- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2756

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - wissend ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(utan) min vetskap; mit (ohne) o, und Willen
(Wollen) med (utan) vett och vilja; mit
meinem ~ ist es nicht geschehen med min
vetskap har det icke skett; nach bestem efter
bästa förstånd; ohne ~ der Tochter utan
dotterns vetskap. 2. vetande, kunskap[er].
Immer neues ~ sammeln alltjämt samla nytt
vetande; mit seinem oj ist es nicht weit her med
hans kunskaper är det inte mycket bevänt;
denn unser ~ ist Stückwerk bibl. ty vi veta
endels. -d, a vetande; invigd. Dem Wo*en
genügt! sat sapienti! Wo>e ’vetande’ i
fem-domstoi. W^heit, f -en [[mindre]] vetande.
Wissenschaft, f -en 1. vetenskap. Die schönen
o>en de sköna vetenskaperna konst o. litteratur;
sich auf e-e ~ legen ägna sig åt en
vetenskap: jedes Ding hat seine ~ allt fordrar sitt
särskilda studium. 2. kunskap, lärdom. 3.
vetskap, kännedom, t. ex. ich habe keine oj
[davon. w^el|n, wissenschaft[e]le -te ge-t intr
-h] F vetenskapa, fuska i vetenskap, -er, m
s - vetenskapsman, lärd, vetenskapsidkare,
F vetenskapare, -erei, f -en F
vetenskapande. -ler, m -s - 1. se -er. 2. halvlärd klåpare.
3. lärdomspedant, w^lich, a vetenskaplig.
öje Prüfung lärdomsprov, -lichkeit, /0
vetenskaplighet. -s|drang, «e Wissensdrang,
-s|dün-kel, se Wissensdünkel, -s|fach, n -[Y]s -erf
vetenskapsgren. -s|kunde, -s|lehre, f O [-veten-skap[en]s-] {+veten-
skap[en]s+} teori, -s ]wesen, n [allt som rör]
vetenskapen.
Wissens‖drang, m -[e]s O kunskaps|törst,
-be-gär. -dünkel, m lärdomshögfärd, -durst, m -es,
se -drang, w-durstig, a kunskapstörstande.
-eifer, m -s iver att lära; se -drang, -gebiet, n
-[e]s -e ett vetandes område, [-kraft, f kunPap[en]s-] {+-kraft, f kunPa-
p[en]s+} makt. -lust, f, se -drang, w-lustig, se
w-durstig. -schätz, m -es -e† skatt av
vetande, kunskapsförråd, -trieb, m -[e]s, se -drang.
w-wert, w-würdig, a vard att veta;
märkvärdig, intressant. -Würdigkeit, f -en
märkvärdighet. -wust, m -es O onyttig lärdom, F
lärdomsväder. -zweig, m -[e]s -e lärdomsgren.
wiss‖entlich, I. a medveten, avsiktlig. II. adv
veterligen, medvetet. W-er, m -s - en som
vet, en vetande. W-erei, f O [mycken och]
onyttig lärdom,
wist, interj till dragare till vänster!
Wit‖frau, f -en, se -we,
Witllib, se -tib. -mann, m -[e]s -erf, se -iver.
witsch, interj vips!
witsch|en, -[e]s* -te ge-t, se wischen.
Witschenholz, n-es hand. aspalatträ.
Witscherling, se Schierling.
Wittelsbacher, hist. I. m -s - ’wittelsbachare’.
n. a oböji. Wittelsbacher-, från (i)
Wittelsbach. -in,f -nen, se föreg. I.
Witten m -s - vitten.
Witten|ebern, m -s -, se Hagebuche.
Wittenpfennig m -[e]s -e, se Witten.
witterhaft, o gruvt. fylld med explosiv gruvgas.
Witterling, ms -e lätt vittrande sten.
witter‖n, witt[e]re -te ge-t I. intr [å] opers. 1. So
wird es wohl den ganzen Monat ~ sådant
kommer väl vädret att bli hela månaden;
wie es -1 an den 40 Rittern, wird?s vierzig
Tage weiter ~ sådant vädret är den 9 mars,
skall det förbli i 40 dagar. 2. Es -t durch
das Dach det regnar (snöar) genom taket. 3.
vara oväder; åska. II. intr [å] o. tr vädra.,
lukta, spåra, t. ex. der Rabe -te nach seiner
Speise, die Hyäne hat e-e Beute ge-t, ich
Morgenluft, er -té überall nur Verrat.
Unrat ~ ana oråd. III. intr [Å] ©. reß sich ~
1. Die Bienen ~ [sich] bien lufta på sig. 2.
dial. visa sig, uppträda. Hier -fs nach Hexen
här luktar det häxa (är det häxor i luften).
W-n, n -s 0, se W-ung. W-ung, f -ero 1. [-väder-[lek], -] {+väder-
[lek],+} t. ex. abwechselnde, beständige oj, bei
schlechter, trockener oj, infolge der milden
oj; jfr Wetter 1. 2. jakt. a) spär, väderkorn; b)
vittring, lukt efter djur, t. ex. ~ von etw.
bekommen, der Hund hat oj von dem Hasen; c)
vittring, lockbete. 3. vädr|ing, -ande.
Witterungslländerung, f -en väderleksombyte,
-anzeichen, n väderlekstecken, -anzeiger, m
instrument som änger väderleken,
-beobach-ter, m meteorolog. -beobachtungen, pl
väderleksiakttagelser. -bericht, m -[e]s -e
väderleksrapport. -bureau, -büro, n -s -s
meteorologisk anstalt, -eir.|fiuß, m -flusses -flüsse
väderlekens inflytande, -erscheinung, f -en
väderlek eföreteelse. -forscher, m -s -
meteorolog. -gesetz, n -es -e meteorologisk Ing. -herd,
m -[e]s -e väderlekshärd; F väderhål. ’kunde,
f O, se -lehre, -kundige(r), m o./adj. böjn.
meteorolog; väderleksspåman, -lehre, f O
meteorologi. nähme, f O vittring t.ex. ~ der Hunde.
-regel, f -n väderleksregel, -telegramm, n -s -e
väderlekstelegram. -umschlag, m -[e]s-ef
väderleksomslag. -un|bill, f -bilden. Allen-bilden
ausgesetzt sein vara utsatt för alla
väderleksombyten. -Verhältnisse, pl
väderleksförhållanden. -vermögen, n djurs vädringsförmåga.
-Wechsel, m vädei leksombyte, t— jfr Wetter-,
Wittib [’vi], f -e aid., kansüstn änka, änkefru.
1. Wittling, m -s -e sty. änkling.
2. Wittling, m -s -e zool. Gadus meriangua vitling.
Witlltum [’vitu:m], n -[e]s -er† livränta åt änka;
änkas arvslott; änkesäte, -we, f -n 1. änka,
änkefru. Sie war die oj e-s Arztes hon var
änka efter en läkare; die von Offizieren
officersänkorna; Frau ~ X. änkefru X. 2. se
-n\affe, -n\ente, -n\vogel. -weib, n -[e]s -er, ‡, se
-we 1.
W.twen‖affe, m zool. Caiiicebus torquatus änkapa.
-blume, f bot. Scabiosa atropurpurea änkeblom-
ster. -einkommen, n änkas inkom-1, -ente, f
zool. nendrocycua viduata änk-, nunne|and.
-ge-halt, n -[e]s -erf, -geld, ro -[e]s -er
änkepension. -gut, n -[e]s -er† änkesäte, w-haft, a
lik en änka, änke-. -haube, f -n änke|mössa,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free