Print (PDF) - Color (PDF) - full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - AND...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
AND AND af andtäppa. Nk. Jfr kov; fn. andköf, n. pl. svimning. AND-LID, f. småningom sluttande backe. Kl. Annli. Vg., ög., sm., g., hl., bl. Jfr and, lid 1. ANDLÅT, annlåt, n. själtåg, dödskamp. Vl., dls., vg., nk. — Fn. andlát; n. andlåt, n. id.; af ande (fn. andi), låta (fn. láta), förlora, mista. ANDO, v. a. göra. "Hva ska du der ando?" Sk. — Ns. andôn, (Danneil); nht. anthun, id. Jfr fn. anna, v. a. fullgöra, verkställa, annask, sysselsätta sig med. S. do 1. ANDORN, m. Marrubium vulgare. Nk. Stjelkborre. m. id. Nk. ANDPUSTEN, adj. i. q. anfådd. Dl., vl., ul. Anbösten. Bhl., vg. (Elfsb.) Ambösten. Bhl. (Or. o. Tj.) Anböstad, anaböstader. Hl. (Värö). Andmakin. Vg. Ånnaförtröden. Sk., bl. — N. andpusten, d. åndepusten. Jfr. dial. bösta och sv. pusta. ANDRA, ånndra (pl. an(d)rer, anner, andrar, åndrar), f. träskoning eller jernskena under slädmedar. Dls., vg., nk., ög. Andur, andri, smal träskoning under en med. G. Anndra, f. Bhl. Annra, f. S. Sk. Anndrer, f. pl., id. Ul. Anndrar, f. pl. medar under en vagga. G. <poem> Anderstang, m. en tjock träskoning under slädmedar, hvarvid sedan jernstänger fästas. Fl. (Pargas i Nyl.). Annerstång, annstång. Hs., vm., ul., nk. Ånderstång (pl.-stänger). Fl. (Ingo i Nyl.) Aandersteenger, m. pl. Fl.(Öb.) Anderstång, m. den ribba som borras fast på yttre sidorna af en arbetssläde för att (qvarhålla bräderna derå. Vb. Anndra, annra, v. a. 1 slå träskoning under slädmedar. Hs.,fl.(Nyl.), nk., sk. (Oxie). »Annra ånnra.» Nk. Åndra, ändra. Gestr., sdm. Annra, ånnra. Ög. (Ydre). Andra (ipf. och sup. andrä). Vb. Anring (pl.-ar), m. jernstång under slädmedar. Vl., dls. Slid-anndrä, f. jernskena under slädmedar. G. Vagg-anndrar, f. pl. medar under en vagga. G. (F.). Ånderstångs-navare, m. nafvare, som brukas när man slår nya trämedar under kälkar. Hs. Aanderstångs-navare, el. anderstångsbórr, Fl. (Ingo). Anderstångsnavare, nafvare som nyttjas när man skall fästa en ribba på yttre sidorna af en arbetssläde för att qvarhålla bräderna derå. Vb. — Fn. andra, f. snöskida; (jfr fn. andra, v. n. gå, vandra); d. dial. andre, andring, träskoning under slädmedar; fsv. andurstang, f. en stång, som fästes under slädmedar. VGL.; d. dial. andre, v. a. lägga ny träskoning under slädmedar. </poem> ANDRIK, m. ankbonde, andhanne. Sk., hl., bl. And-drakä. G. — Fn. andriki, d. andrik, fht. antrecho, nht. enterich. ANDROMMA, v. a. annamma; i mildare svordom. »Djäveln andromma! anromma tokkä!" Nk. Jfr drommer, m. djefvul. ANDSLUPPEN, adj. andtruten. Vm., uk. — N. andsloppen. AN(D)SVIKKA, f. tappen till lufthålet på en tunna. Nk. ANDTAPTR, andtafter, adj. andtruten. Nk. — Jfr fn. töpuðr, perdens, ex. gr. ángrtöpuðr, dolorem perdens. ANDUR, m. det kortare eller högra snöskidet. Dl. (Elfd.). Annar, m. Jtl. mp. Ander (pl. andrer), m. Vb. Anner, m. Hs. (Bjur.). — Fn. andra (pl. öndrur), f. snöskid. <poem> Anders-ölja (pl.