- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2389

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Treiben ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


e-e Kunst r; idka, t. ex. Fischerei, Schiffahrt,
Sport, hålla på (syssla) med
ngt, ägna sig åt ngt. Geschichte, Philosophie
m. m. ~ studera (’läsa’) historia, filosofi m. m.;
Sprachen r äv. bedriva (idka) språkstudier;
Handel mit etw. r äv. handla med ngt;
Landwirtschaft rde Bevölkerung
åkerbruksidkan-de befolkning. B. med subst, i fasta förbind. Eitle
Dinge r ägna sig åt flärd och fåfänglighet;
Kindereien r a) syssla med barnsligheter
(struntsaker); b) spela barn; Kurzweil r roa
sig med skämt och lekar, skämta, leka; Luxus
r utveckla lyx; Mißbrauch mit etw. r
bedriva missbruk med ngt, missbruka ngt;
Mutwillen r ha upptåg för sig; Scherz, Spaß
mit e-m, etw. r driva skämt (skoj) med ngn,
ngt, skämta (driva, skoja) med ngn, ngt;
Schwindel r öva bedrägeri (humbug), skoja,
bluffa; [seinen] Spott mit etw. r driva gäck
med ngt; Unsinn r ha dumheter
(galenskaper, upptåg) för sig, F hitta på rackartyg;
Unsinn mit e-m r a) skoja (driva) med ngn;
b) ha upptåg m. m. för sig tillsammans med
ngn; Unzucht mit e-m r bedriva (föröva)
otukt med ngn; sein Wesen (Unwesen) r
husera spöka; er -t wieder sein altes Wesen han
går på igen på sitt vanliga vis; Wucher r
bedriva ocker; Zauber r [ut]öva trolldom;
dummes (tolles, unnützes) Zeug r F a) se
Unsinn r; b) plottra bort sin tid. — se f. O. de
ensk. subst. C. med neutr. pron. (vanl. es) ss. obj. Es
r bära sig åt, gå till väga, t. ex. willst du dich
selber erkennen, so sieh wie die andern es r;
was r die beiden? vad hålla de båda på med?
vad ha de båda för sig? es arg (bunt, toll) r F
a) leva ett vilt liv; b) gå för långt, vara för
svår; er -t es nicht mehr lange, er wird es
nicht lange r F a) han kan inte hålla på
[att leva] på det här viset; b) han har inte
långt kvar lever inte länge till; wenn er es länger
-t om han fortsätter (fortsätter han) på det
viset; man -Vs, so lange es geht ordspr. krukan
går så länge till brunnen, tills hon spricker;
wie man’s -1, so geht’s ordspr. Cl) som man
bäddar får man ligga, som man kokar får man
äta; b) själv är bästa dräng. 6. läk.
stimulera. Den Harn, den Schweiß r vara urin-,
svett|drivande; äv. absoi. vara urindrivande.
7. bot. skjuta, t. ex. Knospen, Schößlinge r;
utveckla, t. ex. Blätter, Blüten r. Knospen r
äv. knoppas; Wurzeln r slå rot (rötter). 8.
trädg. driva, t. ex. Früchte, Pflanzen r. 9. jakt.
driva, t. ex. das Wild r. Hasen r driva
hare. 10. gruvt. driva schakt, orter. Erze r
uppfordra malm i dagen. 11. ⚓ Cl) metall., se abr
6; konst, driva, ciselera, pussera. Getriebene
Arbeit drivet arbete; b) garv. färga lägga i
barklag. Reifen an ein Faß r tunnb. banda ett fat.
12. se aufr 3. II. intr [h o. äv. s] 1. se drängen
II. 2. driva (köra, mana) på, t. ex. ungeduldig
trieb Elise; jäkta, t. ex. treib doch nicht soI
3. à) äv. bildl. driva [omkring], t. ex. Blumen
rv auf dem Wasser, Eis -t in dem Flusse;
om sand, snö driva, yra, hopas i drivor. Wohin
r wirf bildl. vart driva (glida) vi hän? mit
Schollen r 0m flod vara full med isflak; b) 4«.
Am Anker r driva för strömmen med
ankaret ute; vor Anker r driva för ankaret; e-m
Schiff an Bord r lägga ombord med
(kollidera med, törnå på) ett annat fartyg; auf der
Ladung r driva på lasten; auf den Sand, an
die Küste r stranda; ohne Segel r, sich r
lassen ligga och driva; sich vom Strome r
lassen bildl. följa med strömmen, driva vidare
utan mål; se äv. Takel. 4. jäsa, svälla (pösa)
upp, t. ex. der Teig -t; om vin, öl jäsa över,
bornera. 5. om växt skjuta (spira) upp, skjuta
grodd[ar] el. skott; slå ut; gro, spira, t. ex. es
trieb und grünte im Walde. Der Säf t -t
sa-ven stiger; ins Laub r om träd bli blad-,
löv|-rik på bekostnad av blommor och frukt. 6. ᚼ Svänga
(snurra) omkring. 7. se III. 2. III. refl.
Sich r 1. om växt, se II. 5. 2. ᚼ driva
(ströva, flacka) [omkring]; se f. ö. umherr, 3. %
anstränga sig, sträva. n -s 1. ⚙ drivande,
fösande; tvingande, nödgande, eggande;
bedrivande, utöv|ande, ning, idkande; maning,
eggelse m. m., se treiben. 2. ⚙ metaii., se
Abtreibung 3.; konst, drivning, ciselering, pussering;
gruvt. drivning av orter m. m.; trädg. drivning av
frukt, växter. Das r des Eisens gjut. järnets
stigning i formen; das r des Laubes
lövsprick-ningen. 3. ⚙ [o]väsen, buller, larm, rörelse,
jäkt, ’liv’; F trafik, t. ex. ein schändliches r;
liv, leverne. Ein fröhliches r glädje och
gamman; ein rühriges r ett rörligt liv; tolles
(iwildes, wüstes, zuchtloses) r F vilt liv;
verworrenes r bråk och oväsen, villervalla; das
r der Welt världens ävlan; das Hasten und
r livet och rörelsen; sein Leben und r hans
liv och leverne; reges Leben und r liv och
rörelse. 4. -, se T-jagd. -end, p al. drivande
m. m., se treiben. re Kraft, se Triebkraft; res
Mittel, se Treibmittel 2; res Motiv förnämsta
drivfjäder, huvudmotiv; re Scheibe, se
Treib-rolle. 2. d* i drift.
Treiber m -s - 1. en som driver m. m., se
treiben I; arbetsförman, F ’pådrivare’; jakt.
drevkarl; bildl. egg are, t. ex. ~ zum Aufruhr;
förtryckare; se Esel-, Vieh\treiber. r pi. jakt. äv.
drevfolk. 2. se Quertreiber. 3. ⚙ ngt som
driver, framdriv|are,. -ningsapparat; tunnb.
drivholts; väv. skytteidrivare; studsare, picker;
sport, golfklubba; widi. drivfjäder, ’själ’ i företag.
4. «t» jäck; förr drivare. -ei, f -en 1.
trakasseri, chikan; knep. ren äv. intriger, ränker.
2. hets, agitation. 3. trädg. a) se Treiben 2; b)
driveri; jfr Treibhaus, -in,f -nen, Se Treiber 1.
-mast, m -[e]s-e[n] ⚓ jäckmast. -reihe, f -n
jakt. rad av drevkarlar, -segel, se Treiber 4.
Treib‖fähigkeit, f trädg. drivningsförmåga, t. ex.
die r der Pflanzen, -färbe, f garv. barklag, -faß,
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free