Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Herbstschein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f s höstsäsong, -schein, m -[e]s -e nymåne i
september, -semester [ze*’mss], n hösttermin,
-sonne, f höstsol, -sturm, m -[e]s -e†
höststorm. -tag, m -[e]s -e höstdag.
-Tag-und-Nachtgleiche, se -nachtgleiche. -ung, f -en, se
Herbsten, -wetter, n höstväder, -wiese, f -n
lantbr. äng, som blott slås om hösten, -wind,
m -[e]s -e höstvind. -Witterung, f -en, se
-wetter. -zeichen, n hösttecken, -zeit, f -en 1.
höst. 2. skördetid, -zeitlose [’h-’tsait], f bot.
Colchicum autumnaie tidlösa, nakna jungfrun,
-zug, m -[e]s -e† fåglarnas höstflyttning,
herbuchstabieren [he:r], tr stavande uppläsa,
stava fram, uppräkna.
Herd [e:], m -[e]s -e 1. härd, spis[el], eldstad.
2. bildl. (huslig) härd, hem, t. ex. eigener nu ist
Goldes wert. Am häuslichen ~ vid hemmets
härd; an seinem <^e bleiben stanna hemma;
für seinen nu kämpfen kämpa för hem och
härd; e-n eigenen ~ haben ha ett eget hem;
sich (dat.) e-n eigenen nu gründen, e-n eigenen
nu begründen sätta bo, sätta fötterna under
eget bord; weder Haus noch ~ haben varken
ha hus el. hem, sakna tak över huvudet. 3.
bildl. (medelpunkt) härd, t. ex. ~ e-r Empörung.
~ der Bildung bildningshärd. ~ e-r
Ansteckung smitthärd. 4. fys. brännpunkt,
fokus. 5. jakt., se Vogelnu. 6. ⚙ Cl) metall, härd,
ugn; b) gravt, a) Liegender nu vaskhärd, ß)
hästvandringsbana till uppfordringsverk. 7.
i* undersida av block el. skivgatt.
Herdllansätze, pl ⚙ ansatser el. vidfästningar å
ugnshärd. -apfel, m -s -† dial., potatis, -arbeit,
/-en ø härdarbete, asche, f O spisel-,
ugns|-aska. -aufsatz, m -es -e† spiseluppsats.
-be-sen, m spiselkvast, ugnsviska, -blech, n -[e]s
-e ⚙ väggplåt (4 fältsmideshärd), -blei, n -[e]s -e
Øav avdrivningshärden upptaget bly.
brük-ke, f -n eldatad8brygga. -buch [u:x], n -[e]s
-erf [y:q] lantbr. stambok. -buchgesellschaft,
f -en lantbr. Stamboksförening. -bürste [y], f
-n spiselborste.
Herde, f -n hjord, flock.
Herdenilaufseher m herde, vallhjon, h-begütert,
se h-reich. -glocke, f -n koskälla, -halter,
m kreatursuppfödare, -hammel, m -s -[f],
skällgumse. -horn, n -[e]s -er/1 vallhorn, lur.
-mensch, m -en -en ung. vardagsmänniska, en
i hopen, genomsnittsmänniska, h-reich, a
rik på hjordar, -tier, n -[e]s -e boskapsdjur,
djur, levande i hjordar; jfr -mensch. -vieh, n
-[e]s O boskap i bjordar, bildl. den stora hopen,
som folk är mest, genomsnittsmänniskor,
h-voll, a vimlande av hjordar, h-weise, adv
hjordvis, i hjordar.
Herder [s] f -n (m -s -) lantbr. (finaste)
lin-tågor.
Herdilfabrik [e:], f -en spiselfabrik. -teuer, n
spis-, härd|eld. -link[e], se -vogel, -formerei,
f -en O metaii. öppen sandformning,
-frisch-eisen, » härdfärskat järn. -frischen, n -s
⚙ metaii. härdfärskning, färskning i härd,
-frischstahl, m -[e]s -e[f] härd-, rå|stål.
-ge-halt, m -[e]s -e härdens silverhalt, -geld, n
-[e]s -er 1. se -steuer. 2. frivillig penninggåva
vid husköp, -guß, m -gusses -güsse O metaii.
1. gjutning i öppen sand; jfr -formerei. 2.
gjutgods (framställt genom öppen sandformning),
-ha-ken, m -s - kolraka, spis[el]krok. -holz, n
-es spiselbränsle. -korn, n -[e]s -erf
silver|-kula, -regulus. -löffel, m O metaii. gjut|slev,
-skopa, h-los, a hemlös, husvill, -mantel,
m -s -† spiselkappa. -mauer, f -n
säkerhetsmur (för att skydda en byggnadsgrund). -OChS, m
en -en avelstjur. -ofen, m -s -† härdugn.
-platte, f -n spishäll,
herdrängen, tr o. refl sich tränga (sig)
fram. Sich um etw. ~ skocka sig om ngt.
Herdllraum m -[e]s -e† eld|stad, -rum. -recht,
n -[e]s -e rätt till bostad el. hemvist, -ring,
m -[e]s -e spisel ring.
herdringen, intr [s] tränga fram, nå hit.
Herdl|roheisen, se Frischereiroheisen, -rost, m
-es -e† spis[el]rost. -Schaufel, f - -n ø
slaggskyffel, -schilling, m, se -geld. -schlacke,
f -n ⚙ härdslagg. -Schmied, m -[e]s -e ⚙
härdsmed. -sohle, f -n ⚙ härd-, ugns|såla.
-Ståhl, se -frischstahl. -Stange, f -n eldgaffel,
brandstake, -stein, m -[e]s -e spiselhäll.
-Steuer, f -n förr eldstads-, spisel|skatt.
her‖durch [he/d-], adv t härigenom, -dürfen
[’heir], intr [Ä] töras el. få komma hit el.
närmare.
Herdllvogel m -s -† jakt. lockfågel, -winkel, m
-s - spiselvrå. -zacken, m -s se -platte.
-zins, m -es -e[n], se -steuer.
hered‖ier|en [’di:], -te -1, se erben, -itär [’tsir],
a hereditär, ärftlig,. H-ität, f ärftlighet,
arv. -itier|en [ti:], -te -1, se erben.
hereilen, intr [s] skynda hit, hitåt »i. till.
herein [hs’rain], adv 1. hit in, in (tm den talande).
~ und hinaus ut och in; hier ~ hit in, in
här; von [dr]außen f v» utifrån (hit in). 2.
eiiipt. i utrop stig in! stig på! t. ex. er hat
Hnu! gerufen; den Bauch in med magen!
ohne anzuklopfen anslag pä dörrar stig på
utan att knacka! [obs.! I sms. med v. bildar <x,
alltid skilj bar sms.] -begeben, refl. Sich ~ begiva
sig in, inträda, -bekommen, tr få in. -bemühen
[my:an], I. tr. E-n ~ besvära ngn att
komma el. stiga m. II. refl. Sich ~ göra sig
besvär el. hava godheten att komma el. stiga
in. -bestellen, tr beställa [in], inkalla, -bitten,
tr bedja in, bedja komma el. stiga in.
-blik-ken, intr [h] titta in. -brausen, intr [s] brusa
in, komma inbrusande. -brechen, intr [s]
bryta in, inbryta, intränga, bryta lös, falla
på. H~brechen, n -s inbrytande, inbrott,
-bringen, tr 1. bringa, bära el. föra in,
komma in med. 2. inbärga, få under tak. 3. se
ein- o. hinein\bringen. -drängen, tr o. refl sich
nu tränga (sig) in. -dringen, intr [s] tränga el.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