-jor), f. skinnrem eller vidja på skidet, genom hvilken foten trädes på skidorna. Nb. (Calix). — Fn. ól, f. rem. And-örja, ann-örja, f. första spåret efter ett skidpar, som gått fram i snön. Vb. Anderspår, n. id. Nb. (Lule). Jfr rann-ölj (ränna). </poem> ANDVIDE., n. Andromeda calyculata. Vb. (Enl. Wahlenb.). ANDVÄR, n. motväder. Vm., nk. — Fn. andvidri, n. andver. Jfr and. ANDÄLIS, adv. bakvändt, orätt; annorlunda. Fl. (Ingo). Anhäls, baklänges och på rygg. Ög. (Ydre). — Fn. andhœlis, adv. baklänges, tillbaka, bakvändt, af hœll, m. häl. Jfr and. ANDÖVA, v. n. 1, ro sakta, ro mot vind eller ström, för att hindra båten att drifva. Bhl. (Or. o. Tj.), vg. (Elfsb.), hl. (Värö, Kongsbacka). — Fn. anþœfa, andœfa, id. (af and, emot och þœfa); n. andøva. ANFANGA, anfånga, v. a. 1, 1) börja. "Ja sa la anfånga arbetet." Sm.; 2) angripa. "De anfangade hvaranna." Sm. ANNFASLI(G), adj. förskräcklig. Ög. Jfr and. <poem> Anfasligt, adv. ofantligt, mycket. "A. vakker." Kl. (Tjust), sm. (Uppviddinge). </poem> ANFÄKKT, (ipf.-tä) v. a. bearbeta, angripa. Vb. ANG, adj. ond öfver något som timat; af grämelse deröfver, otålig: qui angitur de aliqua re. Vb. <poem> Angbett, adj. ondsint, argsint; om djur. Vb. — Jfr fn. ángr, m. sorg, bekymmer. </poem> ANG (pl. aangan), m. de finaste strängarne på en rot; hos potatisvexter de som förena rotknölen med utsädet. Fl. (Öb.). — Fn. ángi, m.: jfr skr. ansu, m. en stråle, rotfiber, trådände. ANG, angest, adv. bakfram. Hs. Jfr agenåt. ANGEL, m. metkrok, fiskkrok. Sm., g., bl. — Fn. aungull; d. angel; n. ångel, id.; lat. uncus, m. krok, hake; angulus, m. vinkel; fht. angul, m. metkrok; skr. vank, att vara krokig; ankus'a, en krum hake. <poem> Angeldon, n. metrustning. Sm. Angla, v. a. 1 fiska med krok (i vak). Sm. (Värend), bl., g. Ångla. Sm. (Östra h.) Angel. Jtl. Ångra. Hs. — Fn. aungla, n. ångla, nht. angeln. </poem> ANGER, adj. ängslig, bedröfvad. Vl. (Elfd.). — Fn. angraðr, id.; jfr nht. angst, f. ångest: anxietas. S. ånger. <poem> Anger, m. ånger. Vb., hl. — Fsv. anger, sorg, ångest; fn. ángr; fd. angher; lat. angor. Anger-bytt, adj. som ångrar, är misnöjd. Fl. (Öb.). Anger-öre, n. det som betales, då man ångrar köpet och det går tillbaka. Hs. </poem> ANGERMUS, f. näbbmus: Sorex araneus. Kl. — D. angelmuus, id.; jfr fn. ángr, adj. trång, snäf, eller fht. angar, m. äng (Graff I. 350), mht. anger, id. (Ben. I, 45). ANGLE-PI(G)A, f. rödspjuttig, slät flundra: Pleuronectes. Bl. ANGLÄTT eller an(d)glättig, adj. öppen för vinden. Bhl. (Or. o. Tj.). Jfr gläna. ANGSEN, s. ångse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
