Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nutenfräser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spårfält. -fräser, m ø spårfräs. -keil, m -[e]s
-e ⚙ spårkil; försänkt krysskil. -muffe, f -n
⚙ spårskiva, -steg, m -[e]s -e ⚙ spårbrygga,
-stoßmaschine, f -nø spårstickmaskin,
stickmaskin för kilspår. -streufeld, n -[e]s -er ⚙
spårläckfält. -Streuung, f -en ø spårläckning.
-wand, f -e† ⚙ spårvägg. -zahl, f -en ⚙
antal spår. v
Nut‖hobel, m -s -0 nothyvel. -hobeleisen, se
-eisen b). -hobeln, n -s sponthyvling.
Nutoskop, n -s -e nutoskop.
Nutriafell ["nu:], n -[e]s -e hand. nutriaskinn.
nutrllierjen, -te -t tr nutriera, nära. N-iment, n
-[e]s -e näringsmedel. N-ition, /*-en nutrition,
näring, -itiv [’ti:f, -v-], a nutritiv, närande.
N-itor [’tri:], m -s -en [’to:] furstlig
beskyddare av högskola.
nutsch [u], interj nöff, nöff lockrop till gris.
Nutsch‖batterie [u], f -n ⚙ sockertiiiv.
nutsch-batteri. -beutel, se Lutschbeutel, -e, f -n ⚙
sugflaska vid aitreriog. n-el|n, nutsch[e]le -te ge-t
intr [h] o. tr. se lutschen, n-[en, -[e]sf -te ge-t
1. intr [å] o. tr. se lutschen. II. tr ⚙ sockertiiiv.
nutscha. -er, m -s -, -läppchen, n, se
Lutsch-beutel.
Nuttharz, n -es akaroidharts.
nuttig, a P puttifnaskig.
Nutz [u], m -es O föråidr., se -en. Zu ~e, se
zunutze; zu jds e und Frommen till [gagn och]
fromma för ngn. sty., nütz, se nütze,
an-wendung, f -en tillämpning t. ex. i predikan,
sensmoral i fabel, -arbeit, f mek. nyttigt arbete,
n^bar, a nyttig, gagnelig, tjänlig,
användbar; vinstgivande, inbringande, givande,
lönande, produktiv; förmånlig, fördelaktig,
t. ex. sein Geld e anlegen, ees Land
odlingsbar jord; Windfläche O effektiv vindyta;
etw. e anwenden (machen) äv. draga fördel
av ngt, tillgodogöra sig ngt. -barkeit, f O
nytta, gagn, tjänlighet, användbarhet;
produktivitet; förmånlighet. fördelaktighet,
-barmachung, f -en 1. tillgodogörande, -eise.
2. [upp]odling. -baum, se -holzbaum.
be-rechnung, f -en beräkning av vinst
(avkastning). -brenndauer, f elektr. nyttig bränntid.
n^bringend, a (sup. -st) nyttig, gagn|elig, -rik;
vinstgivande; jfr nebar. n~e, se nütze. Zu e,
se zunutze.
nütze [y], a pred. nyttig, gagnelig, tjänlig,
användbar, duglig. E-m e sein vara nyttig el.
till nytta (gagn) för ngn ]für (zu) etw. e sein
vara nyttig (användbar, tjänlig) för (till)
ngt; das ist [zu] nichts e det är till ingen
nytta, det duger ingenting till, ᚼ det är till
intet nyttigt; zu weiter nichts e als icke
nyttig till ngt annat än; wenig e sein vara till
föga (ringa) nytta el. gagn; es wäre ihm er
föråidr. äv. det vore bättre för honom.
Nutz‖effekt [u], m -[e]s verkningsgrad; se äv.
-leistung. -eigentum, n -[e]s jur. dominium
utile, -en, m -s O 1. nytta, gagn, fördel,
förmån, båtnad, gen. för, t. ex. zum e des
Vaterlandes. Keinen e bieten icke erbjuda
(vara till) någon fördel, icke vara
fördelaktig; bringen (gewähren, stiften) göra
nytta (gagn), vara till nytta (gagn), für för;
welchen e kannas dir bringen? till vilken
nytta kan det vara för dig? vad kan det vara
till för nytta för dig? vad kan det gagna dig?
welchen e bringt dies Studium ? vad (vilken)
nytta har man av dessa studier? vad för nytta
medföra dessa studier? vad äro dessa studier
till för nytta? e-m großen e gewähren
{leisten) vara ngn till stor nytta (till stor nytta
för ngn); ~ von etw. haben ha (få) nytta
(gagn) av ngt; wer den e hat, muß auch die
Kosten tragen ordspr. den som vill med njuta
bör ock med skjuta; ~ aus etw.</i> ziehen draga
nytta (gagn, fördel) av ngt; auf den e jds
bedacht sein bevaka (tillgodose) ngns
intresse el. fördel; jeder spricht für seinen e
ordspr. ung. var och en är sig själv närmast;
ohne e äv. gagnlös, till ingen nytta; e-m von
e sein vara (bliva) ngn till nytta el. gagn
(till nytta el. gagn för ngn); es ist von
keinem e det är gagnlöst el. till ingen nytta,
det tjänar ingenting till; e-m zum e dienen
(gereichen) lända ngn till gagn (nytta,
fördel); zum e von till nytta (gagn, fördel,
förmån) för. 2. hand. vinst, t. ex. ~ abwerfen,
e-n geringen e an e-m Artikel haben, sich
mit geringem e begnügen, mit e verkaufen;
förtjänst, profit, avans; avkastning. Bei
diesem Geschäft bleibt (ist) kein e på den här
affären förtjänar man ingenting (blir det
ingen förtjänst); e-n schönen e bieten om affär
lova en vacker vinst; ~ bringen (gewähren)
lämna vinst (behållning), gå med vinst; von
e-m Handel e haben ha vinst (vinna, F
vinsta) på en affär; nur wenig e aus seinem
Kapital ziehen endast få ringa vinst
(avkastning) av el. ränta på sitt kapital. 3. se
Eigennutz. 4. se Nießbrauch.
nutz|en [u], nütz|en [y], -[es]* -te ge-t i. intr [å].
E-m e gagna (båta) ngn, vara nyttig
(gagnelig) för ngn, vara till nytta (gagn, fördel,
båtnad, fromma) för ngn; das -1 und schadet
nichts det varken gagnar eller skadar, det är
varken till skada eller gagn; es -t [zu] nichts
det är till ingen nytta, det tjänar ingenting
till (till ingenting); es -t viel (wenig) det är
av stor (föga, ringa) nytta; was -t das Reden?
vad tjänar det till att tala? wozu el. was -t
mir das? vad har jag för nytta (gagn) av
det? vad gagnar (båtar) det mig? ii. tr 1.
Etw. e draga nytta (fördel) av ngt; se f. ö.
benutzen; etw. höher e draga större nytta
(fördel) av ngt, utnyttja ngt bättre; die
Gelegenheit e taga tillfället i akt; er -t sein
Gut jährlich auf .. Mark hans egendom
avkastar .. Mark årligen. 2. isht sty. E-n e, se
e-m e under I.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
