- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2103

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schrindstelle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

schrunden -[e] I. intr [s] om hud spricka [-[sönder], -] {+[sön-
der],+} få sprickor. II. tr komma att spricka.
S-stel le, f -n bart el. grnnt ställe i åker.
schring|en, -te ge-t, se schrinnen.
schrinkjen, -te ge-t tr kränga över ring o. d.
schrinn|en, -te ge-t intr [h] ity. svida, göra ont.
Schrippe, f -n dial. frukostbröd.
schritt, se schreiten.
Schritt m -[e]s -e o. som måttsenhet - (dim. -chen,
-lein) 1. steg, t. ex. große ~e machen, ich gehe
Iceinen ~ weiter. Kleine ~e korta (små) steg;
gleitender c i dans glidsteg; e-n guten ~ am
Leibe haben ta ut stegen, gå fort, vara en
duktig fotgängare; c für ~ steg för steg,
bildl. är. [så] småningom; e-n c vorwärts tun
ta ett steg framåt; seine ~e verdoppeln,
verlangsamen påskynda, sakta stegen; e-m auf
c und Tritt folgen följa ngn hack i häl. 2.
pl. - mått steg, t. ex. die Flinte schießt auf 100
Bleib mir drei ~ vom Leibe! kom mig
inte nära! er wohnt drei ~ von hier han bor
några steg härifrån. 3. gång, steg pl., t. ex.
langsamer In abgemessenem
gemessenen r-^es med avmätta steg; beflügelten ^es
poet. med bevingade steg; kurzen ~ halten
marschera med korta steg; ~ haltenhålla
takt[en]; gleichen ~ [mit e-m] haltenhålla
jämna steg med ngn; seine Einnahmen
halten mit seinen Ausgaben nicht hans
utgifter överstiga hans inkomster; e-n leisen
r\i haben gå tyst; stolzer ~ stolt gång; e-n
am ~ erkennen känna igen ngn på
gången (på stegen); aus dem ~ kommen komma
ur takten (i otakt). 4. ridn. skritt, t. ex. die
Pferde gingen im er ist im geritten,
der Kutscher fuhr 5. Midi, mått och steg,
åtgärd[er], åtgöranden, r^e tun vidtaga
åtgärder (mått och steg), träffa anordningar;
gerichtliche r\>e lagliga åtgärder; e-n
entscheidenden ~ tun ta ett avgörande steg; der
erste ~ ist immer der schwerste första steget
är alltid värst, det är alltid svårast i början,
-chen, n -s - litet (kort) steg. -gängor, m god
[skritt]gångare. -länge, f steglängd, -lein, se
-chen. s^lings, adv 1. steg för steg; i
gående; i skritt. 2. bredbent, med utspärrade ben,
gränsle, -macher, m -s - sport, pace[maker];
bildl. på|skyndare, -drivare. -mäßigkeit, f O
‡ symmetri, -messer, m stegräknare, -schuh,
se Schlittschuh, -stein, m -[e]s -e 1. [[mindre]] trottoar.
2. gångsten i bäck, på lerig väg o. d. -Wechsel, m
ombyte av fot. -weg, m -[e]s -e [[mindre]] trottoar,
s^weise, adv, se s^lings I.
-weite, f steglängd. -zähler, m, se -messer.
schro, a dial. kärv, sträv,
schrob, schröbe, se schrauben.
Schrobel m -s - O text. grovkarda. -maschine,
f -n ⚙ förkardm.askin. s~|n, schrob[e]le -te
ge-t tr ⚙ grovkarda.
Schroblihobel m -s - snick. skrubbhyvel. -säge,
f -n snick. sticksåg.
