- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
9

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - AND ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


af andtäppa. Nk. Jfr kov; fn. andköf, n. pl.
svimning.

AND-LID, f. småningom sluttande backe. Kl.
Annli. Vg., ög., sm., g., hl., bl. Jfr and, lid 1.

ANDLÅT, annlåt, n. själtåg, dödskamp. Vl.,
dls., vg., nk. — Fn. andlát; n. andlåt, n. id.; af
ande (fn. andi), låta (fn. láta), förlora, mista.

ANDO, v. a. göra. "Hva ska du der ando?"
Sk. — Ns. andôn, (Danneil); nht. anthun, id. Jfr
fn. anna, v. a. fullgöra, verkställa, annask,
sysselsätta sig med. S. do 1.

ANDORN, m. Marrubium vulgare. Nk. Stjelkborre.
m. id. Nk.

ANDPUSTEN, adj. i. q. anfådd. Dl., vl., ul.
Anbösten. Bhl., vg. (Elfsb.) Ambösten. Bhl. (Or. o.
Tj.) Anböstad, anaböstader. Hl. (Värö). Andmakin.
Vg. Ånnaförtröden. Sk., bl. — N. andpusten, d.
åndepusten. Jfr. dial. bösta och sv. pusta.

ANDRA, ånndra (pl. an(d)rer, anner, andrar,
åndrar),
f. träskoning eller jernskena under
slädmedar. Dls., vg., nk., ög. Andur, andri, smal
träskoning under en med. G. Anndra, f. Bhl.
Annra, f. S. Sk. Anndrer, f. pl., id. Ul. Anndrar,
f. pl. medar under en vagga. G.

Anderstang, m. en tjock träskoning under
slädmedar, hvarvid sedan jernstänger fästas. Fl.
(Pargas i Nyl.). Annerstång, annstång. Hs.,
vm., ul., nk. Ånderstång (pl.-stänger). Fl. (Ingo i
Nyl.) Aandersteenger, m. pl. Fl.(Öb.) Anderstång,
m. den ribba som borras fast på yttre sidorna
af en arbetssläde för att (qvarhålla bräderna
derå. Vb.

Anndra, annra, v. a. 1 slå träskoning under
slädmedar. Hs., fl.(Nyl.), nk., sk. (Oxie). "Annra
um." Nk. Åndra, ändra. Gestr., sdm. Annra,
ånnra.
Ög. (Ydre). Andra (ipf. och sup.
andrä). Vb.

Anring (pl.-ar), m. jernstång under
slädmedar. Vl., dls.

Slid-anndrä, f. jernskena under slädmedar. G.

Vagg-anndrar, f. pl. medar under en
vagga. G. (F.).

Ånderstångs-navare, m. nafvare, som
brukas när man slår nya trämedar under kälkar.
Hs. Aanderstångs-navare, el. anderstångsbórr,
Fl. (Ingo). Anderstångsnavare, nafvare som
nyttjas när man skall fästa en ribba på yttre
sidorna af en arbetssläde för att qvarhålla
bräderna derå. Vb. — Fn. andra, f. snöskida;
(jfr fn. andra, v. n. gå, vandra); d. dial.
andre, andring, träskoning under slädmedar; fsv.
andurstang, f. en stång, som fästes under
slädmedar. VGL.; d. dial. andre, v. a. lägga ny
träskoning under slädmedar.

ANDRIK, m. ankbonde, andhanne. Sk., hl., bl.
And-drakä. G. — Fn. andriki, d. andrik, fht.
antrecho, nht. enterich.

ANDROMMA, v. a. annamma; i mildare
svordom. "Djäveln andromma! anromma tokkä!" Nk.
Jfr drommer, m. djefvul.

ANDSLUPPEN, adj. andtruten. Vm., uk. — N.
andsloppen.

AN(D)SVIKKA, f. tappen till lufthålet på en
tunna. Nk.

ANDTAPTR, andtafter, adj. andtruten. Nk. —
Jfr fn. töpuðr, perdens, ex. gr. ángrtöpuðr, dolorem
perdens.

