Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kieselsand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
haltig, kiselrik. 2. full av kiselstenar, -sand,
m -[e]s, se Kies 1. k-sauer, a kem. kiselsyrad.
-säure, f kem. kiselsyra. -schiefer, m min.
ki-selskiffer. Ecller ~ lydit, probersten, -schlag,
m -[e]s -e† 1. ⚙ makadamisering. 2. dial., se
Hagelwetter. -schwamm, m -[e]s -e† zool.
kisel-svamp. -sinter, m, se -schiefer. -skelett [’Ist],
n -[e]s -e bot. kiselskelett, -stein, m -[e]s -e
kiselsten. Ein Herz wie ein haben bildl. ha
ett hjärta av sten; es regnet r*e vom Himmel
F det regnar ’gubbar’, ’dalkarlar’, -stoff, m
-[e]s kem. kisel, silicium, -ton, m -[e]s min.
lerskiffer, argillit. -Wasserstoff, m -[e]s kem.
ki-selväte. -wetter, dial., se Hagelwetter,
-wismut-erz [’i-u:], n -es min. kiselvismut, eulytin.
-zinkerz, n -es min. zinksilikat. -Zuschlag, m
-[e]s- e† ⚙ metall, kiselfluss.
1. kies|en, -[es]« -te ge-t tr grusa. K~ n
grusning.
2. kiesen, kies[es]t lcorst körest gekoren kies[e]
tr 1. högre språk, prövande välja, utvälja, Utse,
kora; jfr kuren. 2. »i* E-n Hafen ~ anlöpa
en hamn: die Räumte ~ sticka ut till sjöss.
Kieserit [’ri:t], m -[e]s -e min. kieserit.
kieset[t]ig, a dial. P kräsen, petig i maten.
Kies[]filter, n ⚙ grusfilter. -füllung, f -era
grusfyllning. -grube, f -n grus]grop, -tag. -grund,
m -[e]s -e†, se -boden, k-haltig, a grushaltig.
-häuf|e[n], m -ens -en grushög, k-icht, k-ig, a
grusig, sandig; jfr k-ähnlich. -lager, n -s
-järnr. gruslager; jfr -bett. -ling, m -s -e
kiselsten. -ofen, se -brennofen. -pfad, m -[e]s -e
grusgång, -rücken, m grusås. -sand, m -[e]s
sand, grus.-schicht, f -en grus|skikt, -lager,
-schlittung, f -en O grusfyllning, -steg, m
-[e]s -e, Be -pfad. -Straße, f -n hård el. grusad
gata; jfr -weg. k-überstreut, a grus|lagd, -ad.
-ung, f -en grusning, -unterläge, f -n
grusunderlag. -verteilungswagen, m -s - jämv.
barlastvagn. -wagen, m -s - grusvagn. -wäsche
[s], f -n ⚙ gruvt. grusvaskning. -weg, m -[e]s -e
grusväg, grusad väg, hård el. fast väg;
sandgång; jfr -straße. -zink, m(n) -[e]s min.
kisel-zinkmalm, kalamin. -zug, m -[e]s -e† järnv.
gruståg.
Kiez m -es -e dial. fiskläge, fiskarby; utkant,
vrå av världen, -e, f -n 1. se Kitze 3. 2.
spån-, bast-, frukt|korg. 3. starholk. -el, m
(ra) -s konisk hårdukssil.
kiez|en, -te ge-t intr [h] om kattor kissla, få ungar.
Kiezer m -s - dial. in[ne]vånaie i ett fiskläge;
-förstadsbo, »utböling».
Kiff m -[e]s -e ⚙ garvarbark. -e, f -n Pl. nty.
kyffe. 2. fruntimmershatt, huva. -kuchen
[u:], m -s - O garvkaka.
Kikelkakel m (n) -s nty. FP sliddersladder, prat,
snack, pladder.
kikeriki [ki-karr’ki:], interj kukeliku. I.
m -s -s barn8pr. tupp. II. n -s -s kukeliku.
-|en, -te -t intr [K] barnspr. gala, kukelikua.
Kiich, rn -[e]s -e zool. Coregonus hiemalis en art sik.