Schrot [o:], m -[e]s O. -en -en, -en, m -s - sty.
brant [skrovlig] klippa.
schroff, a (sup. -[e]s«) 1. brant; om berg äv.
skrovlig. 2. bildl. sträv, kärv, tvär, barsk, avvisande,
kort om huvudet, ^e Abfertigung kort
avspisande; ~er Übergang tvär övergång; ^es
Wesen kärvt (strävt, barskt) väsen; ~er
Widerspruch skarp motsats. S~, se Schrof
S~e, f O 1. se Schrof. 2. se S^heit. S^en,
se Schrofen. Scheit, /1. O skrovlighet;
branthet. 2. ⚙ barskhet, strävhet, kärvhet; barskt
etc. väsen; skärpa, tvärhet, ovänlighet,
avvisande sätt. 3. -en barskt (strävt, kärvt)
yttrande. S~wand, f -e† brant bergvägg.
Schroll m -en -en 1. klump, koka. 2.
lymmel. 3. se Kaulbarsch a). -e, f -n 1. se Schroll
1. 2. se Schrulle, -en, n -s -, se Schroll. s^[en,
-te ge-t, se schollern. s^en[haft, a kokig, i
klumpar (kokor), -en[sieb, n -[e]s -e sikt för
sad. s~ig, se sr*en\haft.
Schröpflle, f -n lantbr. [mejning av] grönfoder,
-eisen, n läk. koppjärn, [kopp]snäppare. s-|en,
-te ge-t tr o. intr [h] 1. läk. koppa. 2. bildl.
skinna, pungslå, t. ex. e-n tüchtig 3. lantbr.
Fruchtbäume ~ skära skåror i barken på
fruktträd; die Wiesen ~ meja efter på
ängarna; Getreide ~ toppa alltför frodig ungsäd. 4.
se bewaldrechten, -en, n -s 0, se -ung. -er, m -s
- 1. en som koppar, koppare. 2. widi.
skinnare, blodsugare. 3. s&-kopf. -erin, f -wew,
se -er 1. o. 2. -gerät, n -[e]s -e, se -zeug, -glas,
n -es -er† koppglas. -horn, n -[e]s -erf, -kopf,
m -[e]s -e† kopphorn. -pflug, m -[e]s -e†
lantbr. ung. skumplog. -röhr, » -[e]s -e läk.
artificiell igel. -schnäpper, -Schnepper, m,
-eisen, -schnitt, m -[e]s -e läk. kopp|ning,
-snitt, -ung, f -en 1. kopp|ning, -ande. 2.
bildl. skinnande, utsugning, -wunde, f -n sår
efter koppning. -zeug, n -[e]s
koppnings-attiralj.
schropp|en, -te ge-t tr skrubbhyvla.
Schröppen m -s - stenhugg. avfallande bit.
Schrot m o. n -[e]s -e (dim. Schrötchen, -[er-]
lein) 1. aiim. avskuret (avklippt) stycke vani.
av trä el. metall; ända; bit; [trä]klots, kubbe;
bildl. tölp, drummel. 2. koii. avfall, flisor;
spå-nor; sågspån; [metall]spink; lappar o. d. 3.
koll. a) skrot att skjuta med; 6) hagel. 4. myutv. ö)
skrot äv. bildl., t. ex. ~ und Korn. Ein Mann
von echtem ~ en man av äkta sort (slag); b)
myntplatt. 5. gröpe. 6. text. a) se -e; b) våd
linnetyg. 7. ~ Tabak tobaksbuss. 8. sidfläsk.
9. gruvt. slags schaktbeklädnad, -axt, f -e†
skogshuggaryxa. -bäum, m -[e]s -e† rulle att
rulla lå’lor o. d. på. -bei|, n "[e]s -e 1. se -axt.
2. smid. huggjärn. -beutel, m jakt. hagelpung.
-blatt, n -[e]s -er† konst, skrötblad. -bockkäfer,
se -käfer. -bohrer, m -s - pumpborr. -bröt, n
-[e]s -e ung. grovt bröd; ’sådbröd’. -biichse,
f-n 1. hagel|bössa, -gevär. 2. kartesch.
Schrötchen, n -s se Schrot isht 1.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free