ANDUR, m. det kortare eller högra snöskidet.
Dl. (Elfd.). Annar, m. Jtl. mp. Ander (pl.
andrer), m. Vb. Anner, m. Hs. (Bjur.). — Fn. andra
(pl. öndrur), f. snöskid.

Anders-ölja (pl.-jor), f. skinnrem eller vidja
på skidet, genom hvilken foten trädes på
skidorna. Nb. (Calix). — Fn. ól, f. rem.

And-örja, ann-örja, f. första spåret efter ett
skidpar, som gått fram i snön. Vb.
Anderspår, n. id. Nb. (Lule). Jfr rann-ölj (ränna).

ANDVIDE., n. Andromeda calyculata. Vb. (Enl.
Wahlenb.).

ANDVÄR, n. motväder. Vm., nk. — Fn.
andvidri, n. andver. Jfr and.

ANDÄLIS, adv. bakvändt, orätt; annorlunda.
Fl. (Ingo). Anhäls, baklänges och på rygg.
Ög. (Ydre). — Fn. andhœlis, adv. baklänges,
tillbaka, bakvändt, af hœll, m. häl. Jfr and.

ANDÖVA, v. n. 1, ro sakta, ro mot vind eller
ström, för att hindra båten att drifva. Bhl. (Or.
o. Tj.), vg. (Elfsb.), hl. (Värö, Kongsbacka). —
Fn. anþœfa, andœfa, id. (af and, emot och þœfa;
n. andøva.

ANFANGA, anfånga, v. a. 1, 1) börja. "Ja sa
la anfånga arbetet." Sm.; 2) angripa. "De
anfangade hvaranna." Sm.

ANNFASLI(G), adj. förskräcklig. Ög. Jfr and.

Anfasligt, adv. ofantligt, mycket. "A.
vakker." Kl. (Tjust), sm. (Uppviddinge).

ANFÄKKT, (ipf.-tä) v. a. bearbeta, angripa. Vb.

ANG 1, adj. ond öfver något som timat; af
grämelse deröfver, otålig: qui angitur de aliqua re. Vb.

Angbett, adj. ondsint, argsint; om djur.
Vb. — Jfr fn. ángr, m. sorg, bekymmer.

ANG 2 (pl. aangan), m. de finaste strängarne
på en rot; hos potatisvexter de som förena
rotknölen med utsädet. Fl. (Öb.). — Fn. ángi, m.:
jfr skr. ansu, m. en stråle, rotfiber, trådände.

ANG 3, angest, adv. bakfram. Hs. Jfr agenåt.

ANGEL, m. metkrok, fiskkrok. Sm., g., bl. —
Fn. aungull; d. angel; n. ångel, id.; lat. uncus,
m. krok, hake; angulus, m. vinkel; fht. angul, m.
metkrok; skr. vank, att vara krokig; ankus’a, en
krum hake.

Angeldon, n. metrustning. Sm.

Angla, v. a. 1 fiska med krok (i vak). Sm.
(Värend), bl., g. Ångla. Sm. (Östra h.) Angel.
Jtl. Ångra. Hs. — Fn. aungla, n. ångla, nht.
angeln.

ANGER, adj. ängslig, bedröfvad. Vl. (Elfd.). —
Fn. angraðr, id.; jfr nht. angst, f. ångest:
anxietas. S. ånger.

Anger, m. ånger. Vb., hl. — Fsv. anger,
sorg, ångest; fn. ángr; fd. angher; lat. angor.

Anger-bytt, adj. som ångrar, är misnöjd.
Fl. (Öb.).

Anger-öre, n. det som betales, då man
ångrar köpet och det går tillbaka. Hs.

ANGERMUS, f. näbbmus: Sorex araneus. Kl.
— D. angelmuus, id.; jfr fn. ángr, adj. trång,
snäf, eller fht. angar, m. äng (Graff I. 350), mht.
anger, id. (Ben. I, 45).

ANGLE-PI(G)A, f. rödspjuttig, slät flundra:
Pleuronectes. Bl.

ANGLÄTT eller an(d)glättig, adj. öppen för
vinden. Bhl. (Or. o. Tj.). Jfr gläna.

ANGSEN, s. ångse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free