- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1663

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nasenpolyp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

näsöppning; jfr -loch, -polyp, m -en -en läk.
näspolyp, -popel, se Popel 1. -quetsche, f -»,
F skämts., se -britte. -quetscher, m 1. F skämts.,
se -hrille. 2. P likkista med platt lock,
-rächen-gang, m -[e]s -e† anat. choaner, bakre
näsöppningar. -räumer, m läk. nässlev. -resonanz, f
en fon. näsresonans, -riemen, m% se -band.
-ring, m -[e]s -e näsring, ring i näsan; nosring
för tjur. -rücken, m näsrygg. -rümpfen, m. m., se
Naserümpfen m. m. -satteI, m -s se
-rük-ken. -scheidewand, f -e† anat. nässkiljevägg,
-schleim, m -[e]s nässlem, F snor.
«Schleimhaut, f -e† nässlemhinna. -schmuck, m -[e]s
-e näsprydnad, -schneller, m, se -stüber.
-spie-gel, m 1. läk. nässpegel. 2. mule hos nötkreatur.
-Spieg[e]lung, f -en läk. rhinoskopi. -spitze, f
-n näs|spets, -tipp. -spritze, f -n läk.
nässpruta. -spülung, f -en, se -dusche. -Stachel,
m -s -n anat. nästagg, -stein, m -[e]s -e läk.
nässten. -stieber, m, se -stüber. -stimme, f -n
nasal röst. -stüber, m F näsknäpp, knäpp (slag)
på näsan, n-stüber|n, -te ge-t tr ge ngn en
näsknäpp, knäppa (smälla) ngn på näsan. -stück,
n -[e]s -e. -teil, m (n) -[e]s -e näs[järn, -band
på hjälm, -tier, ra, se -bär. -ton, n -[e]s -e† näs-,
nasal|ton. -trippe, f, -tropfen, n F näsdropp,
-verband, m -[e]s -e†, se -binde. -Verstopfung,
f läk. näs|täppa, -täppthet. -wärmer, m Fi.
ami yiiehaisduk. 2. snugga kort pipa. -wurzel, f -n
anat. näsrot, -zange, f -n nosklämma för kreatur.
-Zipfel, m nästipp, -zwicker, m F, se -britte.
Nase‖rümpfen, ra rynk|ande, ning på näsan,
-rümpfer, m en som rynkar på näsan, n-weis,
a (sup. -est) näsvis, näbbig, impertinent,
närgången, påflugen, framfusig, res Ding F
nip-pertippa; jfr följ. -weis, m -es -e F. Frau
(Jungfer) r näspärla, näbbgädda, näbba,
nipper-tippa; Herr (Musje) r glop.
-Weisheit, f näsvishet, näbbighet, impertinens,
närgångenhet, påfiugenhet, framfusighet. -würz, f, se
Tollhirsche.
nas‖führ|en, -te ge-t tr. se e-n an der Nase
herumführen under Nase 1. N-horn, ra -[e]s -e o.
-erf zool. Rhinoceros noshörning. Afrikanisches
r, se Doppelnashorn; indisches r Rh. unicomis
enhörning, enhornad noshörning;
stumpfnasiges r Rh. simus trubbnosig noshörning,
-hörnig, a noshörnings-. N-hornkäfer, m zool.
Oryctes nasicomis noshornbagge. N-homvogel, m
zool. Buceros näshornfågel. Gemeiner r b.
rhinoceros kalao; zweihörniger r b. (Dichoceros)
bicor-nis dubbelhornfågel.
-nasig, a i sms. -näsig, -näst, -nost, med -näsa,
t. ex. adlerr.
-näsig, a i sms. bildl., t. ex. hochr högdragen, F
nosig.
Nasir [na,rzi:r], m -s -e na|zir, -sir. -äer [’rerar],
m —s - nasir, i Pi. äv. nasiréer.
nas|lang, se -e|lang.
