Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - weißkehlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. Grasmücke, -kehlig, a med vit strupe (vitt
bröst). W-kessel, m förtenningspanna.
W-kir-sche, f -n bigarrå. W-klee, m bot. Trifolium repens
vit|klöver, -väppling. W-kochen, rø -s O ⚙
vitkokning. W-k0hl, rn -[e]s O bot. Brassica capitata
vitkål. W-kopf, m -[e]s -e† 1. [person eller djur
med] vitt huvud. 2. zool. Haliaëtus albicilla
haVS-örn. 3. bot. Trichoioma coiumbetta silkesmusseron.
W-kopfaffe, m zool. Pithccia leucocephala vithuvad
svansapa. W-kopfente, f zool. Erismatura
leucocephala kopparand. -köpfig, a vithövdad. W-korn,
n -[e]s, se W-strahl. W-kram, m -[e]s ⚙
vitvaror. W-krämer(in), m (f -nen)
vitvaruhand-l|are, -erska. W-kraut, n, se W-kohl.
W-küm-mel, se Brotkümmel. W-kupfer, n -s O ⚙ 1.
nysilver. 2. tombak. W-lachs, m zool. Salmo salar
blanklax. -lackiert, a O vitlackerad. W-lärche,
f -n bot. Larix lärkträd. W-laubigkeit, f O bot.
panachering. W-leder, n -s O ⚙ vitgarvat
läder. -leuchtend, a vitglänsande.
W-leuchten-kraut, w, se Berghopfen. -lieh, a vitaktig.
W-ling, m -s -e zool. 1. se W-fisch, Merlan,
U-kelei. 2. ~e Pieridae vitvingar. 3. Mergus albellus
salskrake, -lippig, a vitläppig. -lockig, a
vit-lockig. W-Iot, ii -[e]s -e tennlod. W-macher, m
-s - en som narras (ljuger), storljugare.
W-mehl, n -[e]s O fint [vete]mjöl. W-messing, n
-s vitmässing. W-metall, n -[e]s -e 1. pläter.
2. vit metall. 3. se W-guß. W-moos, n bot.
Leuco-brjum giaucum blåmossa. W-nähen, n -s 0,
W-näh[t]erei, f O linnesöm. W-näh[t]erin, f
-nen linnesömmerska. W-nase, f -n zool.
Cer-copithecus petaurista ljus vitnäsa. -njen, -ete ge-et
stv., se -en. W-ner, m sty., se W-täncher.
W-nik-kel, n, W-nickelkies, m min. rammelsbergit.
W-ofen, m -s -† O drivugn, finerings-,
driv|-härd. W-pappel, se Silberpappel. W-pech, n -[e]s
ljust harts. W-pfennig, m-[e]s-esilverpfermig.
W-pinsel, m vitlimningspensel. W-pohlmehl,
se W-mehl. -punktiert, a vitprickig. -rot, a
röd och vit. W-rübe, f lantbr. bot. Brassica rapa
ra-pifera [vithättig] rova. -rückig, a vitryggig.
W-russe, m -n -n vitryss. W-russin, f -nen
vitryska. -russisch, a vitrysk. W-rußland, n npr
"Vitryssland, -samig, a med vita frön. W-sauer,
n -s O slags ’gåssoppa’. W-SChädel, m österr. P
blond person, -schäumend, a vitskummig.
-scheckig, a vitskäckig. -scheitelig, a zool. med
vit hjässa, -scheuern, scheuerte weiß
-gescheuert tr vitskura. W-schmied, m -[e]s -e
bleckslagare. W-schnabel, m -s -† 1. zool.
Cam-pophiiusprincipaiis elfenbens näbb. 2. se
Gelbschnabel. -schnäb[e]lig, a vitnäbbig. W-schwanz, m
zool. Saxicoia oenanthe stenskvätta. W-schweißen,
n -s O ⚙ svetsning, -seiden, a av vitt siden
(silke), -sieden, sott weiß -gesotten tr ⚙
vit-koka, t. ex. Silber W-sieden, n -s O ⚙
vit-kokning. W-sieder, m vitkokare.
