Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nagelkeil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
epiklåda. -keil, m -[e]s -e ⚙ kil till tränagel,
-kopf, m -[e]s -e† spikhuvud; sömhuvud pi
liiistsko. n-kopfarfig, a som (lik) ett spikhuvud,
-krankheit, f -en nagelsjukdom, -kraut, n bot.
a) se Pimpernell b); b) se [gemeines)
Habichtskraut; c) se Pfennigkraut a), -kriimme, f, se
-Verkrümmung. -kuppe, f -n 1. nagels översta
del, nagelspets. 2. spikhuvud, n-lang, a lång
som en [finger]nagel. -länge, f nagellängd,
en fingernagels längd, -leistchen, n, se -falz.
-loch, n -[e]s -er† spik-, nagel|hål; sömhål på
hästsko, n ios, a utan nagel (naglar).
Nagelmal, Nägelmal, n -[e]s -e o.-erf 1. sn
Nagelfleck. 2. märke efter spik, spikhål.
Nagel‖maschine, f -n ⚙ spikmaskin, -mond [o:],
m -[e]s -e lunula på nagel, n-|n, nag[e]le -te ge-t
tr spika [fast], t. ex. e-e Karte an die Wand re;
beslå [med spik], slå spik i, nagla, nita;
plig-ga; brodd a känga, n-neu [’ncr.-’noY], a F spritt
(splitter) ny. -niet, n (äv. m) -[e]s -e ⚙
nitnagel. -platte, f -n platt spikhuvud, -probe, f -n
nagelprov eg. prov för att utröna, huruvida ett glas är
tömt, bestående i att man håller det omvänt mot tum-
nageln. Bis auf die re leeren äv. bildl. tömma till
sista droppen, -rand, m -[e]s -er† nagelkant.
-räude, f, se -geschwür. -roche, m -ns -n,
-rochen, m -s - zool. Raja ciavata knaggrocka.
-schaden, m -s -† punktering av bil-, cykelring, -schaft,
m -[e]s-ef spikskaft, -schere, f -n 1.
nagelsax. 2. ⚙ spiksax. -Schmied, m -[e]s -e
spiksmed. -schmiede, f -n spiksmedja.
«Schmiedeofen, m -s -fØspiksmedjengn. -schrift, se
Keilschrift. -schuh, m -[e]s -e spikbeslagen el.
broddad sko. -spitze, f -n spets på spik, stift
m. m. -stein, m -[e]s -e onyx. -treibmaschine, f
-nøskom. pliggningsmaskin. -tritt, m -[e]s veter.
spiktramp. -Verkrümmung, f -en
nagelkrökning. -wall, m -[e]s -e† anat. nagelvall.
-walz-werk, n -[e]s -e ⚙ spikvalsverk, -weis, m zool.
Coryphaena hippurus guld|makrill, -karp, dorad.
-werk, se -hammerwerk. -wölkchen, n, se -fleck.
-wurm, m -[e]s -erf, se -geschwür. -wurzel, f
-n nagelrot. -zange, f -«, -zieher, mø hovtång,
-zwang, m -[e]s läk. nagel trång, inväxt nagel.
Nagemaul, n, se Zander.
nag‖en, -te ge-tl. intr[K]. An etw. (dat.)~ äv. bildl.
gnaga på ngt, t. ex. an e-m Knochen der
Kummer -t an seinem Herzen (seiner Seele);
knapra på ngt; bildl. tära el. fräta på ngt;
an e-m ~ bildl. hacka på ngn; an der Lippe
re bita sig i läppen; an den Nägeln ~
tugga (bita) på naglarna; an dem Taschentuch
re bita i näsduken i ilska; se av. Hungertuch.