Näslllein, w -s se JSTase. -ler(in), se -e2er(in).
-ling, m -s -e, se Nase 4.
Nas]loch, se -en\loch.
naß [a], a (komp. nässer o. ftv. nasser, sup.
nässest o. är. nässest) våt, t. ex. läk. nasse
Ein-packung; fuktig, t. ex. nasser Blick; regnig,
slaskig, t. ex. nasser Winter; sur, t. ex. nasser
Boden. Durch und durch r sein, ~ bis aufs
Hemd (bis auf den letzten Faden, bis auf Ydie
Haut) sein, ~ wie ein Pudel sein vara
alldeles genom|våt, -blöt, vara våt inpå bara
kroppen, F vara våt som en tupp, vara pöl-,
lung|våt, inte ha en torr tråd på sig; ganz r
geregnet sein vara alldeles våt m. m. av
regnet; von Schweiß genomsvettig; per r F
berl., se umsonst; es wird nasse Augen geben
(setzen) F det blir gråt och tandagnisslan;
nasser Bruder, se Nassauer 2. b); nasser
Dampf se Naßdampf; nasses Dock
våtdocka; nasse Füße bekommen (haben) bli
(vara) våt om fötterna; mit nassen Füßen äv.
våt om fötterna; nasse Gasuhr O våtmätare;
nasses Grab vani. poet. grav i böljorna; nasses
Jahr regnigt år, våtår; nasser Junge P berl.,
se Nassauer 2. b); nasse Waren hand. våta
varor, våtvaror; auf nassem Wege kem. på våta
vägen; nasses Wetter våt-, slask|väder, Frusk;
es fällt se nässen II. 3; ~ machen väta
[ned], fukta, blöta: sich (dat.) nicht den kleinen
Finger r machen F inte ta sig för ngt, sitta
med armarna i kors (med händerna i knät)
inte arbeta: die Kehle r machen F fukta
strupen, ta sig en tår på tand; sich r machen
väta ned sig; ihr wurden die Augen r
hennes ögon tårades, hon fick tårar i ögonen.
n Nasses O väta, fuktighet; vätska;
dryck, särsk. vin. Salziges r, r der Tränen
poet. tårar, tåreflöde.
Nassau‖er [’nas], I. m -s - 1. invånare i Nassau.
2. F a) genomvåt person, en som är ’våt som
en tupp’; b) dryckesbroder,rumlare;
(^snyltgäst, matfriare; d) en som ’smiter’ utan att
betala, gratissupare. 3. F regnskur. II. a i
el. från Nassau, Nassau-, -erin, f -wen, se -er
I. 1. n-er|n, nassau[e]re -te ge-t I. intr [h]-F
1. snylta, vara snyltgäst (matfriare), leva
på ngns bekostnad, ’hänga sig på’, ’åka på
snålskjuts’. 2. ’smita’ utan att betala. II.
tr lura ngn på betalningen, n-isch, se -er II.
Naß‖bagger [nas], m -s - O bagger,
mudderverk. -dampf, m -[e]s ø fuktig ånga.
Näss‖e [e], f O väta, fuktighet, F blöta;
fuktighetshalt. Vor r zu bewahrenI aktas för
väta! n-eljn, näss[e]le -te ge-t I. intr [h] vara
lätt (obetydligt, något) fuktig. Es -t, se
näs-sen II. 3. II. tr lätt (obetydligt) fukta (väta).
nassen, näßte genaßt intr [K] se nässen II.
näss|en, -est o. näßt näßte genäßt -e o. raäss’
I. tr väta [ned], fukta. Das Bett ~ väta i
sängen (under sig). II. intr [h] 1. om sår
vät-ska sig, vätskas, rde Hautflechte (Flechte)
mir. eksem. 2. jakt. om villebråd låta sitt vatten.
3. Es näßt det småregnar (duggar, stänker).
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free