Kilikien m. m., se Zilizien m. m.
Kill[e], f -en trång kanal el. genomfart.
kille kille, interj vid kittiing kill kill!
kill|en, -te ge-t I. tr dial. »killa», kittla. II. intr
[Å] -i om segel slå, leva, fladdra.
Kiln [kiln], m -[e]s -e, se Kiesbrenner.
Kilo [’khlo:], n -s -s o. efter räkneord - kilo.
-ampere [a-’ps:r], n -[s] -, -amperestunde, f -n
eiektr. kiloampere, -gramm [’gram], n -[e]s -e
o. efter räkneord - (förk. kg) kilogram,
-gramm-kalorie [’ri:], f -n (förk. Cal) fys.
kilogramkalori. -gramm[o]meter [’me:], m (n) fys.
kilogrammeter. -liter [’li:], m (n) (wrk. kl)
kiloliter, 1 000 liter.
Kilometer [’me:], m (n) (förk. km) kilometer,
-fresser, m F »kilometerslukare». -gelder, pl
jämv. kilometerpengar, -maß [a:]j n -es -e
kilo-metermått. -messung, f -en mätning i
kilometer. -pfähl, m -[e]s -e† jämv. kilometerpåle.
-stein, m -[e]s -e kilometersten, milstolpe,
-zeiger, m jämv. avståndstabell.
kiloümetrisch, a per kilometer, t. ex. f ve
Retriebkosten. K-prozent [’tssnt], n-[e]s -e o. - 1000
procent. K-ster [’Jts:r], m -s -e o. -s o. - 1000
kbm. K-stundenampere, se K-ampere. [-K-[stun-den]watt-] {+K-[stun-
den]watt+} [’vat], n -[e]s, K-wattstunde, f -n
eiektr. kilovatt[timme]. -weise, adv kilovis.
Kilpgang, se 2. Kilt.
1. Kilt [i], m -[e]s -s högiändares kjortel.
2. Kilty m -[e]s -e nattligt besök hos kärestan F
natt[-lopp, -frieri, -bub, m -en -en, se -gänger.
-e, f, se Nachtviole. k~|en, -ete ge-et intr [h]
F gå på nattlopp. -gang, m -[e]s -e†, se 2. Kilt.
-gänger, m F natt|löpare, -friare, jfr 2. Kilt.
Kimber, se Zimber.
Kimm m -[e]s «t» 1. pi. -e skeppsb. slag, kimming.
2. pl. O synkrets, horisont, -abstand, m -[e]s
observerad höjd. -arbeit, f -en ⚙
lagg|-arbete, ning. -beplankung, f -en &
slagbordläggning. -e, f -n 1. ⚙ inskärning, kant.
2. tunnb. la gg, kim, krös. 3. ⚔ sikte,
sikt-skåra ⚓ gevär. 4. se Kimm 1. -eisen, n ⚙ tunnb.
skarvyxa, dexel. k^|en, -te ge-t tr ø lagga.
-en, n -s O läggning, -en-, i sms., se Kimm-.
-gang, m -[e]s -e† ⚓ slaggång,
slagbordlägg-ningsstråk. -hobel, m -s - O tunnb. kimhyvel.
-ing, se -ung. -kiel, m -[e]s -e «1« slag-,
slin-ger|köl. -kielschwein, n -[e]s -e sido-,
sys-ter|kölsvin. -planken, pl kimmingsplankor,
slagvägare. -schlag, m -[e]s -e†, se Kimme 2.
-tiefe, f horisontens dalning el.
depression. -ung, f -en 1. se Kimm. 2. luftspegling,
hägring, -wasser, n -s -† ⚓ slagvatten,
-we-ger, t», -wegerung, f ⚓ slagvägare. -weide,
f-n O korgm. längdspröte, »stake».
Kimono [’mo:no:], m -s -s kimono.
Kind, n -[e]s -er (dim. -chen, -lein; pl. ar.
-er-chen, -erlein) äv. bildl. barn, t. ex.
neugeborenes, totgeborenes ein Berliner ~er
des Teufels, der Welt, ~er sind ~er, ~er
sind armer Leute Reichtum, gebranntes ru
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
