Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - weiterziehen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortsätta att rasa, -ziehen, tr o. intr [5] draga
vidare. W-zug, m -[e]s O resans fortsättning
(fortgång). Sick zum n rüsten rusta sig att
draga vidare,
weitllfaltig, a med (fallande i) vida veck.
-gedehnt, a vidsträckt, -gehend, I. a vittgående.
~ gepflanzt planterade med stora mellanrum.
II. adv i stort sett. -gereist, a [vitt]berest.
-gespannt, a. ne Forderungen högt spända
(ställda) fordringar, långt gående krav.
-gestreckt, a vidsträckt, -greifend, a
vitt|gåen-de, -omfattande, -famnande, -utseende, -her
[’herr], adv långt ifrån, -hergereist [’heir], a
långväga, -herzig, a vidhjärtad.
W-herzig-keit, f O vidhjärtenhet, -hin[aus] [’vait’hm]
adv vida [omkring], långt bort[a]; för lång
tid. W-hochsprung, m -[e]s -e† kombinerat
längd- och höjdhopp, -läuf[t]ig, a 1. vid|lyftig,
-sträckt, t. ex. nes Reich; spridd, t. ex. ne
Besitzungen, Gehau de; utförlig, detaljerad,
omständlig, invecklad, t. ex. Beschreibungen.
Sie schreiben zu n ni skriver för stor stil (för
utdraget, för omständligt); ~ verwandt släkt
på långt håll; ein ner Verwandter en
avlägsen släkting; ~ säen (pflanzen) så (plantera)
glest; ein ner Patron en
upptågsmakare(spefågel); die Häuser stehen sehr n husen ligga
mycket spridda. 2. rymlig, t. ex. ner Saal.
W-läuf[t]igkeit, f -en 1. vidlyftighet,
utförlighet, vidsträckthet, utsträckning. 2.
extravagans, snedsprång. 3. Machen Sie keine nen
gör er inget [onödigt] besvär. 4. rymlighet.
W-ling, m -s -e djup skål, bunke, -maschig, a
med stora maskor, vidmaskig, löst stickad
(knuten), -mäulicht, -mäulig, -mündig, a med
stor (bred) mun. -rachig, a med väldigt gap.
-reichend, a 1. vidsträckt, vitt|seende,
-om-fattande. 2. långtgående. Von ner
Bedeutung av stor räckvidd, -säuiig, a med glesa
pelare, -schallend, a ljudande vitt omkring,
-schauend, se -ausschauend, -schichtig, a
vittomfattande, vidsträckt. W-schichtigkeit, f O
stor utsträckning, stort omfång,
vidsträckthet. W-schiff, n -[e]s -e ⚓ smack. W-schritt,
m -[e]s -e långt kliv, långa steg. W-schuß, m
-schusses -schüsse ⚔ plusskott. -schweifig, a
vidlyftig, mångordig, omständlig, uttänjd.
W-schweifigkeit, f -erc vidlyftighet,
mångordighet. -sehend, -sichtig, a 1. fjärr-, lång|synt.
2. bildl. fram-, fjärr-, vid-, klar|synt,
vittskå-dande. W-sichtigkeit, f -en 1. fjärr-,
lång|-synthet. 2. biiai. vid-, klar-, fjärr|synthet.
W-sprung, m -[e]s -e† längdhopp. -spurig, a
bredspårig. W-Stat), m -[e]s -e† ⚙ tvär|post,
-regel i fönster, -stellig, a om häst bredbent,
-tragend, a 1. av stor betydelse (räckvidd),
vitt|utseende, -omfattande, genomgripande,
t. ex. ne Folgen, Pläne. 2. långskjutande,
-treibend, a långskjutande, -umfassend,
«vittomfattande, -famnande, -umschauend, a
om-siktig, uppmärksam. W-ung, f -en 1. utvidg-
ning. 2. öppen, fri plats. 3. rum under
trappa. 4. gruvt. tomt rum. -verbreitet, a vitt
utbredd, mycket spridd, allmänt omfattad,
-verschlagen, a som kommit långt ur kursen,
starkt vinddriven, -verzweigt, a vitt
utgrenad, vida förgrenad, -vorstehend, a långt
framskjutande, framspringande, -zähnig, a
med glesa tänder, gleständ. -zinkig, a med
glesa klor.
Weizen m -s O 1. bot. Triticum vete. Blauer,
si-zilianischer n, se Glasweizen; einkörniger n,
se Peterskorn; englischer n t. turgidum
tjockvete; gemeiner n t. vulgare vanligt vete;
kriechender n t. repens kvick|vete, -rot;
polnischer n t. poionicum polskt vete;
schicärz-licher n, se Dinkel; türkischer n, se Mais. 2. bildl.
Mein n blüht bildl. det ser lovande ut för mig,
jag har goda utsikter, -acker, m -s -f
veteåker. -ähre, f -n veteax, -älchen, n zool.
Ty-lenchus scandens veteål. w~artig, a veteliknande.
-bau, m -[e]s O veteodling, -bier, n -[e]s ⚙
öl bryggt på vete. -boden, m -s O vetejord.
-brand, m -[e]s O bot. Tiiietia caries stinksot på
vete, brunsot. -brot, n -[e]s -e vete|bröd,
-bulle. -bürstmaschine, f -n Ö
veterensningsma-skin. -er, m -s -, se Rebhuhn, -ernte, f -n
veteskörd, -eule, f -n zool. Agrotis tritioi
vete-jordfly. -feld, n -[e]s -er vetefält, -gallmücke,
f -n zool. Contarinia tritici vetemygga, -garbe, f
-n vetekärve, -graupen, pl vetegryn. -grieß, m
-es O mannagryn, -halm, m -[e]s -e vetestrå.
kleie, f O vetekli. -korn, n -[e]s-erf vetekorn,
-land, n -[e]s -er† veteproducerande land.
-maische, f O ⚙ brygg. vetemäsk. -malz, n -es
⚙ vetemalt. -mehl, n -[e]s -e vetemjöl, -mücke,
se -gallmücke. w^reich, a rik på vete.
-rei-nigungsmaschine, te-bürstmaschine.
sämaschi-ne, f -n vetesåningsmaskin. -sortiersieb, n
-[e]s -e vetesåll. -steinbrand, se -brand. -stroh,
n -[e]s O vetehalm.
Weka|ralle, f zool. ocydromus austraiis vekarall.
weich, I. interr pron vilken, vad för [en, ngn,
några], t. ex. nen Mann (ne Frau, nes Kind)
meinst du? nen Wochentag haben wir heute?
in ner Straße wohnst du? ne Blumen blühen
im Mai? ner von deinen Brüdern hat dir das
erzählt? Mit nem Recht behaupten Sie das?
med vad rätt påstår ni det? ~ ein Auftritt!
vilket uppträde! ne e-e) Hitze! vilken
hetta! ~ [ein] trefflicher Mann! vilken
förträfflig man! ne Zeiten! ne Sitten! o tider,
o seder! o tempora, o mores! nes ist Ydie
Hauptstadt Schwedens? vilken är Sveriges
huvudstad? nes ist der rechte Ring? vilken
är den rätta ringen? nes sind die beiden
größten deutschen Dichter? vilka äro de båda
största tyska skalderna? nes sind deine
Gründe? vilka äro dina skäl? II. obest pron någon,
äv. något [litet], en del, Pi. ne några,
somliga, t. ex. ich gehe zum Tanz so oft ner ist,
wenn Sie kein Reisegeld haben, so gebe ich
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
