- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1051

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Haselalbe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

II. m -s - zool. Squalius leuciscus (Leuciseus vulgaris)
ect slags mört. -albe, f bot. Guevina Avellana
avel-lana, chilensk hasselnöt.
Haselant [’lånt], m -en -en gäck, narr.
Haselübockkäfer m zool. Saperda linearis en slags
vedbock. -busch, m -es -e† 1. se Hasel I.
2. liasselbuske. -erde, f -n lermylla,
-gebir-ge, n -s - gruvt. salt|stock, -avlagring,
-ge-büsch, n -es -e hassel|buskar, -dunge,
-ge-flügel, n -s järpar. -gerte [e], f -n
hasselspö. -henne, f -n zool. järphona. -huhn, n
zool. Tetrastes bonasia (Bonasia sylvestris) jarpe.
haselier|en [’Ii:], -té -t intr [ä] F göra
krumsprång, driva gyckel, väsnas.
Häseling m -s -e, se Hasel II.
Hasel‖kätzchen, n -s - bot. hasselhänge,
kattungar. -kraut, n, se -würz, -maus, f zool.
Myoxui avellanarius hasselmus.
1. haseln, häseln, a av hassel, hassel-.
2. hasel|n, häsel|n, -te ge-t intr [&] 1. (mest
b usel n) låta som en hare. 2. se haselieren.
Hasel|nuß, f -nüsse 1. bot. hasselnöt, n>i. av.
hassel. 2. zool. Cjpraea nueieus en
porslins-snäcka. Iwartig [’a:], a hasselnötsliknande.
-bohrer, se -rilsselkäfer. h^braun, a
nöt-brun, hasselbrun. -farbe, f -n
hasselnötsfärg. Iwfarbig, se h^braun. -große, f
hasselnötsstorlek. -holz, n -es -er† hasselträ.
-käfer, -rüsselkäfer, -rüßler, m zool. Baianinus nu.
cum nöt|borrare, -vivel. -schröter, se
Hasel-bockkäfer. jfr sms med Hasel-.
Haselllöl, ii -[e]s -e hasselnötsolja. -otter, se
Kreuzotter, -palme, f -n, se -kätzchen. -ratze,
se -maus. -rUsselkäfer, se -nußrüsselkä/er.
-rute, se -gerte. -schläfer, m, se *maus. -staude,
f -n, se -strauch, -stecken, m -s -stock, m
-[e]s -e† hassel|käpp, -påk. -Strauch, m -[e]s
-erf hasselbuske, -wild, n -[e]s, se -huhn.
-wurm, »i, se Blindschleiche, -würz, f bot.
Asaruni europaeum hasselört. -wurzbitter, n,
-wur-zelkamfer, m farm. o. kem. asar[in, -ön,
-um-kamfer. -zapfen, m, se -kätzchen. -zepter,
n -s -% färla, mäster Erik.
Hasen|[adler, se Schreiadler, -ampfer, m bot.
oxaiis acetosella harsyra, -art [?a:], f -en 1.
harart. 2. harnatur, bildl. feghet, skygghet,
h artig, a harliknande. -auge, n -s -n 1.
har-öga, läk. äv. lagoftalmus. 2. bot. GeuM Urba.
nüm nejlikrot, -balg, m -[e]s -e† harskinn.
h-bange, a F rädd som en hare. Ihm ist ~
han har harskinn. -beize, f -n harjakt,
-blume, f -n jakt. harsvans. -braten, m -s -
harstek. -brot, n -[e]s -e 1. fint vetebröd. 2. bot.
Luzuia campestris knippfryle. -ei, n -[e]s -er
påskägg. -fährte, f -n, se -spur, -feil, n -[e]s -e
harskinn. -fett, n -[e]s O harf ett. In
~getreten haben, mit ~ betropft sein bildl. vara
en lustigkurre, F ha ångan uppe. -fleisch,
ii -es O harkött. h-förmig, se h-artig. rfuß,
m -es -cf 1. har|fot, -tass. 2. F bildl. {Hans) ~
hare, mes, kruka, rädd stackare. Er ist ein
er hat e-n ~ in der Tasche han har
hårskinn, han är en riktig hare. 3. bot. a) se
Ackerklee; b) Ochroma ragopus balsaträd. 4.
zool. a) Vulpes lagopus fjäll-, pölar|rav; 6) Tetrao
lagopus ripa. h-füßig, a 1. harfotad. 2. bildl.,
0. h-fußmäßig, se h-herzig. -futter, n -s 1.
har|foder, -föda, 2. harskinnsfoder. -garn
[a], n -[e]s -e jakt. hargarn. -gehege, n -s
-hargård. -geier, se Aasgeier, -hacke, f -n
veter. harspatt. h-haft, a 1. harartad, har-.
