel m -s -e zool. Oedicnemus crepitans tjockfot.
-trappe, f zool. otis tetrax asiatisk kragtrapp.
grienen, se grinsen.
Gries m. m., se Grieß. g~, se grau o. greis.
-asche, f -wdrägg,bottensats. -hart [a:], m -[e]s
-e† 1. F gråskägg. 2. se Geißfuß 2. -beere,
f bot. Hippophae rhamuoides havtorn, finnbär.
Grieselllbär m zool. ursus horribiiis griselbjörn.
-fieber, n-s - läk. friselfeber. g-ig, se grießig.
griesel|n, 1. se grießeln. 2. se grauseln.
Griesüfuchs m zool. gråräv. -gram [a:], m -[e]s
-e 1. butterhet, tvärhet, vresighet,
knarrighet. 2. vresig el. butter person, tvärvigg,
g-grämel|n, g-gram[en, -te ge-t intr [ä] t
vara knarrig el. vresig, tjura. g-grämig,
g-grä-misch, g-grämlich, a vresig, knarrig, butter,
trumpen, tvär. -grämlichkeit, f O vresighet,
knarrighet, butterhet. -hähnchen, n zool.
Cbaradrius hiaticuia större strandpiparen, -holm,
m -[e]s -e ⚙ tvärslå å dammbyggnad, -kohle,
f -n kolgrus. -lauter, m, se -hähnchen. -pfeffer,
m -s - 1. vid sluss luckståndare. 2. se -säule.
Grieß m -es -e 1. grus, grov sand. 2. läk. grus.
3. gryn, gröpe. 4. (stoftliknande) spår.
-asche, f -n drägg, bottensats.
Griessäule, f-nø plogställ.
Grießllbeschwerden, pl uik. lidanden av
njur-grus. -brei, m -[e]s -e gryngröt, g-elig, a
grusig, kornig.
grießel|n, -te ge-t I. intr [ä s] söndersmulas,
grusas, falla i grynlika korn, hagla. II. tr o.
grieß|en, -te ge-t söndersmula, krossa, grusa.
Grieß‖flechte, f -n uk. friselutslag. -horst [o],
m -es -e grusö. -huhn, n zool. Giareoia
vadar-svala, sandhöna. g-icht, g-ig, a grusig,
kornig. -ig, n -[e]s bi|träck, -smuts, -kleie
f -n grynkli. -kloß [o:], m -es -e†, -knödel,
m -s - grynklimp. -koch, n (m) -[e]s -e, ibi.,
se -brei. -kolik, f -en läk. kolik, förorsakad
av njurgrus, njurkolik. -korn [o], n -[e]s -erf
läk. gruskorn, -krampf, m -[e]s -e†, se -kolik.
-kranke(r), m o. f adj. böjn. en som lider av
njurgrus. -kuchen, m -s - grynkaka. »tnehl,
n [e]s -e grynmjöl, mannagryn; gröpe. -mUh*
le, f -n grynkvarn, -nudeln, pl kök.
vermi-celler. -pfeiler, m -s-0 fast pelare för
damm|-bord, -lucka, -pudding, m -s -e o. -s kök.
mannagryns|kaka, -pudding, -säule, f se
-pfeiler. -semmel, f -n (liten) grynkaka.
-sieb, n -[e]s -e gryn|såll, -sikt. -stein, m
-[e]s -e, se Grieß 2. -suppe, f -n gryn|soppa,
-välling, mannagryns välling, -wart [a], m
-[e]s -e, -wärtel [e], m -s - förr ledare vid
tornerspel. Wurzel, f bot. a) Cbondrodendron
tomentosum grus-, pareirajrot. Ö) Cissampelos Paré i ra
falsk pareirarot.
Griellte, f -n ⚓ däcksribba, -ve, dial., se Griebe.
1. griff, se greifen.
2. Griff, m -[e]s -e (dim. -chen -lein) 1. grepp,
tag, handgrepp, t. ex. e-n n in die Kasse
tun. E-n guten, schlechten n haben hava ett
gott, dåligt handtag; e-n falschen n tun äv.
göra ett felgrepp, misstaga sig, slå fel;
e-n guten (glücklichen) n tun göra ett
gott kap, lyckas, ha tur; e-n n nach etw.
tun gripa efter ngt; den richtigen n
heraushaben ha kommit underfund med rätta
greppet el. handtaget, ha rätta tagen; etw.
am el. im ne haben hava rätta greppet på
ngt, hava färdighet i ngt, förstå sig på ngt;
im ne härter ausfallen band. utfalla hårdare
i känseln. 2. knep. ne pl ränker. 3.
handtag, skaft, grepe, öra, fäste, mus., se -brett,
-loch, n e-s Hufeisens grepp å en hästsko.
4. slakt, grepp. 5. pl ⚙ handfull, näve, spann.
6. jakt. klo. -blatt, n -[e]s -erf, se -breit 2.
-brett, n -[e]s -er 1. mus. gripbräde. 2. mus. o.
tjp. klaviatur, -brille, f -n förr lornjett.
Griffel m -s - (dim. -chen -ein) 1. griffel. 2.
pekpinne. 3. ⚙ kopparstickare radernål. 4. bot.
[pistill]stift. 5. so -fortsatz. g^artig [’a:], a
bot. stiftliknande. -bäum, m bot. Cercis
Judas-lind. -bein, n -[e]s -e anat. griffelben. -ende,
n -s -n bot. stiftflik. g ^förmig, a bot.
stiftfor-mig. -fortsatz, m -es -e† anat. griffelutskott.
fuß, m -es -e† ark. stylobat. g^ig, a bot. i sms.
stiftig, t. ex. vieln. gsv/los, a utan stift,
nar-be, f -n bot. [pistill]märke. -schiefer, m -s
-min. griffelskiffer. -spitze, f -n griffel-,
stift|-spets. -spitzer, m -s - griffelforme rare,
geständig, a bot. med ståndare på stiftet.
tragend, a bot. stiftbärande, försedd med stift.
Griffemachen, n ⚓ övning i handgrepp.
griffest, a om knivar som sitter fast i skaftet.
Das Gne slidkniven.
griff‖förmig, se grifförmig. G-hebel, m -s
-hand|grepp, -hävstång, -ig, se greifig.
G-ig-maclien, n-sø avivering. -lig, Be -elig. G-loch,
n -[e]s -er† mus. tonhål. G-nagel, m -s -† ⚙
grepp.
grifförmig, a i form av handtag.
Griff]]rad, n -[e]s -er† O handhjul. g-recht, a
inom räckhåll, lätt att gripa, -triebe|, m -s -
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