W-siedkes-sel, m O vitkoknings|kittel, -panna. W-specht,
se Buntspecht. W-spießglanzerz, n, se
Antimonblüte. -stämmig, a vitstammig. W-stein, m-\e~]s
-e min. eurit, granulit, hälleflintgnejs.
W-stik-ken, n -s 0, W-stickerei, /ø vitbroderi, -stirnig,
a zool. med vit panna (vitt huvud). W-strahl,
m -[e]s metan vitt tackjärn, -strahlig, a ⚙
vit-strålig. W-stuck, m -[e]s 00 vit stuck. W-sucht,
f O läk. albinism; äv. bleksot. W-süchtige(r),
m O. /adj. böjn. albino. W-sud, m -[e]s O ⚙
vitkokning. W-sudkessel, se W-siedkessel.
W-tan-ne, se Silbertanne. W-tellur, n -s O min.
sylva-nit. W-tüncher, m vitlimmare. W-ung, f -era,
se W-en. W-vitriol, m (n) -s -e kem. zinksulfat.
W-wal, m -[e]s -e zool. Beiuga leucas vit|val, -fisk.
-wangig, a vitkindad. W-waren, pl vitvaror.
W-warengeschäft, n -[e]s -e vitvaruaifär.
W-warenhändler, m vitvaruhandlare. W-weide,
se Bruchweide 2. W-wein, m -[e]s -e vitt vin.
W-weinrebe, f -n 1. vinstock av vars druvor
vitt vin beredes. 2. se Gichtrübe. W-werden,
n -s O vitnande. -wollen, a av vitt ylle, vit
ylle-. W-wurm, m -[e]s -er† 1. koii., torkade
dagsländor som fågelfoder. 2. se Strudelwurm.
W-wurz, f bot. Poiygonatum rams. -wurz[e]lig, a
med vita rötter.
Weißzeug, n -[e]s O linne[förråd]. ~ nähen sy
linnesöm. -beschließerin, f -nen
föreståndarinna för hoteiis linneförråd, -handel, m -s ⚙
abstr. vitvaruhandel, -kammer, f -n [-linne[för-råds]kammare.-] {+linne[för-
råds]kammare.+} -kasten, m -s - linneskåp,
nä-herin, f -nen linnesömmerska.
Weiß‖ziege, se Bergziege, -zinn, n -[e]s ⚙
metalliskt tenn.
Weis|[tum, n -[e]s -er† förr jur. dom, utslag,
-ung, f -en 1. se -tum. 2. roråidr. melodi. 3.
anvisning, föreskrift, direktiv, stadgande;
ledning; order. 4. tillrättavisning,
weit, a o. adv 1. vid, rymlig, vidsträckt,
vittomfattande, t. ex. ye Aussicht, Ebene, ~es
Feld, ~e Fläche, Öffnung; die Kleider sitzen
(sind) zu nu, das Buch verdient die ~este
Verbreitung. Ein nuer Begriff ett vittomfattande
begrepp; ein nues Gewissen ett rymligt
samvete; ein nues Feld der Tätigkeit ett vidsträckt
verksamhetsfält; das steht noch im nuen
Felde det står ännu i vida fältet; im nuer en
Sinne i mera utvidgad betydelse, i vidare
bemärkelse; die nue Welt vida världen; die
Definition ist zu nu definitionen är för vid; die
Augen nu außmachen spärra upp ögonen; die
Tür nu öffnen (aufsperren) öppna dörren på
vid gavel; die Tür steht nu offen (auf) dörren
står på vid gavel (vidöppen); nuer machen
utvidga, göra vidare (större); das Wnué
suchen (gewinnen) söka komma undan
(rymma); die Sache liegt (steht) noch im nuen [den]
saken står ännu i vida fältet; er ist im Wnuen
han har rymt; das geht ins Wnue det är
otroligt; ins Wnue spielen dra ut på tiden; sich
ins Wnue verlieren breda ut sig, icke
begränsa sig; des nuen und breiten erzählen orda vitt
och brett. 2. lång, adv. långt [borta}, t. ex.
ein nuer Abstand, e-e nue Entfernung, Reise,
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
