Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Segen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Segen m -s - 1. välsignelse, t. ex. e-m seinen
no geben, erteilen, das wird keinen bringen.
Den sprechen läsa välsignelsen; f v der
Felder riklig skörd (gröda); meinen ~ hast
du dazu! iron. min välsignelse har du! gärna
för mig! viel Kinder, viel ~ ordspr. ung. barn
äro en Guds välsignelse. 2. bön. ~ vor (nach)
Tisch bordsbön före (efter) maten. 3.
besvärjelse, trollformel. 4. korstecken. 5.
mon-strans. s^bringend, a välsignelsebringande.
-erteilung, f -en välsignande, utdelande av
välsignelsen, s/vlos, a utan välsignelse.
schwer, a rikt välsignad.
Segensliernte, f -n rik (välsignad) skörd, -flur,
f -en poet. fält som ger rik skörd, -formel, f -n
1. väl sign elsefor mulär. 2. besvärjelseformel,
-fülle, f O rik välsignelse, -gefilde, n -s -, se
-flur. -hand, f -e† välsignande hand. -haus,
n -es -er† välsignat hus. -kraft, f -e†
välsignelsebringande kraft, -land, n -[e]s -erf
välsignat (rikt och fruktbart) land.
segenllspendend, se -bringend. S-sprecher, m, se
Segner.
Segensllquelle, f -n välsignelsens källa, s-reich,
a välsignelserik. -Spruch, m -[e]s -e† 1.
välsignelse. 2. se -formel, -stunde, f -n
välsignad timme (stund), s-voll, se s-reich. -wort, n
-[e]s -e välsignande (av.
välsignelsebringande) ord. -wünsch, m -es ~ef 1. välsignelse.
2. lyck-, välgångs|önskan.
Segerkegel m ß seger|kägla, -kon.
Segetalpflanzen, pl ogräs[växter].
Segge, f -n bot. Carex starr, -n|torf, m -[e]s -e[f]
starrtorv.
Segler m -s - 1. person seglare; av.
segelsportsman. 2. fartyg seglare, t. ex. guter äv. bildl.,
t. ex. Wolken, rv; der Lüfte. 3. zool. a) Cypseii
seglare; b) Cypselidae tornsvalor; c) se Segelfalter o.
Papierboot. 4. veter. får med kringsjuka.
isch, o seglar-, -vogel, pl, se Segler 3. a).
Segment, n -[e]s -e äv. mat., zool. segment; [halv-]
runt avsnitt. s~al, a 1. uppdelad i segment.
2. tillhörig ett segment, -al|organe, pl zool.
segment[al]organ. s~är, se s^,al 1. -ation, f
en uppkomst av segment, -bogen, m -s -[f]
ark. segmentbåge. -ierung, f -en segmentering.
segn‖en [’ze:gnan], -ete ge-et I. tr 1. välsigna;
giva (skänka) sin välsignelse, äv. signa, t. ex.
der Vater -ete seine Kinder, Gott -e dich!
Der Priester -ete das Volk prästen
nedkallade välsignelsen över folket; ihre Ehe war
mit Kindern ge-et deras äktenskap var
välsignat med barn; välsign|ande,
-else-bringande; ge-et välsignad; ge-ete Mahlzeit!
väl bekomme! ge-eten Andenkens salig i
åminnelse; ge-eten Leibes (in ge-eten
Umstanden) sein vara i andra
omständigheter, vänta en liten; reichlich ge-et sein ha
fullt upp; er ist mit Fehlern reichlich ge-et
iron. han har blivit begåvad med många fel.
2. göra korstecknet över, signa, t. ex. er -ete
das Kind vor der Stim. E-m das Bad ~ F
ge ngn hans fiskar varma. 3. läsa
[besvärjelser, trollformler] över (mot),besvärja, t. ex.
das Fieber Das Vieh ~ läsa över
boskapen. 4. Das zeitliche (die Welt) ~ säga
farväl åt livet, gå hädan; die Heimat ~ % ta
avsked av hemorten. II. refl. Sich ~ 1. korsa
sig. Sich kreuzen und ~ vor etw. (dat.) be Gud
bevara sig för ngt. 2. Sich glücklich ~
skatta (prisa) sig lycklig. S-en, n -s ⚙
välsignande; besvärjande. S-er, m -s - 1. en som
välsignar. 2. besvärjare. S-ung, f -en 1.
välsignelse, t. ex. die des Friedens. 2.
besvärjelse; signeri[er]. 3. se -en.
Segregllat, n -[e]s -e något avsöndrat,
segre-gat. -ation, f -en segregation, avsöndr|ande,
-ing. -atori|uni, n -ums -en, se Scheidetrichter.
s-ier|en, -te -t tr av|söndra, -skilja.
Seh‖achse, f -n synaxel. s-bar, a syn|lig, -bar,
skönjbar, möjlig att se. -barkeit, f O
synlighet, skönjbarhet. -e, f 1. ⚙ syn|kraft,
-förmåga. 2. -n pupill; jakt. öga. -eisen, n kikare.
seh]en, siehst sieht sah sähe ge~ (jfr II. 1.)
sieh[e] I. intr [h] 1. se, ha synförmåga, t. ex.
im Dunkeln ~ können, er sieht nicht gut, Ydie
Blinden <^d machen. Scharf ~ ha skarp
syn (skarpa ögon), vara skarpögd; schlecht
~ se dåligt, ha dåliga ögon; weit ~ kunna
se långt (på långt håll); durch ein eichenes
Brett ~ können a) ha oerhört skarpa ögon,
b) vara mycket skarpsynt; mit den Augen
blind ~ vara blind med öppna ögon. 2. se
i aiim., t. ex. er ist, wie ich -e, nicht hier,
siehst du nun! wenn ich recht -e; äv. blicka,
t. ex. weder rechts noch links <■>-, vorwärts
Doppelt ~ F se dubbelt: klar ~ se klart;
recht ~ se riktigt, ha en riktig uppfattning;
schwarz ~ se mörkt på tingen (tillvaron);
wir werden f v/, ob du die Wahrheit gesagt hast vi
ska se; siehe oben (unten) se ovan (nedan);
ich -e es an Ihren Augen jag ser (läser) det
i (på) era ögon; auf etw. ~ betrakta ngt,
jfr I. 7.; auf die Uhr ~ se på klockan; e-m
auf die Finger ~ hålla skarp uppsikt över
(ett vaksamt öga på) ngn; er kann kaum aus
den Augen ~ han kan knappt få upp ögonen;
aus meinen Augen ~ se med mina ögon (från
min ståndpunkt); dumme Menschen f n/ nicht
aus solchen Augen dumma människor ha ej
sådana ögon (en sådan blick); aus dem
Fenster ~ se (blicka) ut genom fönstret; durch
ein Femrohr ~ se genom (i) en kikare;
hinter sich ~ se sig om (tillbaka); e-m in Ydie
Augen ~ se ngn [in] i ögonen; e-m in Ydie
Karten ~ se (kika, titta) i ngns kort; in e-e
Sache ~ få en inblick i ngt; in die Sonne ~
se (äv. stirra) [rakt] in i solen; ich habe in
der Zeitung da,fi ..jag har sett (läst) i
tidningen att ..; sie sah in e-e glänzende
Zukunft hon såg framåt mot en lysande
framtid; mit eigenen Augen ~ se med egna ögon;
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
