Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kajüte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kajüte, f -n (dim. Kajüt]chen, -lein) «& kajuta,
hytt, salong. Erste e första klassjens)
hytt.
Kajütenllbillett, n -[e]s -e salongsbiljett, -junge,
m -n -n kajutpojke. -kappe, f -n kajutkapp.
-kom|paß, m -passes -passe kajut-,
hytt|kom-pass. -passagier, m -s -e, -reisende(r), m O. f
adj. böjn. kajut-, hytt-, salongs|passagerare.
-treppe, f -n kajut-, salongs|trappa. -Wächter,
m kajutvakt.
Kak m -[e]s -e dial., se Kach.
Kakadu [’kaka-du:], m -s -e o. -s zool. kaka[dua,
-dora..
Kakao [’ka:o:], m -s -s hand. kakao, -bäum, m
bot. Theobroma kakaoträd. -bohne, f -n
kakaoböna. -butter, f kakaosmör. -grus, n -es hand.
smulkakao. -hülse, se -schote. -kaffee, se
-XTX\schalen\tee. -malve, f bot. Abroma angustum
abroma. -masse, f -n kakaomassa, -öl, n
-[e]s -e, se -butter. -pflaume, se Ikakopflaume.
-pulver, n kàkaopulver. -relbmaschine, f -n
⚙ krossningsmaskin för kakaobönor, -schale,
f -n kakaoskal. -[schalen]tee, m -s -s kakao*
te. -schankstätte, f chokladservering,
-schote, f -n kakaofrukt, -trank, m -[e]s -e/"
kakaodryck, choklad.
Kakapo m -s -s zool. stringops habroptilus kakapo,
ugglepapegoja.
Kake, /I. -n dial., se Pranger. II. -s , se Ke[e]k.
kakelbunt, F, se kunterbunt.
kakellin, F, se gackeln. K-nest, ra -es -er, se
iVes£-küchlein.
käken, *e kaaken.
Kakerlak [’ka:], m -s o. -era -en 1. zool. Biatta
kackerlacka, bobba. 2. albino,-en|schaft, f
albinism. kölsch, a albinisk.
Kakolldämon [’demion], m -s -en kakodemon,
ond ande, skadeande. -phonie [’ni:], f -n mus.
kakofoni, missljud, k-phonisch [’fo:], a
kako-fonisk, missljudande.
Käktll[az]ee, f -n bot. kakté, kaktus växt. -us,
m -[ses] -eera [’te:an] o. -[se] 1. bot. kaktus.
2. P E-n é pflanzen el. setzen »plantera en
hög», »lämna visitkort efter sig»; jrr kacken.
k-us|artig, a kaktus|liknande, -formig.
-us|-dah‖e, /bot. kaktusdahlia, k-us|förmig, se
Æ-ws|-artig. -us|gewächs, n -es -e kaktusväxt.
-us|-schildlaus, se Koschenille.
Kakuang m -s -e o. -s zeoi., Gaieopithecus kakuang,
pälsfladdrare.
Kakuminallaut m -[e]s -e språkv. kakuminal.
Kalabarbohne, f -n farm., läk. kalabarböna.
Kala|]basse, m. m., se Kalebasse m. m. -brese,
in. m., se -brier m. m. -breser, m 1. se -brier.
2. kalabreserhatt. -brier(ln), m (/) kalabres.
k-brisch, a kalabresisk. -de [’la:], f -n kalad,
sluttning å ridbana.
Kalamanderholz, n -es hand. brokig, strimmig
ebenholts (ror svarvare).
Kalambak, n -s -s , se Aloeholz.
Kalamit [’mi:t], m -en -era geoi. kalamit.
Kalamität [’te:t], f -en kalamitet, skada, olycka,
nöd, landsplåga.
Kalander m -s - 1. ⚙ kalander, -press,
glätt-vals. 2. se Kalandsbruder 1. 3. zool., se -lerche.
-haus, n -es -er† O kalanderhus. -lerche, f
zool. Alauda (Melanocorvpha) calandra kalanderlärka.
-maschine, -mühle, f -n, se Kalander 1.
kalander|n, kaland[e]re -te ge-t tr ⚙
kaland-rera. K~, ra -s O kalandrering.
Kalanderwalze, f -n 0, se Kalander 1.
kalandrier|en [’dri:], -te -1, se kalandern.
Kalands‖bruder, m -s -† 1. förr reiig.
kalands-broder. 2. bildl. goddagspilt. -brüderschaft,
f -en kalendegille.
Kalappusbaum, se Kokosbaum.
Kalaschiie, f -n dial. P kok stryk, smörj, k-|en,
-[e]s<, -test ge-t tr dial. P smörja upp, prygla.
Kalauer [’ka:], m -s - ljudvits, krystad
ordlek, calembonr, göteborgsvits. k~|n, [-kalau[e]re-] {+ka-
lau[e]re+} -te ge-t intr [h] vitsa, göra ordlekar.
Kalb, ra -[e]s -er† (dim. Kälb\chen, -lein Pi. äv.
Kälber\chen, -leitij 1. kalv, t. ex. das Goldene
e anbeten el. verehren. Ein ~ absetzen el.
abbinden avvänja en kalv; ein ~ anbinden
el. machen P »kalva», spy, ge upp; das ~
auslassen F släppa Barrabam lös, rasa som
en lössläppt kalv; ein gemästet ~ schlachten
slakta den gödda kalven; ein e werfen kalva;
mit fremdem ~e pflügen plöja med andras
kalvar el. med annans kalv; ein e stirbt so
geschwind wie e-e Kuh ordspr. döden skonar
ingen; iver ein ~ stiehlt, stiehlt auch wohl e-e
Kuh ordspr. man börjar med en knappnål och
slutar med en silverskål; das ~ will klüger
sein als die Kuh ordspr. ägget vill lära hönan
värpa; er zählt die eerf im Stalle ᚼ han
ligger och drömmer, han är »borta»; die
Kuh samt dem <v bekommen P få fru och
barn på en gång. 2. bildl. (uppsluppen ung män.
niska) vildhjärna, lustigkurre. Großes e
skällsord stor drummel, ärkenöt. 3. i kalv.
k<^ähnlich, a kalvlik[nande].
Kälbchen, n -s - 1. liten kalv. 2. se
Marten-würmchen.
Kalbe, f -n 1. kviga. 2. »i*, -n pi. klampar.
-fisher, n -s veter. kalvningsfeber,
förlossningslamhet.
Kälbel, se Kälbchen 1.
kalb|en, -te ge-t intr [h] 1. kalva; P få barn.
2. se kälbern I. 2. o. 3. K’xi, ra -s kalvning.
Kälber‖brissel, -bröschen, ra, se Kalbsdrüse, -ei,
f -era F uppsluppenhet, ysterhet, ras.
-ge-kröse, » -s - kalvkrås. -haar, « -[e]s -e
nöthår. k-haft, k-ig, a F lik en kalv; wwi.
uppsluppen, yster, yr, lekfull, -kerbel, -kern, se
reij. -kropf, m bot. chærophyiium körvel, floka.
Betäubender e c. temuium hårfloka; knolliger
f\> c. buibosum körvelrova, knölfloka. -lab, ra
-[e]s -e, se -magen, -lähme, f veter.
kalvlamhet. -magen, m -s - kalv|mage,. -löpe.
kalbern, se kälbern T. 3.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
