- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1487

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Los ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ngt bevänt med henne? b) väntar hon en
liten? es ist mit seinem Wissen nicht viel
t det är inte mycket bevänt med hans
kunskaper; mit seinem Reichtum ist nicht viel t
hans förmögenhet är inte mycket att skryta
med; was ist denn mit dir t? vad är det fatt
med dig? 5. kommandoord gå på! börja! kör!
& loss! Du willst mir was erzählen, also t!
du vill tala om ngt för mig, alltså låt höra!
drauf t! gå på bara! t! t! framåt!
[laßt] t! ⚓ loss! den Anker t! ⚓ låt gå
ankaret!
1. Los, n -es -e 1. lott, lottning. Etw. durchs
t entscheiden avgöra ngt genom lottning;
das t über etw. entscheiden lassen låta
lotten avgöra om ngt; durchs t verteilen lotta
bort; wie das t fällt allteftersom lotten
avgör; das t werfen kasta lott; das t ziehen
dra lott; das t ist gefallen tärningen är
kastad; diese te liegen noch im Schöße der
Zukunft detta ligger ännu i framtidens sköte.
2. lottsedel, t. ex. ein t kaufen, te nehmen.
8. lott, andel. Ein ganzes t en hel lott; ein
achtel t in der preußischen Lotterie spielen
spela på en åttondels lott i preussiska
lotteriet; das t fiel auf meinen Bruder lotten
föll på min bror; die Einteilung des Landes
in kleine te landets indelning i små [jord-]
lotter; ich habe das große t gewonnen äv.
bildl. jag har vunnit högsta vinsten. 4. lott,
öde, t. ex. das ist das t des Schönen auf der
Erde. Was auch mein t sein mag vad mitt
öde än må bli; das t jds teilen dela ngns öde;
ihm ist ein glückliches t geworden han har
fått en lycklig lott. 5. [varu]parti, slump.
2. Los, n -es -e. Das t e-s Taues ⚓ det lösa
på en ända.
Losament, n -[e]s -e logi.
losllankern, ankerte los -geankert tr ⚓ lossa
ankar, -arbeiten, arbeitete los -gearbeitet
I. tr arbeta loss. II. refl. Sich t arbeta sig
loss (fri). III. intr [h] hngtra i med arbetet,
-backen, buk los -gebacken intr [h]. Die Rinde
des Brotes hat -gebacken skorpan på brödet
har lossnat vid bakningen. L-bäcker, m ung.
fin bagare.
lösbar, a lösbar, möjlig att lösa, t. ex. ich halte
diese Aufgabe für t, te Salze. L^kert, f O
lösbarhet, löslighet.
Losbaum m -[e]s -e† bot. cierodendron prästträd.
losllbeißen, biß los -gebissen tr bita loss (av),
-bekommen, bekam los -bekommen tr 1. bli
fri från, bli av med. 2. komma underfund
med. -binden, band los -gebunden tr lösa
[upp], fri-, lös|göra, släppa lös, ⚓ göra loss,
t. ex. den Bund, e-n Knoten t, bindet mir
die Hände los. -bitten, bat los -gebeten tr.
E-n t genom böner utverka ngns frigivande,
-brechen, brach los -gebrochen I. tr bryta
loss, t. ex. es gelang mir, ein Stück von dem
festen Glimmerschiefer -zubrechen. II. intr
[s] 1. slita sig lös (loss), rymma. 2. brista
ut i skratt, utbryta, bryta lös. Das Gewitter
bricht los ovädret bryter löst (ut), -brennen,
brannte los -gebrannt I. tr. Ein Feuerwerk
t bränna av ett fyrverkeri; ein Gewehr t
fyra av ett gevär; e-n Schuß t fyra av ett
skott. II. intr [s] brinna av, smälla.
Losbrief m -[e]s -e obligationslottsedel.
losllbringen, brachte los -gebracht tr 1. få loss.
2. bli av med, t. ex. der Wirt ist froh, wenn
er den Wein -bringt, ehe er ihm sauer wird.
-bröckein, bröckelte los -gebröckelt I. tr smula
sönder. II. intr [s] smulas sönder. L-bruch,
m -[e]s O utbrott, -brüchig, a. Ein Schwein
wird t ett [vild]svin bryter sig igenom.
Losbuch, n -[e]s -er† ung. svartkonstbok.
los]bürgen, bürgte los -gebürgt tr frigiva mot
borgen.
Lösch‖anstalt, f -en brandstation, -arbeit, f
-en släckningsarbete.
Löscharbeiter m liamn-, lossnings|arbetare, F
sjåare.
Löschllbank, f -e† kalksläckningsho. I-bar, a
släckbar.
löschbereit, a om fartyg färdig[t] att lossa[s].
Lösch‖blatt, n -[e]s -erf, se -papier. -boden, m
-s - träkolsbotten.
Löschbord m -[e]s -e lastbord.
Lösch^brand, m -[e]s -e† släckt eldbrand, -dose,
f -n eldsläck|ningsapparat, -are.
1. Lösch|e, f -en 1. se-eimer. 2. kolstybb. 3.
slagg.
2. Lösche, f -n slags flodbåt.
Lösch‖eimer, m 1. i smedja läsk|ho, -balja. 2.
brandhink. -einrichtung, f -en
eldsläckningsanordning.
Löschen [’laisan], n -s - liten lott.
1. lösch|en, I. lisch[e]st lischt losch -e geloschen
lisch intr [s] 1. poet. slockna, se ert. 2. läska,
dra till sig bläck, t. ex. das Papier -t. II. -te
ge-t tr 1. släcka, t. ex. e-n Brand, den Durst,
ein Feuer, ein Licht t. Die Glut des Hasses
t släcka hatets glöd; e-e brennende
Leidenschaft t stilla (kväva) en brinnande lidelse.
2. ⚙ släcka, binda damm. Kalk t släcka kalk;
der Regen hat den Staub ge-t regnet har
bundit dammet. 3. utplåna, hand. [ut]stryka,
avföra räkenskapspost, t. ex. etw. Geschriebenes,
Gezeichnetes t. E-e Erinnerung t utplåna
ett minne; e-e Firma im Handelsregister t
stryka en firma i handelsregistret; e-n
Namen aus e-r Namenliste t stryka ett namn
på en namnlista; e-n Posten im Buche t
avföra en post ur boken; e-e Schuldforderung
t stryka en fordran; e-m Bergmann den
Lohn t gruvt. göra avdrag på en
gruvarbetares lön. L~, n -s O släck|ande, ning,
utplånande, utstryk|ande, ning, avförande.
2. löschen, -te ge-t tr ⚓ lossa, avlasta, t. ex.
ein Schiff, e-e Ware t. L~, n-s O loss|ande,
ning, -ningsarbete.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free