II. tr gnaga, t. ex. die Mäuse ~ Löcher ins
Holz; gnaga på, t. ex. e-n Knochen re; widi.
plåga, pina. E-n se under I; das Gewissen
-t ihn han har samvets|agg, -kval; die Lippe
te, se under I; nichts zu fe noch zu beißen
haben inte ha en bit mat, inte ha något
att leva äv. N-en, n -s O gnagande äv. bildl.;
knaprande m. m., jfr nagen, -end, p a av.
bildl. gnagande, t. ex. ~e Gewissensbisse,
Hunger, Zweifel; btidi. tärande, frätande,
aggande, t. ex. feer Kummer. Der Wurm
der Sorge bekymrets gnagande (frätande)
mask. N-en kraut, n. se Pestwurzmännlein. N-er,
m -s - 1. en som gnager, knaprar m. m., jfr
nagen. 2. se N-e\tier. N-erin, f -nen, se N-er 1.
Nagel|schnäbler, pl zool. Trogonidae suruku-,
huru-ku|fåglar. »tier, n -[e]s -e zool. gnagare, -wurm,
m -[e]s -er† gnagande mask; bildl.
samvetsagg. -zahn,, m -[e]s -e† zool. gnagartand.
Näg|lein, se -elein.
Nagler m -s - 1. en som spikar m. m., se nageln.
2. se Nagelschmied, -amboß, se Nagelamboß.
Nag|zahn, se -e zann.
nah, adv när[a], t. ex. ~ und fern, fern und re.
Von ~ und fern äv. från alla håll (kanter);
se f. ö. -e II.
Näh|]arbeit, f -en syarbete, sömnad, -art, f -en
sätt (metod) att sy.
nabbar, a som man kan närma sig (nalkas),
tillgänglig, åtkomlig.
Nähllbaumwollle, f bomullstråd, -besteck, n -[e]s
-e syetui. »beutel, m sy-, arbets[påse, -väska.
-büchse, f -rc läddika. -draht, se Draht 2. c).
Nahe, f npr. Die <e floden Nahe.
Nähe, f -n närhet i rum o. tid; grannskap,
när|-belägen, -liggande trakt; intimitet, t. ex. die ~
der Beziehungen. Die fe des Festes den nära
förestående högtiden; ~ der Verwandtschaft
nära släkt-, skyld]skap; aus (in) der fe på
nära håll; aus größerer ~ på närmare håll;
aus nächster ~ auf e-n schießen skjuta
alldeles inpå [livet på] ngn; in der ~ m. gen. el.
von i närheten av, nära; ganz in der in
unmittelbarer. (nächster) ~ alldeles i
närheten, strax invid (intill), i mitt (sitt m. m.)
närmaste grannskap; in der re besehen
betrakta på nära (närmare) håll, taga i
närmare skärskådande, noggrant undersöka.
nahe, (komp. näher, sup. nächst) I. a nära, t. ex.
<er Verwandter, e-e ~ Zukunft] när|belägen.
-liggande, i närheten, t. ex. ein fes Dorf; nära
förestående, t. ex. die ~ Schlacht, sein rer
Tod. Näher, nächst, se d. o.; von fem ansehen
betrakta på nära håll; in rer Aussicht nära
(snart) för handen, nära förestående; in rer
Beziehung mit (zu) e-m stehen ha nära
förbindelse med ngn, stå i nära relation till ngn; rer
Freund nära el. intim vän; ~ Freundschaft
av. innerlig el. intim vänskap; Gefahr
hotande el. överhängande fara; ~ Sicht hand.
kort sikt; in rer Verwandtschaft zu e-m
stehen vara nära besläktad (släkt, befryndad)
med ngn. Ordspr., se Hemdl. II. adv nära, t. ex.
~ bejreundet, bekannt, die Zeit ist wo
(da); i närheten, t. ex. ~ bleiben; ibi. isht i högre
spr. näi. ~ verwandt äv. när|besläktad, -skyld;
re med dat.., fe an med dat. el. ack., ~ bei nära
[intill el. bredvid], t. ex. ~ dem Markte
wohnen, dem Untergange ~ sein, re an der Tür
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
