- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2758

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wochenbettfieber ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


nedkomst. Ins ~ kommen insjukna i
barnsäng; im ~ sterben dö i barnsäng,
-bett[fie-ber, n barnsängsfeber, -billett, n -[e]s -e, se
-karte, -blatt, n -[e]s -er† vecko|tidning,
-tid-skrift, -blad. -dienst, m -es O tjänstgöring
[som räcker] en vecka (som veckoha vande),
veckotjänstgöring, ’vecka’, -einnähme, f -n
veckoinkomst[er]. -end, n -s -s 1. ’veckoslut’,
’week-end’, lördag och söndag. 2. tidnings
veckoöversikt, -ende, n -s -n vecka[n]s slut,
veckoslut, -ender, m -s - 1. se -schauer. 2. se
-endler. -endfahrt, f -en week-end-resa;
utfärd över lördag och söndag, -end|haus, n
-es -er† ung. sportstuga, -endler, m -s -
’week-endfirare’. -endjtelegramm, n -s -e telegr.
långsamt billigare telegram, -feiertag, m -[e]s -e,
-fest, n -es -e judarnas vecko|högtid, -fest.
-lie-ber, se -bettfeber. -fluß, m -flusses O läk.
lochier. -fuchs, m -es -e† F, se -schiller.
fürsor-ge, f ung. moderskapsskydd. -geld, n -[e]s -er
vecko|pengar, -lön. -gesell|[e], m -en -en
gesäll som anställes för en vecka i taget.
-gOtteS-dienst, m -es -e veckogudstjänst, -hilfe, f -n
veckounderstöd, -karte, f -n järnv.
veckobiljett. -kind, n -[e]s -er nyfött barn. -kleid, n
-[e]s -er vardags|dräkt, -kläder, -klänning,
w-lang, adv hela veckor, veckor igenom, [-vec-k[o]tals.-] {+vec-
k[o]tals.+} -lohn, m -[e]s -e† vecko|penning,
-lön. -löhner, m -s - en som har veckolön,
’veckolönare’. -markt, m -[e]s -e† torgdag.
-pflegerin, f -nen 1. barnmorska. 2.
barnsköterska. -prediger, m veckopredikant, -predigt,
f -en veckopredikan, -rechnung, f -en [-veck[o]-räkning.-] {+veck[o]-
räkning.+} -reinigung, f -en, se -fluß. -schau, f
en veckoöversikt, -schauer, m -s - skämts,
författare av veckoöversikt, -schritt,f-en
veckoskrift. -Schüler, m skoi. lärjunge som
betalar inackordering per vecka, -stube, f -n
förlossningsrum. -stunde, f -n veckotimme.
-Suppe, f -n soppa åt barnsängskvinna, -tag,
m -[e]s -e 1. veckodag. 2. vardag, söckendag,
w-tägig, a vardags-, söckendags-. w-täglich,
I. seio-tågig. II. se w-tags. w-tags, adv om
vardagarna.
wöchentlich [’væ^], I. a vecko-, veckans,
återkommande var vecka, t. ex. ~e Vorlesung.
II. adv var[je] vecka, [en gång] i veckan,
alla veckor, t. ex. das geschieht o>; per vecka,
i veckan, t. ex. zweimal oj. M. i sms. Drei~
var tredje vecka; jfr -wöchig.
Wochen‖übersicht, f -en vecko|översikt, -revy.
-umsatz, m -es -e† veckoomsättning,
»verdienst, m —es -e veckoförtjänst, -visite, f-n,
-e -besuch. -Wärterin, f -nen vårdarinna
anstånd per vecka, w-weise, adv veck[o]|tals, -vis.
-zensur, f -en skoit. vecko|betyg, -rapport.
-Zettel, m veckoprogram, -zimmer, n, se -stube.