2. bildl. à) hårig, harhjärtad, feg; 6) ‡
narraktig, löjlig, -haftigkeit, f O feghet,
mesighet. -hatzj[e], f -en, se -jagd. -herz,
n -ens -en äv. bildl. harhjärta. h-herzig, a
harhjärtad, hårig, lättskrämd, -hetze,f-n.
se -jagd. -hund, m -[e]s -e % harhund,
stövare. -hürde [y], f -n jakt. hargård.
«indianer, m >s - harindian. -jagd, f -en härjakt.
Das ist ja keine F det står väl inte för
livet! -jäger, m harjägare. -jähr, n -[e]s
-e jakt. harår. -kammer, f -n jakt. hargård.
-känguruh, n zool. Lagorchcstes harkänguru.
-kaninclien, n zboi. leporid. -kasten, m -s
-harbur. -klapper, f -n jakt. harskramla.
-klee, m 1. se Ackerklee. 2. se -ampfei. -klein,
n -[e]s O kök. harragu. -kohl, m bot. a) se
-ampfer; 6) Lauipsana communis harkål, -kopf, VI
-[e]s -e† 1. harhuvud. 2. en äpple- el.
päron|-sort. 3. bot., se Esparsette, h-köpfig, a
försedd med harhuvud, -kot, m -[e]s, -köte!.
m -s - jakt. harspillning. -kraut, n bot. a) se
(durchlöchertes) Harthéu; b) crepis tectorum
klo-fibla. -lager, n -s - jakt. haijläger, -bo. -lattich.
m bot. Lactuca muralis SkogSSallat. -lauf, 111 -[e]s
-e† jakt. harsprång. -lippe, se -scharte,
-lor-beeren, pl, -lösung, f -en, se -kot. -männchen,
ii -s - harhane. -maul, n -[e]s -er† 1. se
-scharte 1. 2. zool. en plattfisk. -maus, f zool.
Lagidium peruanum harmus. -morchel, f bot.
Morchclla esculen ta toppmurkla, -mund, m ^[e]s -e
[h], se -scharte 1. -nest, n -es -er 1. se -lager.
2. lantbr. dåligt plöjd fläck (på en åkerjl
-netZ, se -garn. -ohr, n^[e]s *en, -öhrchen, n
-s - 1. haröra. 2. se Gänsefüßchen. 3. bot.
Bupleurum harfloka. «panier[pa/ni:r], n-[e]s -e.
Das ~ ergreifen taga till harväijan,
schap-pa. -pappel, se Feldmalve. -pastete, f -n k»k.
liarpastej. -pfeffer, m, se -klein, -pfote, f
1. hartass. 2. bot. äv. -pfötchen, n o
-pfoten-klee, m a) se -ampfer; b) Gnaphaüum di ole lim
kattfot, -quäke, f harens knorrande,
-rà-gout [ra’gu:], n -s -s , se -klein, -raupe, f zool.
hermelinfjärilslarv. h-retn, a, jakt. (um hundàij
harren, -salat, in a) se -lattich; b) se> -’ampfer.
-sarg, m -[e]s -e† skämts, harens likkista,
jaktväska. -scharte [a], f -n 1. uik. harläpp,
har-mynthet. E-e haben vara harmynt. 2. bi.t.
Heracleum sphondyHum björnfloka. -sChlaf,.W -[e]s
⚙ sömn med öppna ögon. -Schnecke, f zool.
Apiyshi sjöharë. . -Schrot, m (n) -[e]s^ -e 1. baa:-
hagel. 2. bildl. F Mit ~ geschossen seirø vara
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free