- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1710

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nützer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


nützer, se nütze.
Nutzllertrag [u], m.-[e]s -e†, se -ungs]wert. -feld,
n -[e]s -er elektr. nyttigt fält. -garten, m -s -f
ekonomi-, nyttighets|trädgård, t. ex.
köksträdgård. -ge|nuß, vi -nusses, se Nießbrauch.
-gewächs, n -es -e, so -pflanze, n-haft, a se
nützlich, -holz, n -es -er† gagn-, slöjd|virke.
-holzbaum, m -[e]s -e† timmerträd,
-kapazität, f O nyttig kapacitet, -kilometer, n (ni)
järnv. bankilometer. -kraft, f mek. effektiv
kraft, -kunst^-ef nyttokonst, -ladung, f -en
& nyttig last, -last, f -en 1. järnv. last som
’fraktas. 2. # nyttig last, -leistung, f mek.
nyttig (mekanisk) effekt, arbetseffekt.
nützlich [y], a nyttig, gagn|elig, -rik, tjänlig,
fördelaktig; adv. äv. på ett nyttigt m. m. sätt.
~e Verwendungen jur. impensæ utiles;
Zuladung, se Nutzladung; sich ~ machen
göra nytta; e-m ~ sein vara ngn till nytta
(gagn, hjälp), gagna ngn; om sak äv. komma
ngn väl till pass; zu etw. sein äv. duga till
något; das N<ee mit dem Angenehmen
verbinden förena det nyttiga med det
nöjsamma. N~keit, /1. O nytta,.nyttighet,
gagnelig-het, tjänlighet, fördelaktighet, utilitet. 2.
en ibi. nyttig sak.
Nutzlichkeitslllehre, f, se -philosophie, -muster,
n -s - hand. nyttighetsmönster. -philosophie,
f utili[tari]sm, nyttighets|lära, -moral,
-politik, f utilistisk politik, -prinzip, n -s -e 0.
ien utilitetsprincip. -rücksichten, pl
nyttig-hetshänsyn, hänsyn till nyttan, utili[tari-]
stiska hänsyn, -theorie, f, se -philosophie.
Nutzling, m -s -e nyttigt djur.
nutz‖los [u], a onyttig, gagnlös, till ingen
nytta, till intet gagn, fåfäng, fruktlös, lönlös,
onödig, ändamålslös. ~es Kapital
improduktivt (dött) kapital; Leistung ⚙
förlorad effekt; das ist är. det tjänar (båtar)
till intet (ingenting). N-losigkeit, f O
onyttighet, gagnlöshet, fruktlöshet, lönlöshet,
onödighet, ändamålslöshet. -nieß|en, % -te
* ge-t tr 1. Etw. åtnjuta fördelarna av
ngt. 2. jur., se nießbrauchen. N-nießer(in), se
Nießbraucher (in). N-nießung, f -en, se
Nießbrauch. N-nießungsrecht, se Nießbrauchsrecht.
N pfand, se N-ungs\pfand. N-pflanze, f -w nyt-
tig växt, gagnväxt. N-rechts|überlassung, f
upplåtelse, -reich, a mycket nyttig
(gagnelig). N-spannung, f -en elektr. nyttig
spänning. N-strom, m -[e]s -e† elektr. nyttig ström.
N-tier, n -[e]s -e bruks-, gagn|djur; jfr N-vieh.
N-ung, t Nützung, /1. O nyttjande,
begagnande. 2. -en avkastning, intäkter. 3. -en jur. a)
nyttighet; 6) se Nießbrauch.
Nutzungs‖anschlag, m -[e]s -e†
taxeringsvärdering av egendom,, -pfand, n -[e]s -er† jur.
anti-kres, antikretisk pant. -recht, se
Nießbrauchsrecht. -steuer, f -n skatt på
förbrukningsföremål, direkt konsumtionsskatt på
förbrukningsartikel. -wert [e:], m -[e]s -e
avkastningsvärde; taxeringsvärde.
Nutz‖vieh [u], n -[e]s lantbr. bruks-, gagn]djur;
slakt-, mjölk|djur. -wagen, m -s - arbets-,
last|vagn; lastbil, -wert, m -[e]s bruksvärde.
Nuzelljus,m -us -i bot. fröämneskärna.
NW, förk. = Nordwest[en]. NWzN, förk. =
Nordwest zu Nord.
Nyktllalopie, f O läk. nyktalopi, dagblindhefc.
-itropie, f -n bot. nyktitropi, sömnrörelse,
-ophobie [fo-’bi:], f O läk. nyktofobi,
mörkrädsla.
Nymphllä|a [’fera:], f -en, se Nixblume b), -äazee
[’tse:], fbot. nymfeacé. ~ Nymphæaceæ
nym-feacéer, näckrosfamiljen, -äe [Ts:o], f -n, se
Nixblume b), -agog|[e] [7go:g[e]], m -en -en
ant. nymfagog. -ä|um [’fs.’um], n -ums -en aat.
nymphæum. -e [’nymfa], f -n (dim. -chen) 1.
mytol. o. bildl. nymf; bildl. ung flicka, i föraktl.
bet. gat|nymf, -slinka. 2. anat.
blygdläppar. 3. zool. à) Callipsittacus Novæ Hollandiæ nymf,
korella, viggstjärtpapegoja; b) se Libelle 1; c)
nympha, nymf larvstadium hos vissa insekter,
n-en|-artig, a nymflik. en|blume, f bot. Nymphæa aiba
vit näckros, n-en|haft, se n-en\artig. -enjkakadu,
m, se Nymphe 3 a), n-en|mäßig, se n-en\artig.
-en|volk, n -[e]s % nymfer, unga flickor koii.
-en|wuchs, m -es växt (gestalt) som en nymf.
-en|wut, f, -omanie, f läk. nymfomani.
-omanin [’ma:], f -nen nymfoman. n-omanisch, a
nymfoman.
Nymwegen, se Nimwegen.
NzO, förk. — Nord zu Ost. NzW, förk. = Nord
zu West.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/1718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free