Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schäleisen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
a) kall skål; b) ung. kall saftsoppa. 7. zool. klöv
hos flertàiga. 8. Teter. ringkota. 9. ⚓ fisk,
skålning. 10. O lagerskål. 11. se Schalbrett.
Schäl eisen, n [potatis]skalare.
schaljen, -te ge-t I. tr sätta skal på, av.
bekläda, överkläda; brädfodra. II. pp o. a ge-t,
se -ig.
schäl|en, -tege-t I. tr 1. skala, t. ex. Kartoffeln <>»;
är. ta [av] skalet av, t. ex. ein Ei avskala.
Wie aus dem Ei ge-t, se pellen. 2. avskala,
[av]barka, t. ex. e-n jungen Baum Ge-tes
Holz skalat (barkat) trä. 3. bryta hampa. 4.
lantbr. torvskära, avskära (plöja ned)
gräs|-svålen, -torven på. II. refl. Sick 1. om hud
skala (fjälla) sig, fjälla [av]. 2. om träd skala
sig, släppa barken. 3. om orm krypa ur
skinnet. S~, n -s O skal|ande, ning; avskal|ande,
ning, avbarkning; torvskärning; nedplöjning
ay grässvål[en] (torven).
Schalenllassel, f «ooi. Giomeris klottnsenfoting.
-bund, m -[e]s -e†, se -rand. -eisen, n metaii.
järntacka, -elektrode, f -n skålelektrod,
elektrodskiva. -form, f -en 1. skålform, form av
en skål. 2. gjutn. kokill[form]. -formerei, f
gjutn. kokillgjutning. s-förmig, a skålformig,
-frucht, f -e† 1. se -obst. 2. bot. skalfrukt,
achenium. -gehäuse, n -s - snäck-,
snigel|-hus, snäck-, mussel|skal. -guß, m -gusses ⚙
kokill|gjutning, -gjutgods, -gußform, se -form
2. -gußstück, n -[e]s -e kokillgjutgods. s-hart,
a O kokillhärdad. -haut, f ägga skalhinna,
-kaffee, n -s hand. kaffe med skal[et på],
-krebse, pl zool. Thoracostraca skalkräftor, -kreuz,
n -es -e. Robinsons ~ Robinsons
anemome-ter (vindmätare), -kuppelung, se
Hülsenkuppelung. -lack, se Schellack, s-los, a skallös.
-mehl, n -[e]s sammalet mjöl. -obst, n -es
skalfrukt[er] nötter o. d. -rand, m -[e]s -er† ⚙
skålfläns. -schneider. -Schröter, m knivtillv.
skaftmakare. -stein, se Näpfchenstein, -tier,
n -[e]s-e skaldjur, -wage, f våg med
skålar, ung. stativvåg. -Wechsel, m zool.
skalömsning. -wild, n -[e]s jakt. ung. hög|vilt, -djur; jfr
Schale 7.
Schäler m -n - skalare, en som skalar ([av-]
barkar m. m.).
Schal erbse, f -n spritärt[er],
Schäljerin, f -nen, sr -er.
Schal,frucht, se -en\frucht.
Schä‖lfurnier, n -s -e maskinskuret faner.
-fläng, m -[e]s -e† kvarn, skalning av gryn.
Schalilhaut, f -e† zool. hårt [sammanhängande]
skal. s-häutig, a zool. beklädd med hårt [-[sammanhängande]-] {+[sam-
manhängande]+} skal.
Schalheit, f -en 1. faddhet, duvenhet,
jolmighet; fadd smak. 2. bildl. faddhet, platthet.
Schälhengst m -es -e beskällare, avelshingst.
Schal|holz, n -es -er/ 1. se -brett. 2. brädfod-
rings-, panel|trä.
Schälholz, n -es avbarkat trä (timmer),
schalig, a 1. skalförsedd, skal-, i sms. -skälig.
schallen
Dicket tjockskalig, med tjockt skal. 2. min.
bladig.
Schäling m -s -e kaj. pir, vågbrytare.
Schalk m -[e]s -e[/] (dim. Schälk]chen, -lein)
1. föräidr. dräng. 2. skurk, t. ex.
durchtriebener 3. spjuver, skälm, skalk. Der kleine
~ den lilla skälmen; den ~ im Nacken
haben ha en räv bakom Örat; den ~ verdecken
se menlös ut, ta på sig en oskyldig min. —
jfr Schelm.
Schal‖kante, f -n ⚙ vankant. s-kantig, a ⚙
vankantig.
Schälkchen, n -s - liten skälm (skalk, spjuver).
Schalk‖e, f -n -i», se Persenningleisten. S-|en,
-te ge-t tr -£>. Die Luken ~ skalka luckorna.
Schalk‖erei, f -en 1. skoj[ande]; [-skälmstyc-ke[n].-] {+skälmstyc-
ke[n].+} 2. bovstreck, s-haft, a 1. skälm|sk,
-aktig, skalk-, spjuver|aktig. 2. slug;
arglistig. -haftigkeit, -heit, f -en 1. skälm-, skalk-,
spjuver|aktighet. 2. arglistighet; [-[bak]slug-het.-] {+[bak]slug-
het.+} s-ig, a %, se s-haft.
Schälkin, f -nen, se Schalk.
schalk|isch, a (dim. -[e]s«), se -haft.
Schalk|leisten, se Persenningleisten.
Schäl|knötchen, n la*. strophulus, slags
nässel-feber.
Schalksllauge, n -s -n 1. skälmsk (illparig,
spjuver-, skalk|aktig) blick. 2. bibl. ont öga.
-frage, f -n illistig fråga; kuggfråga, -freund, m
-[e]s -e falsk vän. -knecht, m -[e]s -e bibl.
otrogen tjänare, -narr, m -en -en narr,
gyckelmakare; äv. hovnarr. -Ohr, n -[e]s -en en
som låtsas vara döv. -rat, m -[e]s -schläge
illistigt råd. s-sinnig, a illistig, -streich, m
-[e]s -e skälmstycke, spratt, streck, -treiben,
n -s , se Schalkerei.
Schall m -[e]s -e[/] ljud, klang, ton, t. ex. ein
lauter, dumpfer Der ~ der Trompeten
trumpeternas klang; Lehre vom ~ akustik;
ein leerer ~ tomma ord.
Schal|latten, pl enick. ribbor till brädfodring.
Schall‖becher, m, se -trichter. -becken, n
cymbal. -beugung, f -en fys. ljuds böjning
(dif-fraktion). -boden, m -s -† resonans-,
ljud|-botten. -brechung, f -en fys. ljuds brytning,
-brett, n -[e]s -er 1. orgels resonansbotten. 2.
ljudöppningsribba. -dach, n -[e]s -er† 1. tak
över klocktorns ljudöppning. 2. se -deckel.
schalldämpf‖end, a ljuddämpande. S-er, m
ljuddämpare. S-ung, f -en ljuddämpning.
Schall‖deckel, m predikstols]tak, -himmel,
baldakin. s-dicht, a ljudtät, ogenomtränglig för
ljud. dichtigkeit, f O ljudtäthet, -dose, f -n
grammofons ljuddosa.
Schallehre, se Schall\lehre.
schallempfind‖lich, a ljudkänslig. S-ung, f -en
ljudförnimmelse.
scha‖|len, -te o. scholl -ete o. schölle ge-t (‡
ge-schollen) -[e]/ I. intr [s, o. d& riktning angives h~\
1. ljuda, skalla, klinga, t. ex. Trompeten, Töne,
Jubelrufe genljuda, t. ex. der laute Ton
- 2012 —
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