-wochig. -wöchig, a i sms. veckors. Sechste
Reise sex veckors resa; letzte sista veckans.
wochnlien, -ete ge-et intr [h] dial. ha tjänstgöring
under en viss vecka, vara veck[o]havande,
’ha vecka[n]’. W-er, m -s - dial. [-veck[o]havande.-] {+veck[o]ha-
vande.+}
Wöchner m -s se Wochner. -in, f -nen
barnsängskvinna. -innen|asyl, n -s -e, -innen|heim,
n -[e]s -e barnbördshus.
Wocken m -s - ity., se Rocken.
Wodan [’vo:dan], m npr mytol. Odén. -s|geld,
m -es O odensdyrkan. -stag, m -[e]s -e onsdag.
Wodk‖a [’vot], f -s, -i, m -s -s vodka ryskt brännvin,
wo‖dran, se -ran. -durch [’du], adv 1.
varigenom. 2. på vad sätt, hur, t. ex. ~ entsteht ein
Regenbogen? -fern [’fs], konj om, så|framt,
-vida, i fall.
Wöffling m -s O siags [bomulls]vadmal.
wofür [’fy:], adv 1. för vad, till vilket pris, t. ex.
~ wollen Sie mir die Waren lassen ? 2. för
vad, för vilket, varför, t. ex. ~ ich Ihnen sehr
dankbar bin. 3. vartill, för vad, vad..för, t.ex.
-*>j ist das gut1 oi ist die Polizei denn da? v ad
är annars polisen till? 4. ~ haltenSie mich?
för vad håller ni mig? vad tror ni om mig?
wog, se wägen, wiegen.
Wog m -[e]s -e vattenstånd, -e, f -n stor våg,
bölja. o^n von Menschen böljande
människomassor.
wogegen [’ge:g], adv 1. mot vad, t. ex. ~ hat
er das Buch vertauscht? äv. i gengäld för
vilket, t.ex. ~ er hundert Mark empflng. ~ er
allen Ansprüchen entsagte. 2. varemot, mot
vad, mot vilket, t. ex. ~ murrst du?
wog|en, -te ge-t I. intr [h o. s] 1. gå i vågor,
bölja, svalla, t. ex. das Meer, die Saat -t; äv.
vaja, t. ex. Wimpel und Flaggen -ten im
Winde. Die Menge -te auf und ab mängden
böljade fram och åter; ihr Busen -te äv. hennes
barm hävde sig. 2. simma (gunga) [på [-vågorna], -] {+vå-
gorna],+} t. ex. osde Schiffe. 3. opers. Es -t das
Meer havet går i vågor. 4. Der Platz -t von
Menschen platsen är full av folk. II. refl.
Sich ~ gunga på vågor[na]. III. tr t. I)er
stürzende Bach -te Tod den nedstörtande
bäcken förde med sig döden i sina vågor.
Vioj, n -s O böljande, svall[ande]; vajande.
Wogenllberg, se Wellenberg, -brecher, m
vågbrytare. -bruch, m -[e]s -e† bränning, w-d, a
1. böljande, svallande. 2. ibi. vågformig.
-fahrt, se Meerfahrt, -gang, se Wellengang.
-gebrause, n -s O vågbrus, -gebrüll, n -[e]s
vågornas rytande, -gefilde, n -s - böljande
sädesfält, -geschwemme, n -s O vågor som
skölja över land. -getöse, n -s O vågornas brus.
w-haft, se wogig. -kämm, m -[e]s -e† vågkam,
-prall, m -[e]s O bränningars dån. -schaum,
m -[e]s O vågskum. -schlag, se Wellenschlag.
-schwall, m -[e]s O våg|svall, -skvalp.
w-umflos-sen, a våg-, hav|omfluten. w-weise, adv
vågvis, i vågor. — jfr Wellen-.
wogig, a böljande, svallande, i vågor,
wo‖her [’he:], adv 1. varifrån, t. ex. ~ stammt
er? äv. därifrån, t. ex. er geht wieder hin, ~ er
kam. ~ des Weges? varifrån kommer du (ni)?
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free